Christopher Lundgren

[Krister Nilsson]

Klockaren Chistopher Lundgren får en dotter Maria i september 1705 och hon döps i Håslöv den 10 september. Kan någon hjälpa mig med uppgifter om Marias föräldrar; Christopher och Agnes Jönsdotter Smidt. Det enda jag hittat är att dessa två gifter sig i Malmö Sankt Petri 29/6 1704.

[Eva Dalin]

Här är lite "kött på benen" angående Christopher Lundgren och hustru Agnes.
1711 hade  klockaren blivit korpral vid Södra Skånska kavalleriet och bodde med hustrun, 
som  då nämndes Agnes Fabricia, i Västra Värlinge, Bodarps socken. (Annex till Håslöv)
Agnes blev instämd till Skytts häradsting i maj 1711, anklagad för att ha slagit ihjäl
en rörelsehindrad  pojke.  Man kom fram till att  Agnes känt leda vid livet varit huvudsvag och svårmodig,
något som hon haft arv från sin mor och mormor(!), samt att maken ofta  var svår mot henne och misshandlade henne.
Häradsrätten dömde Agnes för vådadråp till böter men domen  underställdes  Hovrättens prövning.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAABB:105 (1711-1711) Bild 390

Hovrätten ansåg däremot att Agnes dödat pojken med vett och vilja och dömde henne till döden.
Agnes  avrättades 25 juli 1713  på galgbacken i Hammarlöv.
(Siv Troedsson. Misshandlad småbarnsmor begår dråp i Slättforskaren 1994:2)


Mera om klockare Lundgren kan du läsa i Slättforskaren 1994:1.

[Krister Nilsson]

Fantastisk info. Stort, stort tack Eva. Du räddade min kväll.

[Magnus Samuelsson]

Agnes var min Morfars farfars farmors morfars mormor och jag har fått kopia på domen ifrån riksarkivet.
Det är åtta A4 sidor som jag tyvärr har svårt att läsa.
Jag bifogar den här och är tacksam om någon kan översätta den till nutidssvenska, enklas att läsa in på en ljudfil kanske? (Jag har även besökt galgbacken som går under namnet "Skälshög" och den ligger strax norr om Hammarslöv
Länken är giltig till 2021-10-26


https://pub.riksarkivet.se/handlaggarstod/93ab173e-cf07-4481-8cb3-85475854e71b/Göta%20hovrätt%2C%20Skåne.pdf

[Krister Nilsson]

Spännande. Dessvärre kan jag inte öppna den bifogade länken. Kan du kanske ladda ner filen och skicka.

[Markus Gunshaga]

Hej Magnus!
 
Vad roligt att du delar med dig av denna dom! Jag forskar själv kring skånska klockare i allmänhet och har grävt i fallet med Agnes, och lyckades då få tag på häradsrättens dom, utan att nå fram till hovrättsdomen – men här har vi den ju! Fick du information från Riksarkivet om den exakta volymbeteckningen för denna dombok? Jag tyder domen såhär, med moderniserad svenska:
 
”Anno 1713 den 17 juni förehades och resolverades följande kriminal ifrån Skåne.
Hr vice presidenten välborne Nils Lilliecreutz.
Herrar assessorer HS. OS. OL. HS. NS. JC. NS.
 
Tingsrättens i Skytts härad rannsakning och dom angående korpralskan Agnes Fabricia
som begått dråp uppå gossen Johan Håkansson 16 år gammal, skolandes efter hennes egen bekännelse således vara tillgånget; att sedan hon emot aftonen gått uti en hage eller trädgård som ligger intill korpralens hus, varest som hon tyckte, skall en kullot gosse kommit för henne och spelat på viol samt velat tvinga henne att dansa, men som hon skall jämväl förra året varit framme för samma gosse, visade hon nu honom ifrån sig, tagandes sitt kläde som hon hade i handen, varmed hon slog efter honom, jämväl och med en käpp eller trä som hon kastat, gjorde av med honom, och då hon hörde att han skrek mycket illa, har hon skyndat sig ur hagen och ropat på tvenne ryttare som skulle hjälpa upp gossen, berättandes hon och sig gärna dött för gossen efter hon mycket älskat honom, men därför slagit efter honom att han ville truga henne att dansa.
Nämndemannen Per Båth och de flera som besiktigat den döda gossens kropp, betygat, att på honom ingen vidare åkomma funnits än en röd plätt rätt vid tinningen och högra örat, havandes ryttarna som uppå Agnes’ ropande kommit att hjälpa upp gossen, sett honom hava en halsduk om halsen knuten under hakan, vilken korpralen skall bortlöst, därtill han för tingsrätten nekat; hustru Sissa Andersdotter och Mätta Sjuvensdotter hava edligen betygat, den förra att hon några timmar förrän gossen blev dödad, sett korpralen hålla sin hustru i håret, jämväl den senarer att korpralskan sagt för henne det hon stått utanför stugdörren och hört korpralen sagt det han skulle slå en arm eller ben av henne, varföre hon bett denne gossen gå i hagen att plocka kål, dit hon strax gått efter och vridit ett kläde om halsen på honom samt således strypt, då hon och sagt för Mätta det hon ärnat dränka sig, men fruktade om hon då skulle finna nåd hos gud, sägandes sig hellre vilja undergå allt straff än bygga dagligt helvete, bedjandes gud bevara var ärlig hustru och piga för en sådan man, och skulle hon intet kunna beskriva allt det han gjort henne om hon hade papper som stuggolvet voro stort till, därtill med har korpralens piga Ingeborg Bengtsdotter på sin ed utsagt, att Agnes på tillfrågan sagt sig gjort denna gärning efter hon var ledsen att leva, samt att hon några dagar tillförne varit illa till pass i huvudet och dessutom gråtit och jämrat sig, jämväl när korpralen en gång var borta, har det kommit åt henne att hon sånär gjort av med ett barn, så att korpralen måst giva goda ord, innan han kunnat blidka henne och till rätta föra, sägandes och det något klammeri då och då korpralen och dess hustru emellan varit, men att Fabricia icke alltid voro rätt sund kunde hon med säkerhet betyga;
den döde gossens bröder, hava förmält att Agnes alltid gjort gossen mycket gott, kunnandes intet tro det hon varit vid sina sinnen, då hon denna gärning begått, havandes och ryttarna Per Nilsson och Gustaf Bruse edligen bevittnat att Agnes ofta varit svårmodig och därtill huvudsvag;
hustru Elsa Månsdotter också berättat att då hon förleden höst en gång kommit till korpralen och, som hon ej fann Agnes hemma, gått uti den hagen som denna gärning gjordes, finnandes henne där för sig, dansande och sjungande, då hon sagt till Elsa, här är en kullot pojk som spelar hjärtligt väl, och är sådant gästabud som I hustru Elsa intet må vara med uti, varav Elsa blivit rädd, och gått strax in, samt det för korpralen berättat, men då de kommit ut igen bägge två, var hon där intet, utan fanns under en hyll liggandes i en annan hage alldeles avmattad.
Tingsrätten har i så beskaffat mål dömt hustru Agnes Fabricia i följe av det 15 kapitlet dråpmålsbalken med vådabalken uti vådabot erlägga 9 mark silvermynt, dock sådant Kongl. rätten nödigt att av en extraordinarie domare en vidare rannsakning anställas måtte om Agnes Fabricias tillförne förda leverne och tillstånd med mera som till upplysning i saken tjäna kunde, vilken rannsakning inkommit och som därutav befanns en stor olikhet vid vittnens utsagor och besynnerligen prästernas gjorda berättelse om hennes tillstånd, så blev däröver vidare rannsakat som akten utvisar.
 
