Agricola-Esping

[Peter Siljerud]

Jag startar en ny diskussion om finska släkten Agricola under medeltidssläkter även om vissa av personerna som behandlas levde på senare 1500-tal. Förhoppningen är att väva ihop släkten en eller ett par generationer bakåt.

Jag utgår från Elias Simonis som var kyrkoherde i Pargas. Han upptas i Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden av Jully Ramsay under ”Esping eller Agricola”. Enligt Impola är hans härstamning okänd. Hans hustru Agneta Klemetsdotter var dotter till Klemet Larsson till Kassor som förde en båt (”esping”) i vapnet [Impola, s. 90]. Det som är intressant är att deras son Jeremias kallar sig Agricola, liksom dennes söner Jeremias och Kristianus i sin tur [Ramsay, s. 104]. Det lustiga i sammanhanget är att de senares bröder, Elias och Mikael, kallar sig Esping enligt samma källa. Två av barnen tycks alltså ta namnet Esping efter sin morfars vapen, medan två av dem väljer namnet Agricola. Det ligger ju nära till hands att tro att namnet Agricola i så fall har en koppling till fädernesidan och därmed Elias Simonis.

Problemet med namnet Agricola är att det tycks ha använts av flera släkter med oklara samband. Så här står det i PHT från 1905: ”I Finland funnos under 1600-talet fyra för varandra främmande prästsläkter Agricola. 1) Mikael  Agricolas släkt. 2) Agricola, adlad Leijonmark. 3) Agricola släktgren af adl. ätten Esping. 4) Agricola, prästsläkt i Wichtis socken, liksom ätten Leijonmarck med orätt härledd från Mikael Agricola och på grund däraf introducerad på finska riddarhuset 1864.”

Vid frälserannsakningen 1606 anmärktes att Agneta Klemetsdotter ”tagit en ofrelst, en prest” [Impola, s. 94]. I en finsk bok om Pargas historia av Kari Suistoranta (Åbo 1985) kan man dock läsa följande (med bristfällig översättning): ”Han [den tidigare kyrkoherden] följdes av frälsemannen Clemet Larsson och sedan av Elias Simonis Esping 1558. Kyrkoherde Elias, som också var frälse och förmodligen föregångarens svärson, var i tjänst fram till 1583 eller 1584.” Hans ursprung är alltså oklart.

Vad vi däremot vet är att Elias blir kyrkoherde 1558 och anges död före 1586. Han borde vara född före 1530. Enligt mina egna uppskattningar föds Agneta Klemetsdotter omkring 1540-1545. Hon dör 1619. Med tanke på att de får nio barn innan 1586 så borde de ha gift sig omkring 1565-1570. Sonen Jeremias anges som kollega i Åbo katedralskola 1588.

För att hitta Elias far söker vi alltså efter en Simon som får barn före 1530 och som har koppling till namnet Agricola. Det finns åtminstone ett par kandidater som i olika grad passar in på den beskrivningen (Simon var inte heller ett särskilt ovanligt namn vilket förstås innebär att det kan vara någon helt annan än dessa).

1) För släkten Leijonmarck anges Nils Simonsson till Bogård som stamfader. Han är ”finsk ryttare i Livland” och dör omkring 1569 (ihjälslagen) [Ramsay, s. 256]. Hans föräldrar är okända [Impola, s. 312]. Samma källa säger att han hade ett gods i Kirjala i Pargas, samt även ett hemman i Överkirjala i samma socken. Denne Nils Simonsson skulle kunna vara bror till Elias Simonis, kyrkoherden i Pargas. Det som är intressant är att Nils Simonssons sonson, Krister Simonsson, kallar sig Agricola, liksom flera av hans ättlingar (innan de introduceras under namnet Leijonmarck).

2) ”Var Mikael Agricola ätten Leijonmarcks stamfader?” heter ett avsnitt i PHT 1905 av Jully Ramsay. Där står följande om släkten Agricolas stamfader: ”Olof Simonsson, hemmansägare i Torsby, Pernå socken. Gift med ..., som efter hans död blef omgift med Tomas Larsson, hemmansägare i Torsby under 1550-talet. Med denne sin senare man hade hon dottern Katarina Tomasdotter, hvilken 1582 öfverlät till sin brorson Christian Agricola, sin andel uti Torsby.”

