Äldre inlägg (arkiv) till 2002-06-28

[Eva Dahlberg]

Hej! Bengt-Göran, helt riktigt, tack ska du ha  - det såg jag inte när jag kollade C:2 igår kväll (jag har nyss köpt mikrokorten så jag har inte kollat annat än avskrifterna tidigare för mina anors syskon, och i den framgår det inte! - faran med avskrifter ... ;-) ), dödboken saknas väl dessutom då. Hon saknas i din rekonstruktion 1738-1754.
 
I den diskussion under Norrbotten/Efterlysningar/Normark, som jag länkar till i mitt inlägg från igårkväll, så efterlyser jag vad som hände med Jöns Johanssons svärmor Brita Nilsdotter efter att hon flyttar från församlingen 1790. Bengt-Göran, jag ser att på din hemsida med Efterlysningar, så framgår i nr 2:21 att Jöns Johanssons svåger Olof Olofsson (f. 1768) flyttade till Lappträsk, Karl Gustavs församling - vet någon om även modern Brita flyttade dit? Olof verkar ju finnas någon annanstans än i Karl Gustafs församling under perioden 1799-1802, och sedan åter i Nederkalix under en tid? Britas öde vore intressant i alla fall, om någon stött på henne. Det finns en anteckning som tyder på att hon återkommit någon gång på 1790-talet (se AI:2 sid 195), men jag vet inte vad som händer sedan, när och var hon avlider.
 
med vänliga hälsningar,
Eva Dahlberg
ps. tack för den beställda boken, pengarna kommer!

[Bengt-Göran Nilsson]

Hej Eva!
Se svar under Norrbotten/Efterlysningar/Normark

[Eva Dahlberg]

Hej Bengt-Göran! Jag sitter nu och läser notisen om Sara den 16 juli 1753, på sid 449 i C:2. När jag nu har lite bättre tid, så konstaterar jag följande - det borde stå något om dopet. Det gör det inte om tolkningen är att hon dör samma dag - är det inte så att det står döpt samma dag? Jämför man med notiserna ovan så har alla ett dopdatum, även om det är samma dag. Att det börjar på 'dö' är jag enig med dig om, men är inte p och t bara långt ifrån varandra (p med släng och strecket ute till höger ett t?) i stället för ett d? I så fall, ska hon inte vara med i rekonstruktionen ...
 
På sidan 448 anges under barnens namn att de har avlidit, liksom högst upp på sid 449.
 
Tack för uppgiften om Britas dödsdatum under Normark.
 
med vänliga hälsningar,
Eva Dahlberg

[Bengt-Göran Nilsson]

Har nu åter tittat på det hela. Det är nog som Du säger att det står döpt. P:et har fått en släng så att det även kan tolkas som d och t:et som ser ut som ett streck har hamnat lite långt ifrån.
Det är väl dock mycket som talar för att både Karin och Sara dog i späd ålder eftersom de aldrig noterades i kommunionboken. Dödbok  saknas ju för 1754-1758 och det finns ej heller några kyrkoräkenskaper för den perioden.

[Stefan Eriksson]

Hej Rune Johansson!  
Tittade i a-forum häromdagen och såg ditt inlägg
om Anna Maria Hedman f.18421218. Jag har precis börjat forska på min morfars sida och Anna Maria är min mffm. Det är sannerligen inte lätt att reda ut alla turer i en släktings liv och leverne.
Har du fått någon klarhet i din fråga om Anna Caisa Hedman?
Jag har en uppgift om att en Lars Gustav Berg f.17/9 1821 i Råneå skulle vara Anna Marias far.
Dock har jag ännu inte själv kollat detta, hfl-längderna är efterskickade denna vecka.
Det är nämligen så att min mfmfm också är just denna Anna Caisa Hedman, så hon förekommer på två grenar i mitt släktträd.
MVH Anette Hammarsten, Arboga

[Rune Johansson]

Hej Anette!
Anna Catharina (Caisa) Hedman föddes i Luleå stadsförsamling 17/2 1813. Föräldrar Drängen Johan Hedman och Hustru Brita Degerström. Detta från C:4. Vad gäller Anna Marias far kan jag bara säga att det nog inte är Lars Gustav Berg. Han var gift med Anna Caisa Hedman vid tiden för Anna Marias födelse, men i husförhörs- och födelseböcker står hon som oäkta (liksom sina övriga syskon).
 