Resolution:
Kongl. rätten har detta mål hos sig i noga övervägande komma låtit, finnandes väl av första rannsakningen hurusom ryttarna Per Nilsson och Gustaf Bruse tillika med hustru Elsa Månsdotter edligen bevittnat det korpralskan Agnes Fabricia ofta varit svårmodig och dem förekommit som voro hon huvudsvag, havandes jämväl pigan Ingeborg Bengtsdotter betygat det bemälte Agnes Fabricia tillförne av sådant förvirrat sinne sökt göra olycka på ett barn, i anseende vartill samt de flera andragna omständigheter, Tingsrätten konsidererat denna Agnes Fabricia som avvita och således dömt henne att efter 15 kapitlet dråpsmålsbalken med vådabalken plikta nio mark vådabot; men som både av den första och i synnerhet de tvenne senare anbefallda rannsakningar däremot befinnes
1) det avlidne kyrkoherden Aquilonius som varit hennes själasörjare vid sin salighet betygat att han om Agnes Fabricia förut förda leverne innan dråpet skett, intet annat de tvenne åren hon varit vid församlingen förnummit eller förstå kunnat, än att hon varit vid sitt sunda förnuft, och såväl i sitt hus hemma som eljest i lag och sammankomster beskedlig, så att ingen av sockenmännen kunnat hava sådan tanke om henne, havandes hon och alltid begått herrans högvärdiga nattvard och därvid betett sig förnuftig och beredd, men att hon tillförne haft oråd före med ett barn har kyrkoherden ej varit kunnig av något rykte, förrän hon för denna gärning angiven blev, efter vilken tid hon gått i guds hus och med all flit och andäktighet åhört guds ord;
2) har hustru Mätta Sjuvens med vilken Agnes mycket umgåtts och för sin bästa vän förklarat edligen intygat det hon aldrig märkt något fel på hennes förstånd; vilket åtskilliga hennes grannar edligen bestyrkt, jämväl hennes moder och hela nämnden berättat det de aldrig förstått någon sinnesirring av henne förrän denna gärning skedde, utan finnes
3) av Mätta Sjuvensdotters edliga vittnesmål, att strax när dråpet skett, har Agnes sagt för henne, det hon själv bett gossen Johan Håkansson gå i hagen, och till att undslippa sin mans hårdhet honom strypt, samt än vidare bekänt att hon velat dränka sig; men befarat det hon då ej skulle finna nåd hos gud,
4) vittnar likaledes pigan Ingeborg Bengtsdotter som tjänade hos korpralen det Agnes sagt till henne: jag blir intet länge din matmoder, ty jag tagit livet av gossen utav ledsnad till att leva, vilket styrkes av Nils Andersson utsago för vilken hon sagt sig denna gärning gjort på det hon skulle dö, kyrkoherden även och såväl som grannarna och hela nämnden bevittnat att hennes man med henna illa levat, vilken och själv tillstått det han slagit sin hustru så väl dagen förut som något förrän gärningen verkställt blev, att således utav alla omständigheter styrkes, det hon allenast av leda till att leva en så grov gärning på gossen Johan Håkansson sig företagit; alltså kan Kongl. rätten [i anseende till ovanandragna omständigheter] efter 4de kapitlet högmålsbalken samt Kongl. reskriptet av den 22 februari 1705 icke anse henne för avvita, utan pröva skäligt det skall Agne Fabricia som både efter hennes frivilliga bekännelse och eget tillstående samt edliga vittnens utsagor, vetande och viljande begått dråp uppå gossen Johan Håkansson, i förmåga av guds och världslig lag Gen[esis]: 9 v. 5 och 6. och kapitlet dråpmålsbalken med viljabalken sig till välförtjänt straff och androm till skräck och varning mista liv sitt och halshuggas.
Jönköping den 17 juni 1713.
H: Stiernklo
Carl N: Liefwen
H: G: Strömfelt
Nicolaus Silfwerskiöld
J: Kurck
P: N: Stedt.
 
Exekutionalet underskrevs och avgick till herr generallöjtnant Burenschöld den 19 juni 1713. / Leonhard Hägerhielm
 
/And. Malmberg
loc & fiscalis.”
 
Kullot = ”kupig, välvd, konvex; rundad” (SAOB), så den döde gossen var tydligen lite lätt överviktig?
Avvita = ”från vettet; svagsint, vansinnig, galen, fånig” (SAOB).
Genesis = Uppenbarelsebokens 9 kapitel, stycke 5 och 6, ”De fick inte döda dem men plåga dem i fem månader, och plågan som de vållar är som plågan av en skorpion när den stinger en människa. I de dagarna kommer människorna att söka döden, men de skall inte finna den. De kommer att önska sig döden, men döden skall fly ifrån dem.”

[/i]

[Krister Nilsson]

Toppen. Jättetack!

[Magnus Samuelsson]

Tusen tack för din översättning Markus.


Vilket spännande öde stackars Agnes drabbades av och såklart gossen Johan.


Det verkar ju som de kände varandra och att Agnes tidigare dansat för Johans violinspelande.
Man undrar ju om de haft någon intim förbindelse som Agnes nu, ett år senare, ångrat men som gossen gärna ville få en repris på. Ren spekulation såklart, men varför i all sin dar blev Agnes så arg på honom?


Uppenbarligen så stryper hon gossen under nån form av tumult.


Agnes levde nog ett hårt liv oxå under den våldsamma maken som misshandlade henne. Det kan ju ha orsakat hennes svårmod.


Ännu en gång stort TACK Markus. Otroligt värdefullt:

[Maria Hedberg]

Kullot = ”kupig, välvd, konvex; rundad” (SAOB), så den döde gossen var tydligen lite lätt överviktig?

Hej! Det var en otäck händelse! En sak jag funderade på när jag läste "Kullot" var att det var mer troligt att gossen var sned i ryggen, böjd, än att han var överviktig. Vad tror ni?

