ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 19 november, 2013  (läst 4805 gånger)

2012-11-08, 16:33
läst 4805 gånger

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1337
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:21
    • Visa profil
Enligt generalmönsterrullan finns det ingen annan soldat med namnet  Nils Olofsson Bäsk i Majorens kompani under den aktuella tiden!
 
Håkan

2012-11-08, 16:58
Svar #1

Utloggad Birgitta Hansi

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2016-03-02, 11:29
    • Visa profil
    • distans.org
Tack Håkan
Nu kan jag göra ändringen
 
Birgitta H

2012-11-08, 19:46
Svar #2

Börje Abramsson

Nils Olofsson Bäsks barn blev ensamma i en ålder av 15 år för Adam, 14 år Anna och 8 år för Margeta.  
Kan man tänka sig att de fick klara sig själva eller var det någon som tog hand om dem?
 
Börje

2012-11-08, 20:12
Svar #3

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Hej
jag har endast antecknat om förre soldaten Nils Olofsson Bäsk att han var född 1697 samt avled 8/10 1741 av detta nafwelbråck. Dem tycks väl ha bott i Niemis 1740 i alla fall, om jag nu kan tolka mina egna gamla kladdar? Något har i vart fall styrt honom till Niemis by enligt mina rön. Samt att han tycks ha varit en son till bonden Olof Nilsson (Ranta-) Tiensuu (f. ca 1670 d.1706/1708) o h h Sisla Eriksdotter Portimojärvi. Hustrun vet jag inte var hon kom ifrån men sonen Adam hamnar i Mukkavaara. Men det känner nog Börje redan till. Jag har heller ingen aning om var barnen växte upp men Nils Bäsk tycks ha haft fyra systrar så möjligen kan dem ha varit hos någon av dem? Modern Sisla hade då åtminstone två bröder och två systrar.
Hälsar
Torikka

2013-01-24, 06:53
Svar #4

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
I Stockholms Post=Tidningar nr 56, Torsdagen den 21 Maj 1795, s. 4:
 
Concurs=Twister.
Til den 12 December innew. år 1795, kallas Johan Johansson Huhdanantis i Njemis och des Hustrus Brita Mattsdotters Borgenärer, at wid Öfwer=Torne Ting i Socknestufwan, Westerbottens Län, lagligen bewaka deras fordringar, i anseende til den af Hustrun sökte Boskillnad; som första gången kungöres.
-----

2013-01-24, 18:41
Svar #5

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
I Post-= och Inrikes=Tidningar N:o 105, Tisdagen den 9 Maj 1826, s. 3:
 
Till Förekommande af twister om wår qwarlåtenskap efter wår död, hafwa wi af fri wilja och med sundt förnuft afslutat oß emellan följande inbördes Testamente: Att då endera af oß med döden afgår, blifwer den efterlefwande Makan ensam oqwald och owillkorlig ägare af all wår gemensamt förwärfwade Egendom, så i löst som fast, af hwad namn den wara må. Hwilket wi tillkallade Wittnens närwaro med wåra bomärken bekräfta. Niemis d. 5 Aug. 1822.
   Olof Henricßon Juvani.       Anna Greta Henricsdotter Littiainen.
             Bomärke.          Bomärke.
Bewittna: E. B. von Konow.          Margareta Johansdotter Huhdananti.
             Abraham Henricßon Rasti.       Bomärke.
      Bomärke.
-----

2013-01-24, 19:06
Svar #6

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
I tidningen Kalmar N:o 150, Torsdagen den 1 Oktober 1885, s. 2:
 
- Mördande småbekymmer. I Dagens Nyheter berättas: En 18=årig son till landtmannen Erik Kumpani i Niemis by, i trakten af Haparanda, afhände sig den 6 september lifwet medelst hängning. Orsaken till hans förtwiflade gerning war att hans fader befalt honom låna sin helgdagsrock åt en yngre broder, som skulle bewista ett graf=öl. Uppretad öfwer detta, som han ansåg, oberättigade intrång i hans eganderätt, aflägsnade han sig ur bostaden under yttrande att de nog skulle få ångra hwad de gjort och begaf sig till winterbyggnaden, der han senare på dagen återfans, men död. Han hade hängt sig i sin halsduk.
-----