Rune

[Kjell Mäki]

Hej Eva och Bengt-Göran!
 
Tack för uppgifterna om familjen Frisk. Har själv kollat upp dessa och dessa stämmer till fullo.
 
Kjell

[Caina Larsson]

Hej!
Är det någon som vet något om Cajsa Lena Berg f. 1793 gift med Lars Arm (Lejonarm).
MVH Carina.

[Bengt-Göran Nilsson]

Catharina Helena Berg, född 31/12 1793, var dotter tll soldaten i Näsbyn Lars Olofsson Berg och dennes hustru Sophia Catharina Strålberg.
Lars Olofsson Berg var son till skogvaktaren på Rånön, Olof Larsson Lindvall. Sophia Catharina Strålberg var dotter till smeden Nils Strålberg.

[Carina Larsson]

Hej Bengt-Göran!
Tack för ditt svar.
Vet du om denna Olof Larsson hade en son till som hette Carl Peter Lindvall? Hans far hette Olof Larsson f.1739. Iså fall är väl Carl Peter och Lars Olofsson syskon.
Hälsningar Carina.

[Bengt-Göran Nilsson]

Ja, Carl Peter och Olof är syskon. Deras far, Olof Larsson Lindvall,  är inte född 1739 som det står i Nederkalix HFL utan han är född 2/4 1741 vid kyrkan i Öjebyn.

[Stefan E Sundbäck]

Hej, Carina!
Såg inte Ditt inlägg förrän jag kommit tillbaka från en resa till Frankrike. Härstammar Du själv från Cajsa Lena (Catharina Helena) Berg? I sådana fall kan jag bara konstatera, att vi är släkt. I samma släkthärva finns också Bengt-Göran...
Cajsa Lena hade en syster, som hette Sophia Elisabeth Berg (1798-1879). Hon blev 1822 gift med Lars Johansson Sundbäck (1800-1866). Han var min ff ff f och således är Sophia Elisabeth min ff ff m. Men det finns ytterligare anknytningspunkter. Min ff ff Anders Sundbäck (1832-1886) blev bonde i Korpikå, Nederkalix och sedan änkeman efter sin första hustru Anna Cajsa Johansdotter (1834-1857). Då gifte han om sig 1859 med sin kusin Christina Margareta Larsdotter Arm (1835-1921). Visserligen föddes min ff f Johan Anton Sundbäck (1856-1893) i det första äktenskapet, men jag känner till att det funnits åtskilliga kontakter mellan de respektive släktgrenarna. I vår släkts ägo finns en avskrift av ett protokoll, benämnt Om bättre rätt till något hö, avfattat av Tingsrätten i Kalix, där ff ff Anders Sundbäck som uppsyningsman hjälpte Petter Arms - han var son till Lars Arm och Catharina Helena Berg - änka att få tillbaka lite hö, som någon byabonde orättmätigt tillskansat sig. Det rörde sig om livets nödtorft för henne. Kon, som hon behövde för att få mjölk, var förmodligen beroende av detta hö.
När Anders Sundbäcks bror Johan/John Sundbäck/Sundbeck (1823-1908) lämnade nybygget Taipale i Hietaniemi socken år 1865 för att med sin familj emigrera till Manistee, Michigan, U.S.A., togs det över av just Petter Arm. Än idag bor ättlingar till släkten Arm i Taipale.
Ättlingarna till Lars Arm och Catharina Helena Berg är rätt många, men de har olika efternamn: några heter Arm, andra Riberg, ytterligare andra heter Johansson m.fl.
Ytterligare två systrar till Sophia Elisabeth och Catharina Helena Berg finns:
Brita Maria (f. 1792) gift med faltjägaren Jonas Jonsson Silfwerplatz (f. 1793) i Lansjärv-Västervik, Överkalix och
Carolina Margareta (1801-1884), g.m. bonden Carl Olof Andersson (1790-1849) i Holmträsk, Nederkalix. Har inte forskat efter ättlingar till den förstnämnda, men jag tror att det finns sådana kvar i livet. Helt säkert vet jag att det finns ättlingar till den sistnämnda fr.a. i Kalix-trakten.
Lars Olsson Lindwall Berg (1769-1809) hade följande syskon:
Anna, som föddes tvilling med Lars 1769-04-03 i Böle, Pite landsf. och dog 1770-01-12.
Henric (1772-1841), bonde och fiskare på Rånön, Nederkalix.
Carl Petter (f. 1774), bonde och skogvaktare, Espinära (vid Björkfors-Hällfors), Nederkalix. En hans sonson Karl Petter Lindvall (1833-1900) gifte sig med sin syssling (småkusin) Anna Greta Sundbäck (1831-1915). De gifte sig på äldre dagar och fick inga barn tillsammans. De var båda änkling resp. änka, Anna Greta efter faktorn Johan Abraham Widgren (1812-1887) på Karlsborg, Nederkalix. Karl Petter vär änkling efter Mathilda Nilsdotter (1829-1891) och var masmästare på Karlsborg.
Brita Maria (1776-1856) gift med bonden och fiskaren Johan Henric Elfvelin (1775-1848) på Bergön, Nederkalix.
Har en del ytterligare uppgifter, bl.a. beträffande Sophia Catharina Stråhlbergs anfäder och anmödrar (hon var bl.a. dotterdotter till prästen, komminister Erik Brunberg, vars härkomst har diskuterats på annan plats i detta forum samt betr. släktskapet mellan släkten Lindvall på Rånön och släkterna Lindvall i Piteå och Luleå m.o. Men det skulle föra för långt att i detta inlägg skriva något om det...
 