[Markus Gunshaga]

Magnus; jag har själv funderat över hur uppgifterna ska tolkas, för som du säger låter det ju nästan som att Agnes och Johan kände varandra sedan innan, och att han tidigare spelat violin medan hon dansade för henne? Hennes aggressiva reaktion är verkligen oförklarlig, och jag tycker att häradsrätten lägger väldigt lite fokus på detta under rättegången – men som du säger kan ju makens hårda behandling i kombination med en oönskad repris av dansen ha triggat något slags psykologisk reaktion hos Agnes?
 
Maria; din förklaring låter mycket rimligare än att gossen skulle ha varit överviktig!    Och det passar även bättre med musicerandet, för jag har uppfattat det som att personer som var otjänliga till hårdare kroppsarbete p.g.a. fysiska defekter ofta ägnade sig åt mindre krävande sysslor såsom småhantverk, barnaundervisning eller musicerande, och jag antar att en sned eller pucklig rygg nog kunde vara ett hinder för hårdare kroppsarbete?

[Paul Bergström]

Hur hänger Jönsdotter Schmidt samman med Fabricia?

Kan Agnes var en styvdotter till skräddare Jöns Schmidt i Malmö?

Kan det finnas koppling till samtida klockaren i Vellinge Hans/Johan Fabreaus (som ibland kallas Fabricius)?

/Paul

[Markus Gunshaga]

Hej Paul!
 
Det är inte helt omöjligt att det finns ett släktskap! Christoffer Lundgrens hustru Agnes Jönsdotter Fabricia / Schmitt var i alla fall sondotter till kyrkoherden, för i Malmö S:t Petri vigs 1704 29/6 ”Klåckaren i Hoslöf Christopher Lundgreen och Pig. Agnis Jönsdotter Schmitt, Skräddarens Jöns Schmitz dotter”, och i Malmö S:t Petri begravs 1708 1/5 ”Skräddaren Jöns Jönsson Smidt, född i Jessiö 1650. d 7. Martii Fadren war Kyrkioherden H:r Jöns Jönsson, Moderen hust: Karin Nilsdotter, hans ålder war 57 åhr 1 månader”.
 
Denne son omnämns inte i Lunds stifts herdaminne, men där sägs det å andra sidan att kyrkoherden i Gässie och Eskilstorp Jens Jensen Smidt (död 1683/84) och hans hustru Karen Nielsdatter (1623–1698) hade sammanlagt tolv barn, enligt uppgift av sedermera kyrkoherden Mauritz Kahl i Gässie. Av dessa tolv omnämner herdaminnet endast två, den förmodade sonen Christiernus Jani Fabricius som inskrevs vid Lunds universitet 1667 och Christina Fabricia (omkr. 1649–1708) som gifte sig med faderns efterträdare Åke Hansson Wulf (Lunds stifts herdaminne, band 2, sid. 289–290).
 
När det gäller Johannes (Hans) Fabricius så är hans efternamn verkligen skiftande. Jag har sett att han i källorna omväxlande kallas Fabræus, Fabreus eller Fabricus, men i en egenhändig skrivelse undertecknar han själv Fabretius, vilket ju låter ganska likt Fabricius. Tyvärr har jag inte funnit fler ledtrådar till hans ursprung, men det tidigaste spåret efter honom är Lunds domkapitels protokoll 1711 8/2 (§ 16) som berättar att skoldiscipeln i Lund Johannes Fabræus försändes till att på prov uppvakta klockartjänsten i Vellinge, som blivit ledig efter klockaren Andreas Wigelius.

[Krister Nilsson]

Toppen Markus. Ytterligare en pusselbit. Stort tack!

[Magnus Samuelsson]

Tusen Tack Markus för ditt inlägg.

[Erkki Lehto]

Hei, I have searched for Italians in Sweden during the late 16th and early 17th century. The name Fabris, Fabricia is interesting. Count Hieronümo Strozzi, in Sweden writes  in 1613 about the death of Geronimo Frazius (Ämnessamlingar, Riksarkivet). That Frazius is likely Fabris/Fabrici, the brother/cousin for the Italian sword master Salvatore Fabris who was in 1594 in Uppsala and in a legend connected with about 40 Italian swordsmen with a murder plan on Duke Charles, later King of Sweden. The murder was ordered by Sigismund III Vasa, but betrayed by Strozzi.
The letter in 1613 witnesses that Count Strozzi stayed back in Sweden where he also died later in 1619. I have understood that Strozzi was relative to Paul Klevenhüll, (1593-1655) who settled Sweden in Julita Gård. The Vienna living Strozzi had a Klevenhüll wife. This interesting as my wife descends from a Italian-Dutch swordsman Francesco de Antonini, one son of Giovanni di Antonini di Ceresetto o d´Olanda, first fighting in Breda with his father Adriano and brothers for the United Provinces and Princes of Orange, later found near Gdansk amongst Dutch. Francesco arrived Livland Swedish service likely during 1640ies and ended surely Stockholm in 1701-1702. His sons became guerilla and officers during the Great Northern War and ended as officers etc. in eastern Finland located homesteads for the Swedish army. It is about possible that Adriano di Antonini would have been involved (or other Antoninis) with the event in Uppsala. This explains my interest on Fabris. Salvatore Fabris died in Padua as a leader of a fencing school there (Rapier sword specialist). Geronimo stayed in Sweden, known by Strozzi, if I am right. All Antonini mercenaries were trained until Giovanni Antonini in this school, Adrianos sons were in Padua also during the dates of the death of Salvatore. So, is it possible that Fabricia has an Italian family origin from 16th century?

[Markus Gunshaga]

Hi Erkki!
 
This information is very interesting, and Fabricia actually sounds Italian, now that you mention it    My research regarding the Fabricius / Fabricia family name here in Skåne, in southern Sweden, shows that the name usually derives from craftsmen (fabricus in latin) during the 17th century, whose sons became priests and together adopted the name Fabricius to honor their father’s profession.

 
I suspect that there was a similar tradition further north in Sweden, but in some cases the families bearing the name Fabricius / Fabricia in Sweden during the 16th and 17th century may have Italian origins – hopefully some other Swedish genealogist has knowledge about this?