2013-01-24, 20:38
Svar #7

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
I Post- och Inrikes Tidningar N:o 265, Tisdagen den 14 November 1848, s. 2:
 
= Torneå-historien. De tvistigheter emellan Svenska myndigheterna i Haparanda och de Ryska i Torneå, som vi förut berättelsevis omnämnt, vinna genom efterföljande ifrån Piteå Landskansli meddelade detaljer närmare belysning:
     Uti rapport af d. 2 Sept. d. å. anmälde t. f. Kronofogden Rutbäck, att en mansperson vid namn Kukkonen, hemma från Wiborgs Län i Finland, någon tid uppehållit sig dels i Niemis, dels i andra byar af Öfver-Torneå socken, utan annat än ett på Ryska språket skrifvet pass, saknande destinationsort och vision: att Kukkonen i en pressad och guldsnittad plånbok befunnits innehafva en större summa i Ryska sedlar, hvarförutan han innehade en af silfverperlor virkad börs, rikt försedd med guld- och silfvermynt, en större briljanterad guldring, samt ett guld-repeterur med större vidhängande collier och krok, jemväl af guld och att mannen, som saknade mot dessa dyrbarheter svarande garderob samt vid efterspaning hållit sig undan, ansågs för misstänkt. Kon. Befhde utfärdade i anledning deraf kungörelse om Kukkonens gripande och insändande till länshäktet. Under tiden blef K. gripen och i Neder-Torneå häradshäkte insatt. Vid samma tid ankom en af t. f. Borgmästaren F. J. Cederman i Torneå stad undertecknad skrifvelse, dat. d. 4 Sept. och ställd till Kronofogden P. Öhrling. Denna skrifvelse, som af Öhrling omedelbart öfverlemnades till t. f. Kronofogden Rutbäck, är så till vida märkvärdig, att C:n med hotande ordalag fordrar Kukkonens lösgifvande. Slutmeningen är nemligen att om ej K. lösgifves, så skall jag veta, att på lika sätt behandla Svenskar, som hitkomma utan pass och Häradsskrifvaren Bäckström (som gripit K. och honom till Kronofogden afsändt) skall vara den förste, som skall noga observeras, och i fall han här visar sig, bli ändamålsenligt behandlad. Då nu Fogden R. icke ansåg sig böra efterkomma den Ryske embetsmannens sålunda uttryckta önskan eller beskyllning, fann sig Cederman föranlåten, att (förmodligen utan pass) resa öfver till Haparanda och till Fogden Rutbäck densamma mundtligen förnya samt att med ännu mera hotande ord såsom: att häkta eho, som vågade sig öfver på Finsk botten, och ej allenast mot R. utan mot Svenska Embetsmanna-corpsen i allmänhet sårande och anstötliga yttranden, förebrå R. mannens häktande.
     Detta oaktadt afsändes K. till länshäktet och inställd till Kansliförhör d. 12 sistl. Sept. uppgaf han sig vara född i Kivinebbs församling af Wiborgs Län, hvilket förhållande med Prest-attest styrktes; hvarjemte K. förklarade, att han rest till Norden för att bese de beryktade bergen Avasaxa och Luppio; att han dröjt på Svenska sidan egentligen derför att han tänkte äkta en qvinna i Niemis, hvarföre han ock sökt sig tjenst vid tullen i Torneå, samt att han ärft efter sine föräldrar 15,000 Rubel papper utom förutnämnde guldur och ring. K. Befhde beslöt, i anledning häraf, att K., såsom passlös, skulle till Guvernörens öfver Uleåborgs Län vidare behandling öfversändas; hvarjemte K:s penningar, utgörande 200 Rubel silfver jemte ringen skulle till Guvernören afsändas, men börsen, innehållande 3 Rubel 30 kop. i silfvermynt, öfverlemnades genast till K:s disposition.
     Fogden R., jemte åtskillige andra af de vid gränsen varande Embets- och tjenstemän hafva sedermera yrkat, att på lämpligt sätt erhålla upprättelse af Borgm. C. för dennes uppförande i Haparanda, och hafva de för sådant ändamål insända handlingar af K. Befhde till H. Ex. Statsministern för Utrikes Ärender blifvit afsända, för den åtgärd H. Ex. kunde finna lämplig.
     K. skall, enligt underrättelse, numera, sedan han af Guvernören i Uleåborg å fri fot ställts, vara tjenstgörande vid Torneå Tullkammare. -
     Särskildt förmäles att Kukkonen, på resa från Kansliförhöret i Piteå till Uleåborg, rymde från Fånggevaldigern nära Haparanda, men blef kort derefter gripen på Finska sidan, samt att Kronolänsmannen Svanljung i Öfver-Torneå, för hvilken Kukkonen, under sitt första vistande derstädes, förevisat sitt Ryska pass, icke funnit detsamma giltigt, hvadan han lärer hotat Kukkonen med fångskjuts till Piteå, men att, då K. lofvat förskaffa sig annat pass, S. afstått från denna föresats, och från den stunden befunnits innehafva K:s guldur och kedja. På hvad vilkor i öfrigt Svanljung mottagit klockan och kedjan, är för de oinvigde en hemlighet, ehuruväl Kukkonen i Piteå uppgifvit, att S. erhållit dessa saker till säkerhet derför att K. skulle skaffa sig riktigt pass. - Förhållandet med hela denna sak är ganska mystiskt, ty att mannen ärft så mycket penningar af sina föräldrar, är föga troligt, enär dessa varit inhyseshjon. Länsman Svanljung har blifvit suspenderad tills vidare.