M v h, Stefan

[Stefan E Sundbäck]

Hej, igen!
Diskussionen om Eric Brunbergs härkomst har förts under rubriken
Ångermanland: Efterlysningar: Erich Larurentius Brunberg?s, i Nederkalix, ursprung ??  
 
M v h, Stefan

[Sture Torikka]

Sundbäck,
 
jag kan inte mycket om Nederkalixtrakterna, men du nämner om din förfaders broder Johan Sundbäck, att han lämnade nybygget Taipale i Hietaniemi socken år 1865 för att med sin familj emigrera till Manistee, Michigan, U.S.A..
Detta är väldigt intressant i sig, för emigrationen till Norra Amerika från Tornedalen och annorstädes i närheten, kom egentligen inte riktigt igång förrän under 1870-talet.
Vet du något mera om deras resa? For de direkt till Amerika eller for de först upp till Norge för att därifrån något senare åka över Atlanten?
 
Jag vet att några familjer från Lappträsk, KG, reste till Amerika under sommaren 1865. Dessa synes ha rest direkt till USA, men tydligen över Norge.
Min ff ff faster var gift i Korpikylä, KG, och de lämnade hemmet där den 18 juli 1865 för att emigrera till Norra Amerka över Norge. De hamnade (naturligtvis) först i gruvområdena i Michigan, men redan 1866 synes de ha bosatt sig i Chicago, Illinois. Och det är ju ovanligt det oxå.
Jag vet inte hur korrekt detta är, men jag har läst mig till att Norska atlantångare från denna tid (1865) i princip alltid gick iland i Quebec, Kanada. Sedan var det därifrån immigranterna reste till de platser de tänkt sig till.
 
Vad vet du om din släktings emigration?
 
S. Torikka
Luleå

[Stefan E Sundbäck]

Bäste Sture!
 
