Uppbud

[Ingemar Gollungberg]

Lagen om uppbud tillkom 1734 och började gälla från den 1 september 1936. Det var ett tillkännagivande vid tinget att en gård sålts. Anledningen till uppbudet var att få fram om det fanns någon som hade bördsrätt till gården. En förutsättning för uppbud var att det fanns ett skriftligt kontrakt som uppvisades för tinget.


Min undran beträffande detta är om det förekom uppbud även då den med bördsrätt löste gården. Han övertog oftast gården på samma villkor som den som var köpare hade. Enligt min mening måste det väl upprättas ett nytt köpeavtal med säljaren och det är där, i så fall, som ny uppbudsskyldighet skulle komma in i bilden.


 

[Bertil Strömberg]

Bördslösen innebar inte ett nytt köp, utan lösenmannen trädde i den ursprunglige köparens ställe och måste uppfylla det ursprungliga köpekontraktet. Försatt man att stämma köparen om bördslösen inom den stadgade tiden från uppbuden för det ursprungliga köpet, hade man ingen vidare rätt att yrka lösen. Det innebar alltså att det kunde vara flera som stämde om lösen ifråga om ett jordköp. Den av flera som hade begärt att få lösa, var den som var närmast till arv efter säljaren.

[Ingemar Gollungberg]

Tack för detta fina svar. Transporten av köpet gjordes väl då på köparens köpebrev eller kanske blev det domstolens handling som den slutlige köparen (med bördsrätt) kunde anse som köpehandling. Ditt svar har i varje fall löst en undring som jag haft en tid.

[Ingemar Gollungberg]

Jag har ett konkret fall i ovanstående fråga som jag tycker talar för att uppbud kunde förekomma även då det gällde fång på grund av bördsrätt.


Ärendet är från Orusts och Tjörns tingsrätt den 14 september 1737, ärende nummer 22. "Beren Tufwesson visar att hans hustru Ingrid Pärsdotter har tilldömts ägandet av 1/4 Toftenäs tillsammans med utomlands vistande brodern Olof Pärsson. Beren uppbjuder gården första gången".


I ovanstående text hänvisar man till bördsrätt men uppbjuder ändå gården. Jag förutsätter att Tingsrätten skrivit rätt och att även den som skrivit av protokollet skrivit rätt. Beren Tufwesson har här inom den lagstadgade tiden, inom ett år efter köparens tredje uppbud, visat att hans hustru hade rätt till gården och uppbjudit densamma trots att hon hade bördsrätt och med denna rimligen övertog ett redan upprättat köp.


Jag förstår inte detta Bertil (eller annan).








 

[Bertil Strömberg]

Jag antar att du menar 1737. Jag har tyvärr inte tillgång till uppbuds- och lagfartsprotokoll för Orusts och Tjörns häradsrätt för detta år. Är du säker på att det verkligen skett uppbud innan Ingrid Pärsdotter och hennes bror tilldömdes gården?

[Bertil Strömberg]

Jag tittade på nytt på jordabalken i 1734 års lag. I 5 kap. 1 § skrivs:
Vill bördeman till sig lösa arvejord som å landet såld är; sätte då i rätten "genast eller  inom natt och år" från tredje uppbudet, fulla köpeskillingen, i det mynt, som i köpebrevet står, eller framlägge på insatte pengar sådana bevis, som allmänt i Riket gälla.  I staden äge ock bördeman rätt, att lösa jord, hus och tomt evad det är arv eller avlinge inom tov veckor ifrån tredje uppbudet. Sedan njute bördeman, så i landet som i staden, de uppbud tillgodo, som för köparen skedde är. Men så ofta nytt köp om jord, hus eller tomt slutes, skall den åter uppbjudas och lagfaras.

Förklaringen i ditt fall torde vara antingen att den förste köparen inte gjort något uppbud eller att man frivilligt kom överens om att upprätta ett nytt köpeavtal.

Hälsningar
Bertil

[Ingemar Gollungberg]

Ja, naturligtvis menar jag 1737. Jag har ändrat detta nu.


Det är inte originaltexten som jag har utan en avskrift för tiden 1735 - 1745 gjord av Hans Ganstrand i Jönköping år 1999.
Du sätter tummen på det som jag efter mitt inlägg kontrollerat. Jag hittar inget uppbudsärende under tiden före den 14 september 1737 som stämmer. När jag skrev så utgick jag från att det var ett uppbud som utgjorde grunden för Tufwessons begäran om bördsrätt för sin hustru.


Kunde man alltså begära bördsrätt ändå? Det var nytt för mig i så fall. Hur har det kunnat gå till? Hade inte ägaren fastebrev på gårdsdelen? Jag kan tänka mig att det fanns köp som genomfördes utan uppbud och då kunde man väl inte få fastebrev. Kanske var det så i det här fallet.   

[Ingemar Gollungberg]

Vi verkar vara inne på samma tanke att det inte gjorts något uppbud. Alternativet om att frivilligt upprätta ett nytt kontrakt kan det ju också vara frågan om eftersom det blev uppbud och förutsättningen för det var att ett undertecknat köpebrev uppvisades för rätten.


Rätta mig gärna. 

[Bertil Strömberg]

Du har säkert rätt. Bara en nyfiken fråga: Var hittar man uppbud under perioden 1736 - 1740? Enligt Nordisk Arkivdatabas saknas uppbuds- och lagfartsprotokoll för perioden 1736 - VT 1740. Finns de i överläkaren J.A. Nordströms samling, som det hänvisas till i NAD?

[Ingemar Gollungberg]

Enklaste sättet att få detta är nog genom Tjörns Släktforskare/källor/domböcker.
Där finns en länk till Rolf Berlins hemsida som bl.a innehåller detta. På Tjörns Släktforskares hemsida finns en hel del intressant. Där finns många avskrifter av domböcker från Orusts och Tjörns härad. Jag kanske skall nämna att jag gjort ett register i Excel till Uppbudsärendena i Berlins hemsida. Där är alla nämnda personer med. Det underlättar om man inte vet exakt var man skall titta.


Hälsningar
Ingemar

[Bertil Strömberg]

Tack skall du ha.