2013-01-28, 20:01
Svar #8

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
I tidningen Kalmar N:o 86, Måndagen den 9 Juni 1884, s. 2:
 
- Återwunnen kyrkklocka. I Norrbottens=Kuriren för den 16 sistlidne oktober omnämndes efter Helsingfors Dagblad, att kyrkoherden i en af Ingermanlands finska församlingar under en tjensteresa påträffat i ett ryskt kyrktorn i staden Strelna en kyrkklocka med följande påskrift:
Soli Deo Gloria.
Hietaniemi församling.
Gloria in excelsis.
Holmiæ Michael Boder.
Redaktionen af Norrbottens=Kuriren uppmanade Hietaniemi församlingsboar att försöka återbörda sin klocka, som sannolikt blifwit dem fråntagen såsom krigsbyte under ofreden i början på 1700=talet. Detta hafwa de ock gjort, och med den lyckliga utgång, att kejsarens farbroder Konstantin Nikolajewitsch, i hwars slottskyrka i Strelna klockan hänger, wälwilligt lofwat återsända klockan och för detta ändamål på ministeriel wäg begärt upplysning om den hamnplats, dit klockan fördelaktigast kunde sändas. För denna af en främmande furste bewisade ynnestfulla wälwilja hafwa Hietaniemiboarne kanske att tacka den omständigheten, att i deras ådror flyter samma blod som i den folkstams, hwilken det ryska kejsarhuset räknar såsom sina laglydigaste och trognaste undersåtar.
-----

Samma annons återfinns i tidningen Blekings-Posten N:o 46, Fredagen den 13 Juni 1884, s. 2.
-----
 
I tidningen Kalmar N:o 104, Måndagen den 13 Juli 1885, s. 2:
 