Visst vet jag något om familjen Johan Sundbäcks resa över Atlanten. Det tillhör ett av mina tidiga forskningsäventyr - då det begav sig var jag inte annat än tonåring!
Den 4 november 1865 anländer barken Mc Rathbone till hamnen i New York. Ombord finns ett antal mycket trötta resenärer. Det har varit en resa fylld med strapatser på höststormarnas Atlanten. Ombord med ett antal europ?er från skilda länder finns också några familjer från Sverige, däribland familjen Johan Sundbäck från Taipale i Norrbotten.
Resan började egentligen en sommardag i juli, då familjen tog ut flyttbetyg hos prästen i Hietaniemi. Hur vägen gick genom Sverige till Liverpool är osäkert. Kanske kan vi emellertid förmoda, att familjen följde med någon skuta från Kalix till Stockholm. Därifrån tog man ofta båt till Hull, järnväg tvärs igenom England från Hull till Liverpool och så lägenhet på något skepp över Atlanten (se härom i t.ex. Beijboms och Lexts böcker om emigrationen).
För familjen Sundbäck blev resan mycket ödesdiger: De två yngsta sönerna, Carl och Oscar, fick sätta livet till under Atlantfärden. Som dödsorsak har kapten angivit febris gastrica (Passenger Lists of Vessels Arriving at New York, nr 1068, Bk Mc Rathbone, Nov 4/65).
I denna passagerarlista anges som slutmål för familjen Sundbäck - liksom för många andra passagerare: New York. Vid ett fyradagarsbesök på Emigrantinstitutet i Växjö letade jag igenom samtliga lutherska församlingars i delstaten New York kyrkoböcker utan resultat. På den fjärde och sista dagen beslutade jag mig för att forska på några andra emigranter i släkten, så att jag inte skulle komma tillbaka till Norrbotten utan forskningsresultat. Av någon anledning hamnade jag då i Manistee, Michigan. Och se, här rullades allting upp: här fann jag även Johan Sundbäck, då noterad som John Sundbeck och stora delar av släkten där. Det var naturligtvis så att de något mer sentida emigranterna hade sökt sig till sina släktingar i U.S.A.
Sommaren 1980 åkte jag så över till U.S.A. för att bl.a. besöka en släktträff i Manistee. Vid detta tillfälle fick jag så även möjlighet att genomföra en del forskningar på ort och ställe. Det förefaller som om olyckorna fortsatte att förfölja Johan Sundbäck: redan under 1866 verkar han ha blivit änkling efter sin hustru Margareta Adamsdotter (1818-1866) från Myrbergsträsk, Nederkalix, troligen i samband med en barnsäng, som slutade olyckligt för såväl moder som barn. Den 5 mars 1867 gifte John Sundbeck om sig med den 19 år yngre Maria/Mary Hansen från Danmark (County Clerk, vigselnotiser - en av de första noterade i Manistee County). Släkttraditionen gör gällande att han först anställt Mary som husjungrfru, men rätt snart därefter gift sig med henne. I det första äktenskapet föddes nio barn, förutom två dödfödda, i det andra fem barn.  
Äldste sonen Johan Jacob (1843-1913) blev kvar vid farmen utanför Manistee (i samband med U.S.A.:s 200-årsjubileum som suverän stat 1976 fick farmen hedersutmärkelsen Michigan Centennial Farm, vilket betyder att samma släkt innehavt gården i mer än hundra år - i och för sig inget ovanligt mätt med våra svenska mått). Det var ättlingar till Johan Jacob Sundbecks äldste som Fredric (Fred, 1877-1951), som jag träffade på släktträffen 1980. Bara de närvarande vid släktträffen var fler än 160...
Näste son Nils Petter (Nelson Peter Sinback, 1849-1936), flyttade till Alabama och arbetade på ett sågverk där.
Maria Charlotta (Mary, 1850-1928), gift med Olof Jansson (Ole Johnson) trol f. 1845 i Värmland. Bosatta i Michigan.
Anders Gustaf (Andrew August, 1852-) blev enligt muntliga uppgifter från släktingarna i Michigan baptistpredikant och levde i Wisconsin, gift med Clara H Haigh.
Brita Margareta (1853-1860).
Lars Olof (Willie, 1855-1877), läroverksstuderande, död ogift.
Johanna (Hannah, 1856-), gift med William O Hurd. Ytterligare uppgifter saknas.
Oscar (1858-1865).
Carl (1860-1865).
Carl (1868-1938), arbetare i Traverse City, Michigan, död ogift.
Anna C (1869-), gift med Charles (Charlie) Wells. Ytterligare uppgifter saknas.
Sophia E (Sophie, 1871-1943), gift med Harry William Dorrell (1867-). Bosatta i Lansling, Michigan.
Josephine, (1876-), gift med Charles H. Mackey. Ytterligare uppgifter saknas.
Melvin (1887-), enligt muntliga uppgifter ridande polis, reste västerut och hördes ej av. Ytterligare uppgifter saknas.
 
Denna familj synes alltså ha rest direkt över Atlanten på en ganska traditionell rutt via Liverpool. När de kom till Michigan synes de inte i så hög utsträckning ha hamnat i gruvnäringen (finns i största utsträckningen på Upper Peninsula - Övre halvön - i Michigan), utan i stället ha blivit farmare på den mer agrara Lower Peninsula - Nedre halvön.
 
Sture, välkommen med ytterligare frågor eller önskan om förtydliganden etc.!
 
Bästa hälsningar, Stefan
 
PS. För ytterligare specifika frågor om släkten Sundbäck bör vi nog öppna en egen rubrik!  DS.