Olof Simonssons son, den kände biskopen Mikael Agricola, uppges dock vara född omkring 1508 (död 1557). Detta innebär att Olofs far Simon, svårligen kan vara far även till Elias Simonis som föds innan 1530. Å andra sidan korrigerar sig Ramsay i Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden [s. 2] där det står följande under släkten Agricola: ”Olof, hemmansegare i Torsby, Pärnå socken. Kallas Olof Simonsson i den äfven eljes oriktiga riddarhusstamtaflan öfver ätten Leijonmark; torde varit identisk med Olof Larsson i Torsby, hvilken 1530 begick dråp på en adelsman, Frille Mattsson.”

Om Olof Larsson är far till Mikael Agricola, skulla Olof Simonsson kunna vara en annan – eventuellt yngre person – av samma släkt. Ett högst oklart spår för närvarande.

3) En annan kandidat som dyker upp på vissa webbsajter är Simon Henriksson. Han är borgare i Åbo 1556-1571 och härstamningen är okänd [Impola, s. 355]. Han gifter sig med borgaren Knut Kappes dotter Malin. Malin är omgift med kyrkoherden Johannes Matthiae Grinden (”Herr Jöns Grind”) [Impola, s. 202]. Han är lagläsare 1564 och nämns så sent som 1601 och det kan tyckas märkligt att Malin Knutsdotter skulle gifta om sig med någon som nästan är jämnårig med hennes son, även om märkligare saker inträffar.

Simon Henriksson återvann genom kung Eriks nämnds dom 1563 sin svärmors arvegods Stora Poiko i Rimito sn. Impola skriver att inga barn påträffats i källorna. Dock skriver Ramsay att Simon Henriksson 1564 klagar hos ”regeringen i Stockholm på sin son, Mårten Simonsson att denne med oskäl gifvit sin hustru halfparten i Poikko gård [Rimito sn] till morgongåfva.” [Ramsay, s. 228]. Mårten Simonsson till Poiko är också upptagen i Impolas bok, men anges då istället vara son till Simon Nilsson (som är nästa kandidat nr 4) [Impola, s. 300].

Hur Simon Henriksson kopplar till släkten Agricola tycks oklart.

4) Ytterligare en kandidat som dyker upp på nätet är Simon Nilsson, borgmästare i Åbo. Han har faktiskt en koppling till Knut Kappe nämnd ovan. Knut Kappes hustru Margareta, har en syster Birgitta Nilsdotter (Muurla-släkten) som är gift med denne Simon Nilsson [Ramsay, s. 114]. Han anges som borgmästare i Åbo 1545-1558. Eftersom Elias Simonis ägt ett stenhus i centrala Åbo finns en geografisk koppling. Hur däremot namnet Agricola kommer in i bilden är oklart även här.

Personligen lutar jag åt alternativ 1 för stunden. Någon av de senare kan förstås vara Nils Simonssons okände far.

[Peter Siljerud]

Teorin i tidigare inlägg (nr 1) om att Nils Simonsson (stamfar för släkten Leijonmarck) är bror till Elias Simonis tycks allt rimligare om man granskar belägg som finns till handa.

Kronologi
Nils Simonsson är död omk 1569 (ihjälslagen), sonen Simon Nilsson är död 1605. Simon Nilssons son Krister anges född 1593 och död 1662.[1] Nils Simonsson kan då rimligen antas vara född omk 1520-1530.  Utifrån detta kan man sluta sig till att Nils och Elias kronologiskt kan vara bröder, då Elias sannolikt är född före 1530.

Geografi
Elias är kyrkoherde i Pargas och har en gård i Åbo. Nils Simonsson har gods i Kirjala i Pargas, samt ett hemman i Överkirjala i samma socken.

Namnlikhet
Namnet Simon går igen både hos Esping och Leijonmarck. Det är inte helt ovanligt vid tiden, men det tycks däremot rätt sällsynt bland präster på 1500-talet.[2] Gällande efternamnet så förenas släkterna av efternamnet Agricola. Några i Esping-släkten att kalla sig för Esping, andra för Agricola. På samma sätt väljer flera i Leijonmarck-släkten att kalla sig för Agricola (innan de adlas till Leijonmarck).

Släktkluster
Det finns tecken på att ättlingar till Nils Simonsson och Elias Simonis gifte sig inom samma släktkluster. Nedan exempel på fyra systrar vilka alla har Nils Simonsson som farfars far, samt hur de via giftermål hänger ihop med Elias Simonis.