- Hietaniemi gamla kyrkoklocka. I Norrbottens=Kuriren läses: Hietaniemi församling har nu återfått den församlingen fordom tillhöriga kyrkoklockan, hwilken återfunnits i Strelna och af storfursten Konstantin Nikolajewitsch till församlingen återskänkts. Ångaren Luleå medförde den nemligen till Haparanda på sin senaste tur. Swenska utrikes=departementet har warit den mellanhand, som bragt denna sak till ett för församlingen så önskwärdt slut. (P.=T.)
-----

2013-01-28, 20:48
Svar #9

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
I tidningen Folkets Röst N:o 32, Onsdagen den 20 April 1853, s. 2:
 
Piteå. Enligt rapport från kronolänsmannen i Öfver-Torneå har pigan Brita Cajsa Blomster, i Niemis by, 39 år gammal, mördat sitt nyfödda barn. Vid anställd undersökning hos henne har bland askan i spisen funnits ben, som förmodades vara qvarlefvorna af fostret, hvilket således skulle hafva blifvit uppbrändt. Sielf erkände den onaturliga modren att hon framfödt ett liflöst foster, men som detsamma varit högst vanskapligt eller egentligen endast en köttklimp med hufvud, liknande en Sjöfogels, hade genast utkastadt det å marken, hvarest hon trodde att hundar skulle uppätit det. Provincial-läkaren Wretholm är beordrad att verkställa undersökning å modren och qvarlefvorna af barnets ben.
-----

2013-01-29, 17:35
Svar #10

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
I tidningen Kalmar N:o 10, Lördagen den 17 Juli 1869, s. 2:
 
- I resebref till Blekingsposten förmäles från Ruskola i Öfwertorneå socken d. 27 Juni: Wid Niemis mötte jag ett sällskap amerikanare, herrar och damer, inswepta i alla möjliga kapprockar och resfiltar, jemte prins Carl af Bayern, hwilken sednare reste inkognito under namnet grefwe von Drechsel, och som alla woro på återwägen redan midsommaraftons morgon. Såsom resande kommo wi naturligtwis i samspråk, och främlingarne förklarade att som de wille fara med ångaren Thule, så hade de ej tid att wänta längre på midnattssolen, men hade dock sett den mycket sent en afton. På Avasaxa hade de dock ej warit. Efter hwad jag i Ruskola hörde, hade sällskapet nästan hela tiden uppehållit sig på gästgifwaregården, och hufwudsakligen lefwat af thé. Något som gjort de hederliga Ruskolaboarne ett ogement nöje, war amerikanarnes sätt att spisa filbunke. De åto den nemligen med knif och gaffel, men detta blef nästan ett motstycke till Danaidernas såll, ty att taga filmjölken i långa banor blef dem otroligt segt. Som prof på plägsederna deruppe i högan nord anföres, att allmogen hwarje lördagsqwäll tager s. k. finsk badstu, ett ohyggligt hett ångbad, som åstadkommes genom att watten stänkes på en upphettad ugn, hwarjemte dertill hörer att delinqventerna (jag kan werkligen icke finna något lämpligare ord) skola piskas med björkwiskor. Flera hushåll, personer af begge könen och af alla åldrar, bada på samma gång i badstun. Något öfwerdrifwet pryderi förekommer icke; då jag en afton åkte förbi en badstu utrusade män och qwinnor - (jag wille säga i badkostym, men de hade icke någon kostym alls) - för att betrakta den resande. Wintertiden bekommer det ingenting detta folk att ur badstun springa ut och kasta sig i snödrifwan och denna härdning af kroppen torde wara anledningen till folkets utmärkta helsa.
     Till slut anför brefskrifwaren en sannfärdig anekdot af ett ögonwittne, och hwilken werkligen förtjenar rubriken bondlugn. Wid öfwerfarten af en fors i Torneå elf stjelpte en båt, hwari befunno sig tre personer. De begge roddarne kommo snart i land, men styrmannen följde längre med forssen. Hans hustru och barn stodo på stranden och sågo med fasa på färden, men karlen lyckades till slut att krafla sig upp på en sten midt i elfwen. Det första han derefter gjorde, war - att mycket lugnt upptaga sin snusdosa och taga sig en pris de contenance, hwilken werkligen under sådana omständigheter kunde wara behöflig. Pristagaren blef sedan bergad medelst båt.
-----
 
Är detta prominenta besök i Ruskola och Niemis något som fastnat i folks minne och förts vidare till idag? Vilken gård var gästgivaregård i Ruskola vid denna tid?