[Erkki Lehto]

Tack Markus!
Fabrici name is known in Padova during the proper dates. It has been really difficult to find any information about the Italians in Sweden though and they surely were in more relevant numbers since 1584 in the troops of Pontus de la Gardie, in Ingermanland and in attack against Novgorod. My wife´s ancestors lived in Nyen latest since 1665, before that in the western Livland, Pommern but also in the Polish areas as Gdansk and the Duchy of Courland. But, though the Dutch-Italian ancestry is known, the branch in the Swedish service were mercenaries. And I really do not exactly  know when our branch of the family arrived. One branch that descended of shipowners in Amsterdam and Padova arrived in mid 150ies into Riga. The most Italians in the Swedish Realm, if I am right, during the Age of Greatness were artists and craftsmen, some in service for de la Gardie family in Stockholm and in their  mansions in Livland and elsewhere in mainland Sweden. On Strozzi, Fabrici and Antonini I have found several Goyer/Goijer family during the 18th century Sweden, interesting for me as de Goyer (Gooijers) shares Autosomal DNA with all Antonini descendants in Finland. de Goijer, Goyer, Gooijers is found in Amsterdam and Breda, as Antoninis, one lady wed to Signore  Bernardo Antonini during 1680ies. The Antoninis in Nyen were found following the Dutch settlers, merchants and craftsmen and business peoples, and  soldiers. I have not found any research on Italian immigration at all. It may be, as with Antonini-Anthonini-Anthonius-Antonies they could be mixed with Dutch nationals, as the United Provinces got immigration from all Italy, also via the French ruled areas, not to mention the Polish-Italians as mercenaries changing for the Swedish due to the Swedish recruitment policies of the Carolin kings. 10 % of all  the mercenaries during the 30 Years´of War were of Italian origin, not to mention the thousands recruited in the Flanders armies of with some later changing for the Princes of Orange/United Provinces as several Antoninis in three generations. Thank you for your kind comment. Erkki

[Erkki Lehto]

Hi Erkki!
 
This information is very interesting, and Fabricia actually sounds Italian, now that you mention it    My research regarding the Fabricius / Fabricia family name here in Skåne, in southern Sweden, shows that the name usually derives from craftsmen (fabricus in latin) during the 17th century, whose sons became priests and together adopted the name Fabricius to honor their father’s profession.

 
I suspect that there was a similar tradition further north in Sweden, but in some cases the families bearing the name Fabricius / Fabricia in Sweden during the 16th and 17th century may have Italian origins – hopefully some other Swedish genealogist has knowledge about this?

If you still would be interested, I am at the moment working with the Swedish military in the Baltic and have found two more Fabrici in the regiment. And, Fabrici is an Italian family name in Padua and Tuscany, in proper dates. In my research I have today found even more Italians in the Swedish Baltic regiments since about 1630ies.

[Paul Bergström]

En spännande diskussion involverande Italien, men personligen lutar jag åt det mer jordnära, och inte sällan förekommande, latiniseringen av något av betydelse för namnbäraren.

Vi minns ju t.ex. klockaren Andreas Lanærus som efter en längre tids forskande visade sig vara kommen från Ullstorp på Österlen.  Där kopplingen vi letar efter är med latinets ull lana. Eller om soldaten Schneider som inte var tysk, men vars fader var skräddare.

Ovan skriver Markus om skräddaren Jöns Jönsson Schmidt i Malmö. En skräddare hanterar tyger - rent av säljer tyger.

Vad heter tyg på latin? Det heter fabricae.
Vad heter hantverkare på latin? Det heter fabrae.

Andra latinska variationer är: fabrici, fabrei (plural) fabricius, fabreaus (maskulinum)

En skräddare kopplas både till tyger och hantverk. För mig framstår denna koppling mer plausibel än en skånsk klockare Fabricius med anor i Italien (och då också med nödvändighet en som inte längre är papist).

/Paul

[Kjell-Erik Jarlsborg]

Var hittar jag Slättforskren 1994:2 och 1994:1? Agnes och Christopher är direkta föranor till mig.

[Eva Dalin]

Kontakta Söderslätts Släkt-  & hembygdsforskarförening.
De kanske har kvar till försäljning.
https://www.sshff.se

[Magnus Samuelsson]

Jag har de nummerna av släktforskaren de eftersöker.
Skicka ett mejl till omakabohag@gmail.com så kommer de.
(Försöker dela dem här, men tekniken är inte med mig)

[Kjell-Erik Jarlsborg]

I Bodarps dödsbok 27 maj 1711 - står det att den mördade pojken hette Jöns Håkansson och inte Johan, samt att han var 18 år när han dog.

[Kjell-Erik Jarlsborg]

Markus Samuelsson:
Hej

Du kan skicka dem till: kjellis.jarlsborg@gmail.com

Ett stort tack på förhand.

Mvh
Kjell-Erik Jarlsborg
Trelleborg

[Magnus Samuelsson]

De kommer Kjell!

[Magnus Samuelsson]

Kjell-Erik lägg gärna ut det här om du har bättre kunskap med tekniken än jag. (Har bara mobil ingen dator, så då är det alltid svårare.) Tack för infon om den dödade pojken oxå.
Skälshög har jag besökt. Kan vara knepigt då det är en bronsåldershög och idag helt omgiven av åker. Så svårt att nå beroende på vilka grödor bonden odlar runt avrättningsplatsen.
Hammarlövs kyrka är fantastisk.

[Magnus Samuelsson]

Off topic
Man funderar på om Ingar blivit inspirerad av Agnes öde?


Ingar, den unga pigan som avrättades en sommardag 1767 på galgbacken i Hammarlöv. Ingar har ingen grav på kyrkogården, hennes aska spreds ut utanför kyrkogården. Men varför? Jo, ett illvilligt rykte spreds i Hammarlöv och V Vemmerlöv om att Jacob – Ingars trolovade varit otrogen. Detta var en så stor skam att Ingar ville inte gifta sig med Jacob, trots att det redan lyst för dem två gånger. Ingar ville ta sitt liv. Men ett självmord var en brottslig handling och Ingar skulle vara evigt förtappad. Ingen möjlighet till syndernas förlåtelse fanns. Om Ingar däremot mördade någon skulle hon visserligen få plikta med sitt  eget liv, men hon skulle kunna få syndernas förlåtelse och därmed kunna vinna själens salighet. Det är dessa tankar som leder Ingar fram till hennes beslut. Hon mördar den treåriga grannflickan Sissi. I juli 1767 avrättas Ingar på Hammarlövs

[Kjell-Erik Jarlsborg]

Magnus Samuelsson: Tack för pdf-filerna Slättforskaren 1994:1 och 1994:2.

Jag bor i Trelleborg och är uppvuxen i Gylle by, som bara ligger ca 5km från Hammarlöv. Besökte Hammarlöv i går för att försöka hitta Skälshög, men lyckades inte då det finns en hel del bronsåldershögar i och runt Hammarlöv. Har du en bild som kan vägleda mig, då jag gärna själv vill besöka platsen?

Agnes var min farfars farmors farmors farmors mor.


De kopierade artiklarna ut Slättforskaren skyddas av upphovsrätt och  har tagits bort.
Anbytarvärden 

[Kjell-Erik Jarlsborg]

I april 1710 blir han utsedd till kopral i Södra Skånska Kavalleriregemnetet, i Ryttmästare Ridderskölds kompani. Han hade dessförrinnan varit volontär i kompaniet.

