Hej Ingegerd!
Jag är inte säker på vad det är för uppgifter du söker, men en genomgång av några kyrkböcker tyder på att Ida Katarina inte använde namnet Löfman särskilt länge och att hon tog det (eller kanske snarare fick det) när hon var inackorderad hos klensmeden August Sundin i Harg från hösten 1894 till hösten 1895.
Före flytten från Östhammar 1894 kallas hon i husförhörslängden (Östhammar AI:18, s 103) för "flickan Ida Katarina Mattsson". I utflyttningslängden (Östhammar B:4, bild 34 - AD Online) heter hon "Ida Katrina Mattsson", likaså i inflyttningslängden (Harg B:2, bild 24 - AD Online) och i husförhörslängden för 1894 (Harg AI:24, s 241).
Även i den följande husförhörslängden (Harg AI:25, s 110) ser det ut som om hon först skrivits in med efternamnet Mattsson, men att detta vid ett senare tillfälle försetts med parentes och tillägget "Löfman". När hon sedan flyttar tillbaka till Östhammar i november 1895, kallas hon även i utflyttningslängden (Harg B:3, s 3) "Ida Katrina (Mattsson) Löfman".
I Östhammar skrevs hon i församlingsboken (Östhammar AIIa:1, s 87) in som "Ida Katrina Löfman", men senare har någon satt en parentes omkring efternamnet och skjutit in "Mattsson" efter förnamnet. Därefter tycks hon aldrig mera ha använt namnet Löfman.
Även om det var under en mycket begränsad tid, antar jag att du undrar över varför hon tog eller fick just namnet Löfman. Tyvärr är det oftast omöjligt att få säkra svar på sådana frågor. Före början av 1900-talet fanns ingen namnlag i Sverige, och var och en kunde själv välja att använda i stort sett vilket efternamn som helst istället för (eller tillsammans med) det patronymikon som man mer eller mindre automatiskt tilldelades senast när man lämnade föräldrahemmet. Namnen var ofta sammansättningar av naturföreteelser, t ex Bergström och Lindkvist, eller anknöt till namnet på hemorten. I den här aktuella delen av landet betydde namn som började med Löf- inte sällan att innehavaren kom från Lövsta bruk.
I det här fallet finns dock en annan omständighet som med stor sannolikhet bör ha påverkat valet av namn. När Ida Katarina flyttade in hos klensmeden Sundin i Harg, var denne gift för andra gången, sedan hans första hustru hade avlidit 1891. Den andra hustrun hette Gustafva Persdotter och uppgavs i husförhörslängden (Harg AI:24, s 241) vara änka efter Henrik Löfman.
Det skulle alltså kunna betyda att det finns en släktförbindelse mellan Ida Katarina och Henrik Löfman, som kunde förklara inte bara det efternamn som hon får utan kanske också varför hon kommer som inackordering till August Sundin och hans hustru.
Paret Henrik Löfman och Gustafva Persdotter hittar man t ex i husförhörslängden Harg AI:23, s 283.
Hälsningar
Hans Olof