2013-01-29, 18:12
Svar #11

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
I tidningen Folkets Röst N:o 66, Lördagen den 16 Augusti 1856, s. 2:
 

2013-01-29, 21:45
Svar #12

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
I Tidning för Venersborgs stad och län N:o 56, Torsdagen den 21 Juli 1898, s. 2:
 
Ministrarnes besök i högsta norden.
Lördagen den 9 d:s ingick i Haparanda med strålande sol, spridande värme och lif öfver den festligt flaggprydda staden, som alltifrån tidig morgon gick i väntan på de svenska statsrådens ankomst.
     I Salmis välkomnades de celebre gästerna af en deputation af stadens mera framträdande personligheter, som med särskild båt hemtade dem in till staden.
     Efter debarkeringen aflades ett kort besök i Torneå, i hvilket besök äfven biskop Johansson deltog.
     Under den härpå följande middagen på stadshotellet utbragtes åtskilliga skålar, hvaribland biskop Johansson i ett tal begagnade tillfället att framhålla hvilka svårigheter man har att kämpa med i ett så stort stift som Hernösands och uttryckte den förhoppningen, att det ej skulle dröja så länge, innan stiftet komme att delas och biskopssäte att inrättas i Luleå.
     Klockan 1/2 9 på aftonen gjorde stats- och finansministrarne, landshöfding Husberg jemte kronofogden Forsström och häradshöfding Kronlund en färd uppför Torneåelfven.
     Vädret var under denna färd det härligaste. Flaggor svajade öfverallt, där sådana funnos.
     I Karungi framräckte en liten flicka en bukett till statsministern.
     Kl. 12 på natten voro de resande framme i Korpikylä, där nattlogis var bestäldt på gästgifvaregården. Gårdsplanen var prydd med björkar och granar.
     Karl Gustafs socknemän hade utsett ett 10 tal deputerade, bestående af allmogemän företrädda af pastor W. Wallin, hvilka skulle uppvakta ministrarne. Oaktadt midnattstimmen redan var förliden, fick deputationen genast företräde.
     I sanning anslående var - säger Haparandabladet - den tafla, som i den ljusa, härliga sommarnatten tedde sig för betraktarens öga. På den vackra gårdsplanen stodo de högtidsklädda bondgubbarne med blottade hufvuden i samlad skara, med sin talman i spetsen och framför denna grupp framträdde hans exc. statsministern, omgifven af de öfriga herrarne. Under uppvaktningstalet begynte morgonsolen visa sin gyllene skifva öfver bergstopparne och kasta sitt trollska skimmer öfver dal och sjö, omgifvande den ovanliga gruppen med en gloria af guld. Hans exc. mottog deputationen mycket vänligt och svarade att han för konungen skulle framföra deputationens önskningar.
     Därefter intogs supé och efter några timmars sömn begåfvo sig herrarne på väg till Vitsaniemi kl. 1/2 9 på söndagsmorgonen.
     Där var en äreport rest, och resenärerna mottogos af ytterligare en deputation.
     Vid målet för resan, Niemis, intogs frukostmiddag å den ståtliga herrgården, som var rikt flaggprydd. Med synnerligt intresse tog statsminister Boström del af allt som rörde jordbruket och nöjde sig icke förr än han besökt t. o. m. ladugården.
     Vid midnatt samma dag anlände de resande herrarne åter till Haparanda efter en i allo lyckad och intressant färd.
-----
 
I Tidning för Venersborgs stad och län N:o 58, Torsdagen den 28 Juli 1898, s. 3:
 