Den 20 april 1713 blir han avsatt från regementet och kompaniet p.g.a. olämplighet (om jag tyder Generalmönsterrullan rätt). Det är ju i linje med på vilket sätt hans beskrivs ha varit som person i andra källor.

[Magnus Samuelsson]

Skälshög ligger nära järnvägen.
Den röda inringade bronsåldershögen.
Ligger mitt i åkern.
Tack för att du lade upp PDF.

[Paul Bergström]

Hej!

Var tog pdf-filerna vägen? De låg här för någon timme sedan, men nu när jag skulle läsa dem var de borta.

/Paul

[Admin E]

Artiklarna i Slättforskaren skyddas av upphovsrätten och får inte läggas upp här.

[Magnus Samuelsson]

Okey fattar! Upphovsrätten var det ja.
Dela era e-postadresser så mejlar jag dem istället.

[Jörgen Tollesson]

Okey fattar! Upphovsrätten var det ja.
Dela era e-postadresser så mejlar jag dem istället.

Och vad får dig att tro att det enligt upphovsrättslagen är någon skillnad mellan att utan författarens tillstånd sprida kopior till andra per epost i stället för i forumet?

[Magnus Samuelsson]

Därför jag har tillstånd.

[Paul Bergström]

Hej Magnus!

Mail finns i min profil.

/Paul

[Paul Bergström]

paulhenrybergstrom@yahoo.com

[Kjell-Erik Jarlsborg]

Det figurerar uppgifter om att Christopher Lundgren skulle vara född 1680 i Lunds Stadsdelsförsamling och att han dog i Lund 1714.

Jag kan inte hitta något i kyrkoböckerna som bekräftar detta. Någon som vet om det finns skriftliga källor som ligger till grund för dessa årtal?

[Magnus Samuelsson]

Sorry jag ringade in fel bronsåldershög som Skälshög galgbacke.
Den var lite otydlig på flygfotot.
Här är den korrekta.

[Paul Bergström]

Hej Kjell-Erik!

Den uppgiften är delvis fel, men delvis rätt.

Christopher Lundgren antas i april 1710 som premiärkorpral vid andra korpralskapet i Haglösa kompani. Han har dessförinnan varit volonteur vid kompaniet. Dock i juli 1714 så avförs han från korpralskapet. Orsaken anges vara "liderlighet" så man kan nog tala om en ren degradering. Han överförs i samband med detta till N:r 123 under Borrby kompani. Där framgår att han är 32 år och född i Lund. I Soldatregistret står att han får avsked 1716, men varifrån den uppgiften kommer vet jag inte.

Däremot vill jag lyfta fram ett par andra omständigheter som är lite diffusa i sammanhanget.

- Vem är regementsfältspräst Johannes Fabricius som dör i april 1714 i Bodarp? Finns någon koppling till Agnes Fabricia? Vilket regemente tillhörde han? Lite märkligt att någon med ett så pass ovanligt namn råkar dyka upp i lilla Bodarp om det inte fanns en koppling.
- Var vigs klockaren och änklingen Nils Aschengren i Västra Klagstorp och Maria Lundgren? Vigseln bör ha skett c:a 1730.
- Om nu Christopher Lundgren avskedas 1716, var tar han vägen? Kan han ha avlidit i Lund fast ett annat år? Har han stannat kvar där som han red för - alltså i Bösarp?
- Maria Lundgren döper till Christopher c:a 1740. Christopher Lundgren bör ha avlidit innan dess.
- Vad hette skräddare Jöns Jönsson Smitts hustru? Jag har gått igenom längder för Malmö stad och finner honom troligast på nummer 288 i staden. Han verkar dock ha flyttat in endast några år innan sin död 1708. Någon uppenbar änka återfinns inte på samma nummer. Vart tog hon vägen?

Kan något frågetecken kanske rätas ut?

/Paul

[Eva Dalin]

Uppgiften att Christopher Lundgren fått avsked 1716 har i originalregistret ett ?
och är ett antagande baserat på nästa rulla daterad mars 1718
där det finns en ny karl på numret med  1 1/4 års  tjänstetid.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/942 (1718), bildid: A0028968_00250


Christopher dömdes av Regementskrigsrätten att för edsöresbrott mista högra handen
men kom undan med  50 daler silvermynt i böter alternativt 6 gatlopp och egendomens skövling.
Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen Prot:1713:1 (1713) Bild 2260 / sid 221 (AID: v655165.b2260.s221, NAD: SE/RA/1311)

[Kjell-Erik Jarlsborg]

Skräddaren Jöns Jönssons Smitts hustru hette Karin Pehrsdotter. I hennes dödsnotis i Malmö St Petris dödsbok 1712 kan man utläsa kopplingen mellan dem.

" 1712 Aûgûstûs d. 5. Begrofs på gl. Hospitals kÿrkiogården Sa: Jöns Jönsson skräddares hûstrû Karna Persdotter, om hwilkas föräldrar och födelse man ingen underrättelse kunnat få, sedan hon lefwat ûngefär 60. åhr."

[Paul Bergström]

Hej igen!

Det var en viktig pusselbit. Både hennes namn och att man ingen underrättelse kunnat få.

Detta leder fram till några tentativa slutsatser givet uppgiften i målet mot Agnes Fabricia att kyrkoherde Lorich vittnat om hennes moders och mormoders missmod  och depressioner.

- Karna Persdotter är inte hennes moder och kommer långväga från. Hon är styvfadern Jöns Smitts andra hustru.
- Karna Persdotter är hennes moder, men har ett ursprung i Sydvästskåne eftersom kh Lorich känner till henne. Jöns Smitt är då styvfar.
- Samma, men där Jöns Smitt är hennes fader och där av någon anledning hon tar/ges namnet Fabricia.

Kan säkert finnas fler teorier, men kastar ut dessa tre.

/Paul

[Magnus Samuelsson]

Christopher dog 34 år gammal 1714 enligt ancestry.
Uppenbarligen var han en besvärlig sälle, begiven på alkohol och med häftigt sinnelag.
Man undrar ju vad han gjort då han dömdes för edsöresbrott?
//
Vad gällande gamla hospitalets Kyrkogård så låg den där djäknegatan går idag.
Vid fjärrvärmeläggning där hittades ett 20 tal skelett.
Se artikel : [size=78%]https://www.expressen.se/kvallsposten/har-ligger-malmos-dolda-gravplatser/[/size]

[Paul Bergström]

Det står ingenting i GMR 1714 om att han skulle ha dött. Likaså återfinns han inte i Lunds Domk.f. dödbok år 1714.

Vad är originalkällan för att han dött 1714?

/Paul

[Magnus Samuelsson]

Då kan det vara fel uppgift i Ancresty.
Där finns ingen hänvisning utan står bara att
Han dog 1714 i Lund.
Och det är ju lätt det smyger in fel uppgifter när det inte verifieras med
foto av dödboken.