[Sture Torikka]

Sundbäck,
då konstaterar jag att du inte vet hur de reste till Hull. Från Hull till Liverpool vet vi ju att de tog tåget (åtminstone alla som ville slippa promenera). Förtydliganden tror jag inte att jag behöver alls, utan jag konstaterar att det är ett väldigt intressant emigrantkapitel du preciserat.
Det är precis lika intressant att veta - antaga - att de inte reste med norskt fartyg till England, vilket i princip samtliga tidiga tornedalska emigranter gjorde, åtminstone de som jag har funnit (och Kukasjärvi räknades till Tornedalen).
Jag var inte heller mera än femton år gammal då jag 1974 fann denna tidiga direktutvandring från Korpikylä, KG. Sedan har jag grubblat i ett par år tills jag återfann spillror av familjen i Chicago. Men det är en annan historia. För att kunna tillägga något uppseendeväckande (kuriosa) i stil med ditt Michigan Centennial Farm, så har jag sett att i Chicago räknar man med tiden Före och Efter stadsbranden i oktober 1871. Kan man belägga att en familj funnits där före branden, äger man rättighet att kvittera ut ett stadscertifikat som omtalar detsamma och som tilldelar denna aktuella släkt en sorts diskret särställning bland alla medborgare/invånare.
Kul är det, men det förändrar i sig ingenting. Jag sitter här och de sitter där. Och ingen av min familjs döttrar gifte sig med någon italiensk invandrare vid namn Capone. Det hade ju varit betydligt intressantare då.
Väl mött,
ST

[Eva Dahlberg]

Hej! Även jag kan bidra lite med utvandrare från 1865 från Nederkalix (dock utan uppföljning) och lite påbyggnad kring ovanstående Sundbäcksfamilj som en pikant upplysning som jag inte vet om Stefan tänkt på, nämligen om Johans syster Brita Kajsa. Jag tillhör inte släkten direkt, men indirekt kan man säga - närmaste länkar genom att min mff i sitt första äktenskap var gift med Johans brorsdotter Anna Kajsa Sundbäck (1862-1891) men många fler kopplingar finns (bl.a. genom min svåger).
 
Jag sitter just nu med bl.a. Karl Gustavs församlings hfl 1859-1966 framför mig och i den anges att Johan Henrik Ekman och Brita Kajsa Sundbäck tar ut betyg för att resa till Norra Amerika 1865, men att flyttningen ställs in och betyget återlämnas. Fenomenet med inställda resor har jag sett exempel på flera gånger.
 
Min egen släkts tidigaste emigranter över Atlanten är från Nederkalix, också sommaren 1865 då familjen Erik Johansson Nordenstam (f. 1833 i Ryssbält och av Rask-släkten där) med familj den 10 augusti 1865 lämnar Nederkalix för Norra Amerika, då bosatta i Korpikå. Deras öde är okänt för mig. Erik var förresten syssling/småkusin med min mff Petter Oskar Sandberg, gift med nyss nämnda Anna Kajsa Sundbäck - så hans och mitt släktskap är perifert.
 
I juli 1865 emigrerar även en annan familj (Erik Olofsson f. 1829 och Brita Helena Boström f. 1832) och en änkeman Erik Eriksson Sandberg f. 1804 med dotter från Sangis (också dessa två familjer förekommer i utkanten av mitt släktträd), men enligt en artikel i KalixForskarNytt nr 3/1993 så hamnade familjen Olofsson/Boström istället på Gotland (Rute). Även Erik Eriksson Sandberg och hans dotter tycks ha hamnat där, för 1870 återvänder han till Sangis från Rute, Visby län. Det var inte alltid det gick som man tänkt.
 
Med vänliga hälsningar,
Eva Dahlberg

[Eva Dahlberg]

Hej igen! Medan jag skrev mitt inlägg igårkväll kom Stures inlägg in. Jag vill därför komplettera med att enligt redogörelsen i KFN 3/1993 som är skriven av en ättling till familjen Olofsson/Boström så reste man via Stockholm. En dotter avled där och eftersom man skulle ordna med begravningen missade man Amerika-båten och såg sig därför om efter andra lösningar. Enligt artikeln ska familjen senare fått reda på att båten de skulle rest med brann upp på Atlanten, det vet jag inget om.
 
Jag kan också säga att Brita Kajsa Sundbäck med familj bodde i Lappträsk (Kaupila), Karl Gustav och att hfl givetvis slutar 1866, inte 1966 som jag skrev.
 