Statsministern och smugglarne. En deputation af smugglare var det, som från Hietaniemi uppvaktade statsministern vid hans resa uppför Torneälfven, påstår Luleposten, som berättar att utom deputationens ordförande, församlingens kyrkoherde, de deputerade utgjordes af socknens mest framstående smugglare, däraf en stått tilltalad för tullförsnillning, men värjt sig med en ed, och en varit straffad för andra resans tullförsnillning.
-----
 
Är även detta prominenta besök (liksom det i Ruskola och Niemis, se annons ovan) något som fastnat i folks minne och förts vidare till idag? Sällskapet tog tydligen in över natten på gästgivaregården i Korpikylä, vilket var förbestämt och beställt. Vilken gård var gästgivaregård i Korpikylä vid denna tid?
 
Den ståtliga herrgården i Niemis, kan det ha varit på den gård där sedermera familjen Larsson-Stridsman kom att bli bosatt, Niemis nr 11?

2013-01-30, 09:35
Svar #13

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Hej Peder
 
och tack för intressanta tidningsartiklar. Den s.k. ståtliga herrgården i Niemis 1898 var tillhörig godsägaren Oskar Utterström, kallad J.O., och var byggd på de tre hemmanen Niemis nr 11 Juntheikki, 12 Kaisajuntti och 13 Sammeli samt Laitamaa nr 1 Navettamaa. Utterström titulerades i sin samtid även Tornedalens förnämsta lantbrukare så det är högst förståeligt att ministrarna hade sitt jordbruksintresse riktat hit. Ryktena om Utterströms värv i Tornedalen hade nått Stockholm och många andra tämligen prominenta besökare har vandrat över markerna här.
 
Rent fysiskt tycks största delen av manbyggnaden stått tvärs över gamla gårdsskiftet för Niemis nr 13, men tydligen med en del in på Niemis nr 12. Ungefär så. Uthusbyggnaderna inklusive ladugård stod på gamla Niemis nr 11. Det är litet rörigt att fastställa metrar hit och dit i synnerhet när det tycks som att nr 13 upplöses och ingår i nr 12. Men nog om det, du beskriver rätt plats i alla fall. Jonas Larsson kom hit till denna fastighet år 1928 i samband med Utterströmmarnas katastrofala konkurs. Ättlingarna benämner sig Stridsman, vilket var ett äldre familjenamn.
 
Angående amerikanarbesöket 1869 har jag någon gång observerat nånting i ärendet, men kan för mitt liv inte återfinna några egna noteringar rörande det.
 
Och ja, jag har i min ungdom - medan ännu de gamle levde - uppfattat en del traditioner kring detta och andra liknande besök i nejden. Idag cirkulerar dem inte längre. Traditionerna, alltså.
 
Kör hårt!
 
/Torikka

2013-01-30, 12:51
Svar #14

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Hej, Sture!
 
Tack för ditt uttömmande svar.
 
Så då var det denna fastighet. Jag var lite osäker, eftersom det tydligen har funnits en tidigare s.k. herrgårdslik byggnad i Niemis förr. Manbyggnaden den ståtliga herrgården, uppfördes år 1860, och ekonomibyggnaden samtidigt, enligt nedanstående källa. Gården skall enligt samma källa ha kommit till släkten 1926.
 
Bifogar bild på den ståtliga herrgården.
-----
 

Niemis 11, 12 och 13 samt Laitamaa 1 (Svenska Gods och Gårdar, Del 38 Norrbottens län (1942), s. 255).

2013-02-25, 21:04
Svar #15

Utloggad Sven-Erik Zetterström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 260
  • Senast inloggad: 2020-06-05, 16:07
    • Visa profil
Jag skulle behöva hjälp att lokalisera en boupptäkning. Boupptekningarna hittas dock i Övretorneå, men jag blir inte klok på hur jag skall söka i den.
 