1) Helena Kristersdotter
gm Petrus Walstenius, Elias Simonis är hans FMF
[OBS! Kanske är de för nära släkt för att få gifta sig vilket kan stjälpa teorin (4-männingar / 3rd cousins)? Hur räknar man, är det 4 eller 5 nivåer upp till en tänkbar anfader Simon? Auctoritate Papae går ju bara till 1500-talet. Var det domkapitlet som fattade beslut senare?]

2) Elisabet Kristersdotter
gm Johan Thauvonius, vars brors dotterdotters make har Elias som MFMF

3) Anna Kristersdotter
gm Nils Thauvonius, vars farbrors sondotters dotters make har Elias som MFMF

4) Kristina Kristersdotter
Gm Tomas Paccalenius, vars brors sonsons fru har Elias Simonis som FMFMF

Detta kanske inte bevisar mycket mer än att präster gifte sig inom skrået, men det stärker ändå teorin att släktkopplingar finns.

Möjligen finns även en syster Sara Simonsdotter gift med Bengt Henriksson till Sjöskog (Hammarstjerna) [3]:
http://suku.genealogia.fi/archive/index.php/t-4842-p-9.html

[1] http://runeberg.org/frfinl/0269.html
[2] https://www.geni.com/projects/Finlands-pr%25C3%25A4ster-genom-tiderna-Suomen-papit-kautta-aikojen-F%25C3%25B6re-1700-talet/11783
[3] http://runeberg.org/frfinl/0187.html

[Monica Trennéus]

Var hittar jag underlag för Elias Espings dotter Karin 1550-1634 död i Åbo som ska vara min ana. Jag har återupptagit min forskning som jag gjorde 2002-2007, Jag slutade på Rothovius. Känner mig lite ringrostig nu 


Min mans anor har jag forskat på under samma tid, han är född i Helsingfors har många adelsgrenar i sitt träd.
Jag har Ramseys material att tillgå. Troligast samman förs våra anor i Tawast-släkten.


Tacksam för hjälp med Esping


Monica i Fristad

[Peter Siljerud]

Monica, jag kan verkligen tipsa om boken "Frälset och dess rusttjänst i Finland på 1500-talet" av Henrik Impola. Den innehåller mycket bra info om du ska studera finsk adel. Så här står det exempelvis om kyrkoherden Elias:

"Herr Elias i Pargas
AH 1574 1 frkn, AH 1575 "var på ingen rustning", Reg 1580 "bort hålla häst".

Elias Simonis, stamfar för en ointroducerad släkt Esping eller Agricola,
vars medlemmar förde den introducerade ätten Espings vapen (en båt).
Härstamning okänd.
Kyrkoherde i Pargas 1558-1584. Domhavande i Pikis härad 1558. Idkade
sjöfart med en skuta. Död före 1586.
Ägde från ca 1567 grenom sitt gifte ett frälsehemman i Lemlax i Pargas
och hade ett landbohemman i Kassor i samma socken. Ägde en stadsgård
i Åbo, kallad "Pargasgården".
Gift med Agneta Clemetsdotter, dotter till kyrkoherden i Pargas *Clemet
Larsson och omgift med frälsemannen *Bertil Eriksson till Attu samt
syster till *Daniel Clemetsson till Kassor. Hon stod i släktskapsförhållande
till den ovan introducerade släkten Esping, ärvde frälsejord i Lemlax och
fick 1594 frihet på två skattehemman i Finnby och Södmå i Pargas. Vid
frälserannsakningen 1606 anmärktes att hon "tagit en ofrelst man, en
prest" (RA 1672a:30). Barn, se Ramsay (om dottern Margareta se
*Bertil Eriksson till Attu och om sonen Isak, borgare i Åbo, som som
saknas hos Ramsay se Schalin).

Ramsay 1909: 104 (uppgiften om svärfadern rättas ovan), 145;
Leinberg 1903: 162; Schalin 1955: 31-32; Anthoni 1970: 319;
Grotenfelt 1899: 276, 280, 294; Blomstedt 1958: 372;
Jutikala & Nikander 1941: 172 (oriktiga uppgifter); FoR 34:2 A;
GBF Pargas."
(Frälset och dess rusttjänst i Finland på 1500-talet, Henrik Impola, s. 93-94)

[Monica Trennéus]

Tack för uppgifterna.
Jag har lagt in ett fjärrlån på Impolas bok med dom har inte hört av sig ännu. Märker att det blir lite revideringar av det jag skrev för 10+ år sen. Jag har flera anknytningar till min mans frälsesläkter.
Nu är det ju mycket lättare att forska.


Hälsn/ Monica