Med vänliga hälsningar,
Eva Dahlberg

[Sture Torikka]

Dahlberg, och alla andra,
detta tycker jag är väldigt intressant. Alltså dessa tidiga utvandringar till Norra Amerika. Lika intressant är det ju faktiskt - som du nämner - att de reser till Amerika men hamnar någon helt annan stans.
Det skulle vara spännande att göra en länssammanställning över Amerikautvandrarna från år 1865 och åren närmast därefter.
Finns det någon som har observerat någon direktutvandring FÖRE 1865?
 
Jag vet att det var några tornedalingar som reste till Norra Amerika 1864 (bl a en Petter Lahti från Nedertorneå och några från finska Övertornerå), men de utvandrade inte direkt till USA/Kanada. De hade istället tidigare utvandrat till Nordnorge, varit där ett tag och fått ihop reskassa till Amerika. Sedan åkte de ned till Trondheim eller Bergen för att därifrån ta sig över först till Hull, därefter Liverpool, för att slutligen kliva på Atlantångarna därstädes.
 
Johan Henrik Ekman och Brita Kajsa Sundbäck, det låter som en Lappträskfamilj? Om så, så är de en av de familjer jag tidigare noterat såsom utvandrare 1865. Dock har jag inte haft anledning att konstatera att de INTE reste iväg. Tack för den notisen.
 
Förresten Sundbäck,
har du kopia av passagerarlistan du nämner ovan (Passenger Lists of Vessels Arriving at New York, nr 1068, Bk Mc Rathbone, Nov 4/65)?
Där kan ju finnas andra lokala amerikaaspiranter? Har du kollat in det?
En förhoppningsfull tanke fick man ju om möjligen - kanske - även min tornedalska familj  fanns med där (men de ska ju ha åkt över Norge).
 
Finns det någon annan som har kopior av tidiga passagerarlistor?
 
Allting är ju inte som man tror det är/var. Min farfars bror från Niemis, Hietaniemi sn, t ex, utvandrade hux flux till Kanada 1923. Så snabbt gick det att han inte ens hann ta farväl av sina föräldrar och syskon. Det var nämligen så att en bybo hade erhållit pass och biljett och skulle resa iväg om någon dag. Han gick runt i byn och tog avsked av sina vänner. Det dracks väl litet hojtarolja än här och än där. Emigranten blev berusad. Min farfars bror - som hade bestämt sig för att absolut inte göra den förestående värnplikten (och något pass kunde han inte få förrän efter densamma) - såg sin chans och vips! så hade han kompisens pass och biljett i sin hand. Han stack på stående fot, tog sig på något sätt, bl a per fot, till Trondheim, och klev där på fartyget under sin kompis namn. Och så är han även registrerad i passagerarlistan.
Nä, allting blir inte som man tänkt sig. Det goda var dock att min farfars bror skämdes för detta resten av sitt liv, vilket gjorde att han aldrig - enligt hans yngre bror som kom efter sex år senare - ville återbesöka hemorten. Tråkigt var det ju i vart fall för föräldrarna där hemma, som väntade, väntade och väntade på att deras äldste son skulle komma hem och ta över gården.
 
Väl mött,
ST

[Sture Torikka]

Eva,
vi sitter och skriver samtidigt. Jag hade avlägsna släktingar på Kauppila i Lappträsk, därav min fråga. Men du hann ju samtidigt precisera detta medan jag skrev mitt inlägg.
ST

[Sture Torikka]

Angående det certificat jag nämnde som kan ansökas av direkta ättlingar till tidiga Chicagobor, så kallas det Pioneer of Cook County Certificates. Ingenting annat. Och stadsbranden där inträffade den 9 oktober 1871.

[Mattias Andersson]

Ang S. Torikkas fråga om förteckning över utvandrare.
 