Det jag söker är boupptäckningen efter  
   
Erik Adolf Nordström
Födelse 18 nov 1811
Död 21 Juni 1851 Hietaniemi
 
Är intresserad om Sofia Kristina Nordström
(Födelse 26 nov 1839) finns med som arvinge
 
Övertorneå tingslags häradsrätt FII:8 (1848-1853)
 
(Meddelandet ändrat av SvenEZ 2013-02-25 21:32)

2013-04-21, 11:27
Svar #16

Utloggad Anita Hjelm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 551
  • Senast inloggad: 2018-10-25, 12:50
    • Visa profil
Arkiv Digital: Hietaniemi AI:7 sid 12
 
Lars Petter Jönsson f 1827 2/11 i Överkalix
 
g 1856 5/3  
 
med Eva Magdalenadotter f 1835 i Korpilombolo
 
Var gifte de sig?

2013-04-21, 14:20
Svar #17

Utloggad Birgitta Hansi

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2016-03-02, 11:29
    • Visa profil
    • distans.org
Hej Anita
Vigsel 1856-03-05 i Hietaniemi församling han bonden Lars Peter Jönsson Niemi i Pirtiniemi hon bondedottern Eva Stina Magdalenasdotter Tiensuu i Armasjärvi Han 28år hon 20år (EI:1 bild 83)
 
Birgitta Hansi

2013-04-21, 15:15
Svar #18

Utloggad Anita Hjelm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 551
  • Senast inloggad: 2018-10-25, 12:50
    • Visa profil

2013-05-02, 14:37
Svar #19

Utloggad Anita Hjelm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 551
  • Senast inloggad: 2018-10-25, 12:50
    • Visa profil
Greta Lena Persdotter Nordström född 1820 född i Hietaniemi
 
g 1848 27/2
 
Lars Olof Larsson född 1826 29/7 Nederkalix, Grundträsk
 
Jag har sökt Greta Lenas födelse i Hietaniemi men inte lyckats.
 
Jag önskar få uppgifter på hennes födelsedata samt hennes föräldrar.

2013-05-02, 15:32
Svar #20

Utloggad Bertil Englund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 577
  • Senast inloggad: 2017-10-22, 11:44
    • Visa profil
Anita, här är hon.
 
* född Nederkalix CI:4 (1817-1840) Bild 78 (AID: v138289.b78, NAD: SE/HLA/1010131)
* Nederkalix AI:4b (1817-1828) Bild 267 / sid 552 (AID: v138240.b267.s552, NAD: SE/HLA/1010131) Kyrkobacken
* Nederkalix AI:7a (1849-1859) Bild 193 / sid 188 (AID: v138248.b193.s188, NAD: SE/HLA/1010131) Gammelgården
* Nederkalix AI:8a (1859-1868) Bild 229 / sid 221 (AID: v138251.b229.s221, NAD: SE/HLA/1010131) Gammelgården
* Nederkalix AI:9b (1869-1878) Bild 19 / sid 234 (AID: v138255.b19.s234, NAD: SE/HLA/1010131) Gammelgården

2013-05-03, 07:46
Svar #21

Utloggad Anita Hjelm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 551
  • Senast inloggad: 2018-10-25, 12:50
    • Visa profil

2013-11-18, 12:43
Svar #22

Utloggad Egil Johannessen

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2023-10-08, 20:00
    • Visa profil
Hei,
 
jeg leter etter foreldrene til Brigitta Margareta (Brita Greta) Johansdotter fra Armasjärvi som gifter seg med bonden og enkemannen Aron Fredriksson, den 17. juni 1837 i Hietaniemi. Klarer ikke helt å finne ut av alderen hennes ved vielsen; 20 eller 28 år? Har gjort søk i kirkebøkene uten å finne noen med dette navnet som kommer fra Armasjärvi. Kan noen hjelpe?
 