[Markus Gunshaga]

Siv Troedsson skriver i sin artikel i Slättforskaren 1994:1 att Christoffer Lundgrens far var Jöns Christensson, som 1703 var klockare i Billeberga pastorat då han strax före julhelgen detta år besökte kyrkoherden i Håslöv för att medla mellan denne och sonen Christoffer Lundgren. Denna uppgift fick jag dock inte att gå ihop med vad som sägs i tullbesökaren Gudmund Bengtssons bouppteckning i Lund 1714, om att korpralen Christoffer Lundgren ska ha varit bror till Gudmunds första hustru Anna Maria Andersdotter – men så började jag fundera på om de kanske var halvsyskon på mödernet, och då föll pusselbitarna på plats. Genom att lägga samman uppgifterna om Christoffer Lundgren, klockarfamiljen i Tirup, bouppteckningen 1714 och diverse notiser och fadderskap i Lund kan man nämligen rekonstruera följande familj:
 
Maria Christoffersdotter, begravd 1711 20/8 i Tirup, dotter till Christoffer NN och Catharina Persdotter (Catharina var gift första gången med en Christoffer, andra gången med handskmakaren Mats Andersson i Lund, bouppteckning 1677 25/10 i Lund, och tredje gången med handskmakaren Samuel Mårtensson i Lund, själaringning i Lund 1706 18/5, bouppteckning 1710 13/5 i Lund; vid Catharina Persdotters  bouppteckning i Lund 1683 15/11 antecknas hennes dotter ”Marie Christofers datter […] som er gifft wed Jens Christenssen Skreder her i Lund”; Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:4, 1679–1684, sid. 441).
 
Gift första gången 1671 19/6 i Lund med Anders Mårtensson Speleman, som måste ha dött före 1679/1680, men någon bouppteckning finns inte bevarad i Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv; kanske lämnade paret staden under kriget varvid Anders avled någon annanstans.
Barn:
1. Dorothea Catharina Andersdotter, döpt 1672 10/3 i Lund (vid hennes dop närvarar Mats Andersson och Boel Matsdotter, alltså moderns styvfar och halvsyster).
2. Anna Maria Andersdotter, döpt 1674 21/1 i Lund, själaringning 1711 6/2 i Lund, gift 1696 i Lund (första lysningen 3/3 samma år) med tullbesökaren Gudmund Bengtsson, själaringning 1714 30/3 i Lund, bouppteckning 1714 10/4 då det antecknas att ”warandes wid detta tillfälle […] Corporalen Christopher Lundgreen som stijfbarnens morbroder” (alltså Gudmund Bengtssons andra hustrus styvbarns morbror; Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:9, 1709–1716, sid. 515).
 
Gift andra gången med Jöns Christensson, skräddare i Lund, sedermera klockare i Billeberga och Tirup, begravd 1731 10/3 i Tirup.
Barn:
1. Christoffer Lundgren, född omkring 1680 i Lund (kanske, men antagligen inte, identisk med ”Jens Christensens bemands drenge barn paa bredegade […] ved naffn Christen” som döps 1679 3/5 i Lund; dopvittnena kommer dock inte från Maria Christoffersdotters familj till skillnad från vid dopen 1672 och 1684, vilket talar emot att denna Christen skulle vara identisk med Christoffer, precis som faderns yrke bemand = bedemand = gravgrävare), klockare i Håslöv, korpral.
2. Per Jönsson, döpt 1684 6/7 i Lund (vid detta dop närvarar Anders Matsson handskmakare, alltså moderns halvbror).

[Paul Bergström]

Verkligen vackert framforskat Markus! Bravo :-)

Tänkte fylla på med lite mer torftiga funderingar.

Jag funderade lite på ett av mina förslag ovan om Agnes Fabricia.

"- Samma, men där Jöns Smitt är hennes fader och där av någon anledning hon tar/ges namnet Fabricia."


Enligt herdaminnet hette faktiskt skräddare Jöns Jönsson Smitts farfader Johannes Faber och var kyrkoherde i Husie. Varianten Fabricius förekommer också på honom. Därmed finns faktisk en koppling till namnet.

Tänkte också på att under rannsakan mot Agnes Fabricia så nämns att kyrkoherden i Svedala Per Lorich styrker svårmodighet hos Agnes moder och mormoder. Det är här det blir lite intressant.

Å ena sidan synes inte kyrkoherden i Malmö S:t Petri känna till Karna Persdotters ursprung - om det nu är hon som är modern - men om det är hon så är frågan hur Per Lorich kan känna till de här omständigheterna? Dessutom, om vi nu betänker att Agnes varit ungefärligen jämngammal med sin make och att Lorich tillträdde som kyrkoherde i Svedala 1681, så är frågan om det rent av kan vara så att Agnes är född där? Det kan förklara att Lorich känner till Agnes, hennes moder och t.o.m. mormodern.

Ska kika på om det återfinns någon Jöns Jönsson Smitt i Svedala omkring 1690.

Som ett sidospår - om vi tänker oss ett starkt incitament att döpa efter någon avliden - så dör Christophers moder Maria 1711, men det döps till Maria redan 1705. Är Karna Persdotter inte Agnes moder? Har även hennes moder hetat Maria?

Utöver detta så finns en annan fundering. Det finns en trolig son till Jens Johanesen Smitt, kyrkoherde i Gässie, som 1667 skrevs in vid Lunds Universitet - Christian Jönsson Fabricius.

Den klockare som 1712 dyker upp i Vellinge heter Johannes (med varianter) Christiansson Fabraeus som kan vara en variation på Fabricius. Undrar var Christian Jönsson Fabricius var verksam?

Finns fler trådar att nysta i :-)

/Paul

[Paul Bergström]

Verkar inte finnas någon uppenbar Jöns Jönsson (Smitt eller skräddare) i Svedala, men däremot en annan intressant träff.

Skräddare Jöns Jönsson Smitt hade ju en syster Christina/Kjersti gm kyrkoherde Åke Wulff i Gässie. I mantalet 1700 finns en piga Agnes Jönsdotter hos dem. Kan ju vara en annan person, men magkänslan säger att det är "den" Agnes. Även en förmodad "ny" syster jungfru Metta Smitt nämns.

/P

[Kjell-Erik Jarlsborg]

Vid GMR 1714 för Borrbykompani (Enl Generalmönsterrullor - Skånska dragonregementet (L, M) 941 (1714-1716) Sida: 231), är han angiven till att vara barnafödd i Lund samt vara 32 år gammal. Det skulle kunna tyda på att han kanske var född 1682.

I Lunds Domkyrkoförsamlings födelsebok - (Lunds domkyrkoförsamling (M) CI:1 (1671-1700) Bild: 74 Sida: 63 )- för 1682 den 24 juni kan man bl.a.  läsa att "Jens Christensens ........ drengebarn blef christnad ved naffn Christen".
Vad tror ni kan det vara "vår" Christopher Lundgren?

[Magnus Samuelsson]

Sorry jag stör tråden med ännu en Off topic. Men tänker det kan vara intressant ändå.



Hittade av en slump följande:
"handlarefrun Helena Münter från Trelleborg blev halshuggen och bränd på bål å Hammarlövs "rättarplats" 1765. Hon var 29 år och hustru till Anton Engelhardt Philipsson. De bodde i det senare s k Dahlmanska huset å Algatan. Det var från 1500-talet och revs så sent som på 1880-talet. Helena dömdes för dråp av en pojke som ej gjort henne något ont och som hon ej var förargad på. Hon hade fått för sig, att hon genom en dylik gärning skulle kunna få sin man bort från fylleriet och ett bättre förhållande i äktenskapet. Tidigare hade hon sökt förgifta sin man med "mercurium"."


Agnes dåd verkar onekligen ha inspirerat Helena.

[Carina Månsson]

Har letat länge efter någon källa som bevisar att det är Lundgrens dotter Maria som gifter sig med klockaren i V Klagstorp. Förstår av diskussionen ovan att ni måste ha hittat den.
Ytterst tacksam om ni vill avslöja den källan.
Med vänlig hälsning
Carina

[Paul Bergström]

Hej Carina!

Jag känner inte till någon direkt skriftlig källa som pekar ut att det är Christopher Lundgrens dotter Maria som är gift med klockare Nils Trulsson Aschengren i Västra Klagstorp. Det finns emellertid gott om indicier, så pass många att det nästan blir svårt att komma runt det.

Jag har tentativt kopplat klockaren Nils Aschengren som son till smeden Truls Hansson på N:r 22 Västra Klagstorp som har från jordebok 1718 en ogift medbrukare Nils Trulsson, som sedan i mtl 1720 står som klockare. Truls Hansson var i sitt första gifte, där Nils bör ha fötts omkring 1693, gift med Kjerstina Nilsdotter.

- Maria har en ålder då hon dör 1764 (59 år) som passar väl med att hon är född 1705.
- Den Maria vi letar efter är dotter till en klockare och den kandidat vi finner är gift med en klockare. Detta stärker indicierna i sig givet att det finns kyrklig koppling på båda Maria Lundgrens föräldrar.
- Vi rör oss i ett rimligt geografiskt område.
- När vi betraktar barnaserien till klockare Aschengren och Maria blir det intressant.

1733 Anna Margaretha (bör vara döpt efter klockarens första hustru vars ursprung för mig är okänt)
1735 Jöns (bör vara döpt efter mormors fader - smeden Truls Hansson lever då och tentativt då även Christopher Lundgren okänt var)
1737 Christina Maria (bör vara döpt efter faderns moder Kjerstina samt moderns farmoder)
1738 Agneta är en variant för Agnes, bör vara döpt efter moderns moder)
1740 Christopher (bör vara döpt efter moderns fader som innan dess bör vara avliden okänt var)
1742 Petter (skulle kunna vara döpt efter moderns mormors fader som hetat Per)
1744 Andreas (här är svårt att hitta en omedelbar koppling till namnet)
1746 Christian (skulle kunna vara döpt efter moderns farfars fader som hetat Christen)
1749 Maurits (här är svårt att hitta en omedelbar koppling till namnet)

Sammantaget så finns så pass många indicer så det blir för mig svårt att komma runt det.

/Paul

[Paul Bergström]

Lite ljus över klockare Nils Aschengrens första hustru.

I Maria Lundgrens bouppteckning från 1764 anges att styvdottern har haft innestående arv efter modern i 24 år. Detta ger ett c:a dödsår för den okända modern på 1730.

Då kom jag att tänka på att det finns en källa som berättar vem som dött i Västra Klagstorp trots att kyrkboken saknas för aktuell tid. Arkiv Digital kallar volymen Tygelsjö  ÖVR:1. Egentligen har jag för mig att källan är verifikationer till tabeller som använts av Tabellverkets föregångare där prästen egentligen endast summariskt skulle fylla i antal födda och döda. Vi kan tacka den nitiske prästen som skrev ut namnen 1721-1735.

I och med det så ser vi att sist på året 1729 avlider en Greta Zengger. Vem kan då det vara? Ur andra källor framgår att klockaren i Tygelsjö Hans Danielsson får en son Jöns 4/11 1694 som efter studier i Malmö skola kallar sig Johan Zengger och blir klockare i Tullstorp och, ja, mycket riktigt har klockare Hans Danielsson en dotter Margareta (som ju kan varit döpt till Anna Margareta) i mtl 1711.

Vad styrker mer tesen att Anna Margareta Hansdotter Zengger faktiskt var klockare Nils Aschengrens första hustru och att hon dog 1729? Ja, det första klockare Johan Zengger döper till i Tullstorp är Anna Margaretha c:a 1732 - precis som Aschengren gör 1733. Det intressanta är också att den dottern född 1733 inte återfinns i Tygelsjö ÖVR:1 med namnet Greta/Margaretha, utan det finns en Anna angiven.

Jag bedömer den som hemma nu.

/Paul

[Carina Månsson]

Hej Paul,
Jo, Nils första hustru har jag koll på. Hon har ju inget med hustru 2 att göra. (ränteberäkningen för 24 år ger 1740, men sannolikt slapp de väl ränta så länge de "fostrade henne")

Jag har också koll på att smeden Truls Hansson kom till gatehuset Klagstorp nr 22 1698 med hustru Kerstina Nilsdr där han efterträder förre smeden Per. Vet att han gifter om sig med Anna före 1728 och att han lever till minst 1737. Om nu bundna namnformer är viktigt varför har då inte Askengren en son som heter Hans?  Bland 6 söner kan man tycka att någon borde döpts efter Askengrens farfar…   Detta påverkar naturligtvis inte heller hustru nr 2.

Jag blev däremot glad när jag såg att du skrev att den Maria vi letar efter är dotter till en klockare. Hur vet vi det? Precis en sådan källa jag var intresserad av. Har du hittat det i något av alla klockaremålen som finns? Har bara Arkiv-digital och där finns de mig veterligen ännu inte inlagda.

Är det någon som vet något om var Christoffers dotter fanns efter moderns död?
/Carina

[Carina Månsson]

Hittade precis i Lunds domkyrkoförsamling följande:
1697 d 19 oct copulerades Tröls Hansson Smede gesell, och Kirstina Nilssdotter
bör väl vara paret som 1698 kommer till Klagstorp 22
Om de skulle vara föräldrar till Nils kan han knappast vara född före 1698, och det är ju klart möjligt...
/Carina

[Paul Bergström]

Hej Carina!