Redan när SCB hade sitt arkiv på Karlavägen i Stockholm hittade jag inbundna förteckningar över utvandrare länsvis. Jag tror idag att dessa finns som mikrokort på Riksarkivet (lilla forskarsalen) också det i huvudstaden. Förteckningen var uppställd per län och i efternamns ordning om jag inte minns fel.
 
hälsn  
Mattias, Sandviken

[Bengt-Göran Nilsson]

Hej!
Vill bara berätta att Johan Henrik Ekman är min mormors farfar och kommer från släkten Englund i Kalix. Han åkte visst till Amerika men inte förrän den 3 sep 1869 då han reser till Chicago och då tydligen uppger att han är från Kalix. Titeln är arbetare. Flyttningsattesten utog han den 16/8 1869.
Han kommer hem omkring 1872. Vid hemkomsten berättar den muntliga traditionen att han då hade ett fint sk fickur med en jättetjock guldkedja som han var mycket stolt över och kallade Verkarinda och att deras gård i Kaupilla sedan kallades så. Är det någon som vet vad Verkarinda betyder? Är det meänkieli ?
Johan Henrik flyttade från Kalix till nr 5  1/16 mantal Kaupilla nr 5 i Lappträsk den 12 juli 1858.

[Stig-Inge Gustafsson]

Hej!
Ang familjen Sundbäck i Taipale finns ett kort inlägg under Hietaniemi. Man får ju inte ha samma bidrag på två ställen.
Hälsningar
Stig-Inge G

[Sture Torikka]

Andersson,
 
tack för ditt tips. Visst skulle det vara fascinerande att ha dylika förteckningar uppkopierade hemma?
Men - såsom jag påpekat tidigare - så kan ju dessa utvandrarförteckningar aldrig bli riktigt kompletta, eftersom långt ifrån alla utvandrare avreste från sin hemort. Mellanlandningen för åtminstone tornedalingarna uppe i Nordnorge är markant. Och sedan har vi ju detta faktum med att en del skulle emigrera men av olika skäl kom de inte fram dit de hade tänkt sig.
Dock är det en god början på en dylik emigrantforskning.
 
Men Passagerarlistor? Dessa är ju det slutgiltiga beviset på att vederbörande faktiskt kom sig iväg ut på sjön för att slutligen angöra hamn i Nordamerika.
Är det någon som har några sådana från våra nordliga trakter? Speciellt från tiden före 1870?
/ST

[Stig-Inge Gustafsson]

Hej återigen!
Nu har jag fått ihop släkterna Lindvall, Berg, Arm m. fl. på följande sätt:
 
Descendants of: Lindvall Lars          
 
1 Lindvall Lars m. Okänd  
   2 Lindvall Olof Larsson b. 2 Apr 1741 m. Okänd  
      3 Berg Lars Olofsson b. 1769 d. 1809 m. Stråhlberg Sophia Catharina  
         4 Berg Sophia Elisabeth Larsdotter b. 1798 d. 1879 m. 1822 Sundbäck Lars Johansson b. 1800 d. 1866  
            5 Sundbäck Johan Larsson b. 1 Jun 1823 d. 1908 m. 20 Jul 1844 Gretha Adamsdotter b. 10 May 1818  
            5 Sundbäck Anders Larsson b. 1832 d. 1886 m. Anna Caisa Johansdotter b. 1834 d. 1857  
                             m. 1859 Arm Christina Margareta Larsdotter b. 1835 d. 1921  
         4 Berg Catharina Helena Larsdotter b. 31 Dec 1793 m. Arm Lars  
            5 Arm Pehr Larsson b. 6 Mar 1829 m. Caisa Lena Johansdotter b. 7 Oct 1829 d. 7 Jul 1874  
                             m. 21 Jun 1877 Kajsa Lena Zackrisdotter b. 16 Aug 1827 d. 6 Apr 1893  
            5 Arm Christina Margareta Larsdotter b. 1835 d. 1921 m. 1859 Sundbäck Anders Larsson b. 1832 d. 1886  
         4 Berg Brita Maria Larsdotter b. 1792 m. Silfwerplatz Jonas Jonsson b. 1793  
         4 Berg Carolina Margareta Larsdotter b. 1801 d. 1884 m. Carl Olof Andersson b. 1790 d. 1849  
      3 Lindvall Carl Petter Larsson b. 1774 m. Okänd  
         4 Lindwall Pehr Carlsson b. 1 Jun 1811 d. 27 Apr 1864 m. Maria Pehrsdotter b. 13 Oct 1807 d. 15 Jan 1880  
            5 Lindvall Carl Petter Pehrsson b. 11 Jun 1833 d. 1900 m. 4 Nov 1858 Sundqvist Mathilda Nilsdotter b. 12 Feb 1829 d. 1891  
                             m. Sundbäck Anna Greta b. 1831 d. 1915  
            5 Lindwall Anna Lena Pehrsdotter b. 4 Oct 1834  
            5 Lindvall Johan Pehrsson b. 20 Dec 1835 m. 15 Dec 1860 Alainentalo Eva Isacsdotter b. 8 Aug 1839 d. 22 Dec 1867  
            5 Lindwall Maria Kajsa Pehrsdotter b. 21 Sep 1839 d. 23 Dec 1888 m. 11 Sep 1861 Öberg Axel Ericsson b. 29 May 1836 d. 29 May 1894  
            5 Lindvall Elisabeth Margareta Pehrsdotter b. 9 Feb 1841 d. 18 Sep 1847  
            5 Lindwall Lisa Gretha Pehrsdotter b. 19 Jun 1850  
            5 Lindwall Gustaf Magnus Pehrsson b. 2 Jan 1853 d. 15 Feb 1853  
            5 Lindwall Dödfödd Pehrsdotter b. 2 Nov 1845  
 