Lenke til vielsen:
 
http://83.150.87.40/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/hietaniemi/vihityt-kuolleet_1804-18 61_fr1527/75.htm
 
Mvh
Egil Johannessen

2013-11-18, 22:05
Svar #23

Utloggad Birgitta Hansi

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2016-03-02, 11:29
    • Visa profil
    • distans.org
Hej Egil
Jag antar att det är den här familjen du söker eftersom de flyttade till Norge.
http://distans.org/anor/ana/kuivakangas.html#muotkaaronfredriksson1806
 
Birgitta Hansi

2013-11-19, 01:48
Svar #24

Utloggad Egil Johannessen

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2023-10-08, 20:00
    • Visa profil
Hei Birgitta,
 
ja, det er helt rett, takk så mye! Til gjengjeld, om du er interessert har jeg en del dokumentert data på Aron Fredriksson og Brita Greta Johansdotter som flyttet til Norge, samt deres etterkommere.
 
Egil J.

2013-11-19, 03:33
Svar #25

Utloggad Birgitta Hansi

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2016-03-02, 11:29
    • Visa profil
    • distans.org
Hej Egil
Det vore bra åtminstone deras barn och kanske ytterligare en generation. Det hjälper andra i Norge att hitta sina rötter.
Vänligen
Birgitta Hansi

2013-11-19, 15:07
Svar #26

Utloggad Egil Johannessen

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2023-10-08, 20:00
    • Visa profil
Hei Birgitta
 
Vil du ha det sendt til deg privat eller at jeg poster det her?
 
Mvh
Egil J.

2013-11-19, 16:52
Svar #27

Utloggad Birgitta Hansi

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2016-03-02, 11:29
    • Visa profil
    • distans.org
Hej Egil
Du får välja själv det som blir enklast för dig. Är det mycket information är det kanske bäst  med e-post jag lägger ju ändå ut informationen på Internet, men då förmodligen översatt till svenska  
 
Birgitta Hansi

2013-11-19, 17:16
Svar #28

Utloggad Egil Johannessen

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2023-10-08, 20:00
    • Visa profil
Hei Birgitta
 
Jeg har støtt på følgende problemer med ut/innflytting og spør om litt hjelp:
 
1)Aron Fredriksson kom til Norge første gang i 1833/34 (registrert i 1834 i Norge), med sin hustru Anna Greta Isaksdotter og de fikk barnet Birgitte Maria (døpt i Norge 23.mars 1834). Jeg kan ikke finne parets utflytting fra Sverige.
 
2)Anna Greta døde i August i Norge i 1834, men jeg kan ikke finne Aron Fredriksson utflyttet med datteren eller innflyttet til Sverige igjen. Ettersom jeg forstår tok han over 1/2 av gården Maaherra etter sin farbror som døde i 1834.
 
3)Aron Fredriksson og ny hustru Brita Greta Johansdotter må ha flyttet til Norge rundt 1840 for paret får en sønn, Isak, 19.November 1840, døpt 1. januar 1841, Kåfjord, Finnmark. Jeg kan ikke finne utflytting fra Sverige, ei heller innflytting til Norge.
 
Til slutt; I Norge er en datter av Aron Fredrikssonsom registrert som Brita Greta Aronsdatter, alder samstemmer med Birgitte Maria født i 1833. Hun stifter senere familie og alderen stemmer ved forskjellige anledninger igjen med Birgitte Maria født i 1833. Kan Aron Fredriksson ha endret navnet fra Birgitte Maria til Birgitte Margareta (Brita Greta) for å ære sin avdøde kone, Anna Margareta (Anna Greta)?
 
Med vennlig hilsen
Egil J.

2013-11-19, 17:26
Svar #29

Utloggad Egil Johannessen

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2023-10-08, 20:00
    • Visa profil
Hei Birgitta
 
da sender jeg deg en oversiktlig e-post i løpet av noen dager, med alle dokumenterte data og linker. Normalt kunne jeg sendt deg en gedcom fil, men jeg har ikke lagt dette inn i noe program siden dette ikke er mine aner - jeg gjør dette for en kusin i USA.
 
Oversatt til svensk blir sikkert bra  
 
Beste hilsen
Egil

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna