jag föl än en nat då jag skule
flyta mig från natstolen
så slo jag mig framstupa
åch stöte bröste mot senk
anten då tente jag gelpa
mig I seng men Jag föl
I gålve så marihärdemig
så hon kåm åch gelt mig
dörn är lite yten I mil
Jag har je fåt än slant
af mina ggåss til gul äler
nyår fas Jag skr att jag
har fått för war jul fem
dåler sen farfar dog
åch då ner ni reste här
I frå åch det hade Jag til
gul I flo Jag fek af far
bror gån än dåler
Jag har har bref af
ålga I swerge åch dåm
måde bra alla Jag fek
gultidni åch kard så
jag send didät at dem
det seru såm jag sku
le wa bara mor åt
farbro mathias ne
je har så Jag kange
dåm än slant til gul
Jag årkar je mol
nu får jag sluta
med en tiär helsni
från os alla til ä
der alla x men du
är mest helsa af
din farmr min
ägen swa
för stå mig
-----
Denna avslutande vädjan kan inte motstås, så jag gör ett försök:
Jag föll en natt då jag skulle
flytta mig från nattstolen
så jag slog mig framstupa
och stötte bröstet i säng-
kanten. Då tänkte jag hjälpa
mig i säng men jag föll
i golvet så att Mari hörde mig,
så hon kom och hjälpte mig.
Dörren är lite ?
Jag har ej fått en slant
av mina ? till jul eller
nyår fast jag skrev att jag
har fått för var jul fem
dollar sen farfar dog,
och då när ni reste här-
ifrån, och det hade jag till
jul i fjol. Jag fick af far-
bror John(?) en dollar.
Jag har haft brev av
Olga i Sverige och de
mådde bra alla. Jag fick
jultidning och kort så
jag sänder -----
Det ser ut som jag skul-
le vara bara mor åt
farbror Mathias --
ej har så jag kan ge
dem en slant till jul.
Jag orkar ej mer(?)
Nu får jag sluta
med en kär hälsning
från oss alla till e-
der alla, men du
är mest hälsad av
din farmor min
egen Svea(?)
Förstå mig