Jo, det är möjligt, kanske t.o.m. troligt att du hittat rätt vigsel för smeden Truls Hansson med hustru. Sonen Nils kan ju dels vara född innan vigseln, men dessutom så kan ju hans ålder vara en femåring fel ungefär.

Varför det inte döpts till Hans? Ja för det första kan det ha döpts till Hans, utan att en sådan son figurerar i någon bouppteckning. Han kan ha dött i unga år. Eller så var det en person man inte av någon anledning ville döpa efter. Men visst, det är inte slaget i sten att Nils Aschengren är son till Truls Hansson, men indicierna är goda.

Ja, Maria Lundgren föddes 1705 i Håslöv som en dotter till (dåvarande) klockaren Christopher Lundgren. Fadern då son till en klockare och modern dotterdotter till en pastor.

Att då en person med samma namn, men ganska exakt rätt ålder, dyker upp som misstänkt gift med en klockare i ett geografiskt närområde är ett starkt indicium i sig. Givet namnserien stärks det ytterligare. Det är betydligt mer som talar för att det är "rätt" Maria än att det inte är det, men visst det är inte slaget i sten.

/Paul

 

[Carina Månsson]

Du är snabb du Paul!
Såg att det första klockarmålet som Nils är inblandad i är redan år 1716 (13:75)
Hans Danielsson, Nils Trulsson; Tycks vara ihop med svärfar nr 1.
Tror inte att man som oäkting kunde bli klockare, eller? Det skulle i så fall innebära att Nils var högst 18 år 1716 om han var son till Truls Smed....
Ledsen att jag är besvärlig men jag är väldigt förtjust i saker som är huggna i sten 
/Carina

[Magnus Samuelsson]

Så roligt att läsa tråden här.


Och så lite Off topic


Man kan läsa om folklivet i denna bok.
Skriven av [size=78%]https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Nils_Lov%C3%A9n[/size]


Beställ på ett bibliotek.

[Paul Bergström]

Hej!

Här kommer ett litet resonemang kring klockaren Nils Trulsson Aschengren i Västra Klagstorp. Inlägget kan ju flyttas till den släkten av admin, eller vara kvar då jag menar att denne Nils Aschengren var gift med Christopher Lundgrens dotter Maria i sitt andra gifte.

Bifogad övre bild är intressant. Den kommer ur Domkapitlets i Lund Klockarhandlingar: FIIe:13.. Övriga två bilder från FIIe:14.

En rad omständigheter kring Nils Trulsson Aschengrens personliga omständigheter klarläggs, men också hur och när övergången mellan klockare hanterats i pastoratet.

- Nils Trulsson är född i socknen.
- Han anses "välaktad".
- Den 12 oktober 1716 söker den äldre klockaren Hans Danielsson någon som kan "sublevera" honom - alltså bistå honom. I december 1719 synes Nils Aschengren tagit över den ordinarie klockaresysslan.
- Innan dess har Nils Trulsson redan "subleverat" i Stora Harrie "någon tid tilförne".
- I mtl 1711 saknas klockare i Stora Harrie. I jordeboken 1714 samt 1715 anges en Erland Nilsson bo på klockarebolen Stora Harrie N:r 7. Tidsmässigt fanns en klockare Erland Nilsson perioden 1710-1716 i Bosarp som inte ligger väldigt lång från Stora Harrie. Han hade en substitut skriven hos sig i mtl 1711, så det är fullt möjligt att Erland Nilsson pendlat mellan Bosarp och Stora Harrie c:a 1712-c:a 1716. Därefter verkar en Johan Törning dyka upp som klockare i Stora Harrie.
- I mtl 1691 samt 1697 saknas någon person med namn Truls i Västra Klagstorp. Den förste kände som dyker upp är smeden Truls Hansson i mtl 1698.


Sammantaget styrker detta tesen att Nils Trulsson Aschengren är son till smeden Truls Hansson och Kjersti Nilsdotter. Det bör också söka förklaras varför en yngling född i Västra Klagstorp hamnar (del av eller hela) c:a 1712-c:a 1716 i Stora Harrie som klockaresubstitut? Finns det en koppling via föräldrarna som vigdes i Lund som ligger betydligt närmare Stora Harrie?

/Paul

[Magnus Samuelsson]

Nu försvann inlägg i tråden och ingen hänvisning till var?
Kunde det inte få ligga kvar?

[Admin E]

En diskussion om klockare Hans Fabricius har flyttats till Släktnamn - Fabricius.

[Paul Bergström]

Hej igen!

Nu med den senaste utvecklingen så är det mycket som talar för att släkten Fabricius är en annan släkt än den klockare Hans Christiansson Fabraeus som nämnts nu senast i denna tråd, men visst ett sammanhang kan inte uteslutas.

/Paul

[Kjell-Erik Jarlsborg]

Ett av Christoper Lundgrens och Agnes Jönsson Smidts barnbarn var Husman Christopher Nilsson (Askengren) född ca 1740 i sannolikt i Västra Klagstorp.
Den 4 november 1770 gifter han sig med Elsa Andersdotter i Bunkeflo. Någon gång mellan mars 1782 och november 1782 flyttar de från Västa Klagstorp till Svedala socken (Enl Västra Klagstorp DII:1 (1773-1831) s. 45) "flötta till Swedala sokn"
Enl MTL för Svedala så är de boendes på Hyltarp 10 mellan den 1/11-1782 och 9/11-1789. Därefter försvinner de, finns inte i dödslängderna, så sannolikt flyttar de.
Jag har inte kunnat hitta vart de flyttade trots idogt letande i flera socknar runt om i sydvästra Skåne. Någon som kan hjälpa mig med information om vart de flyttade?

[Magnus Samuelsson]

Jag har uppgift hos mig på en Jöns Aschengren F: 1735 i västra klagstorp.
Död 14/2 1791 i Bösarp
Han var gift med
Dorotea Charlotta Runström f 17/1 1743 i harlösa
Död 1/4 1789 i Bösarp.

[Paul Bergström]

Kjell-Erik,

Kan hjälpa dig en bit på vägen.

Paret har tre döttrar:

Maria gift med vargeringskarl Per Rasmusson Lindgren i Tullstorp, Södra Sallerup
Anna gift med skogvaktare Jöns Andersson Hyllberg i Stenshultahus, Skabersjö
Kjersti

Modern, som då är änka, dör hos svärsonen i Tullstorp 1805-05-01 och hon har en bouppteckning.

Lycka till!

/Paul

[Carina Månsson]

Husmannen Christopher Nilsson dog 1797-10-04 i Hyltarp av slag
Mvh Carina

[Kjell-Erik Jarlsborg]

Tack för all hjälp gällande Christopher Nilsson, förstår inte hur jag kunnat missa honom i Svedalas dödslängd. Har letet i den två gånger.