Flera av dessa personer återfinnes i Hietaniemi socken. Några frågor: Är Sophia Catharina Stråhlberg släkt med en Aron Henricsson Stråhlberg? Hur kom Anna Greta Sundbäck in här? Vems var hennes föräldrar? Jag lägger in några generationer Lindvall till på Hietaniemisidan.  
Hälsningar
Stig-Inge G

[Stefan E Sundbäck]

Hej!  
 
Om släkten Sundbäck finns nu en egen rubrik under Släkter: Övriga släkter S.  
 
M v h, Stefan

[Leif Boström]

Några anor till Stig-Inges nr 2 Olof Lindvall född 1741 finns i min fars antavla under Rötter.

[Sture Torikka]

Sundbäck,
hade du kopia av hela passagerarlistan du nämner ovan (Passenger Lists of Vessels Arriving at New York, nr 1068, Bk Mc Rathbone, Nov 4/65)?  
Jag tänkte att - om man har tur - kanske finner vi några andra intressanta lokala namn i densamma?
Väl mött,
ST

[Stefan E Sundbäck]

Hej, Sture och alla andra!
 
Ja, jag har kopior på hela passagerarlistan. Den är dock svår att kopiera in i detta forum. Tänk om jag - när jag får tid - kunde gå igenom den och anteckna samtliga svenska namn (medborgarskapet är angivet) och lägga ut dessa här. Kunde kanske vara av intresse för norrbottensforskare. Mikrofilmade kopior av dessa dokument har funnits på Landsarkivet i Göteborg. Det var därifrån jag i slutet av 70-talet fick 16 mikrofilmer - endast för året 1865 och hamnarna New York, Boston och Quebec.
 
När det gäller färdvägen för mina släktingar har jag mycket riktigt inget bevis för att de skall ha åkt via Stockholm. De skulle lika gärna ha kunnat åka över Norge. Den möjligheten har jag också övervägt. Av olika skäl har jag dock funnit att det verkar mer troligt att anta att de färdades via Stockholm. I korthet bygger jag mitt antagande på följande skäl:
 
1. Vid den aktuella tiden var seglingstrafiken livlig mellan Stockholm och Norrbotten, kanske i all synnerhet Kalix. Jfr t.ex. den rederiverksamhet som bedrevs i Stockholm av Kalix-födde Johan Bergman Olsson samt det faktum att det fanns såväl båtvarv som tullpersonal i Kalix.
 
2. Den enklaste och lättaste samt även snabbaste kommunikationen vid denna tid gick över sjön. Ju kortare tid på landbacken, desto snabbare transport.
 
3. I släkten finns också några sjömän. Den förste av dessa var Johan Sundbäcks bror Petter Sundbäck (1830-1855). När Petter lämnar hembygden i Kalix i början av 1850-talet står det i flyttningslängden att han skall ha flyttat till Stockholm. I verkligheten mönstrade han på som sjöman tillsammans med ytterligare ett par Kalix-bor. Exakt när han gjorde detta har jag inte kunnat forska fram ännu. I varje fall avlider Petter under en av dessa sjöresor i Madras i Indien. Detta framgår av en notis i död- och begravningsboken för år 1855 i Nederkalix församling. Det var de återkommande sjömännen från bygden, som hade meddelat detta till prästen. Detta visar på att en annan av släktens medlemmar, redan innan Johan Sundbäck med familj emigrerade till U.S.A. hade färdats ut i världen via Stockholm.
 
M v h, Stefan