Död respektive bortgången. Ordens betydelse

[Jan Gunnarsson]

Till Askers socken och prästgården i östra Närke kom år 1809 Per Jönsson som dräng. Hfl Asker anger att han var född i Fryksände 1790 och inflyttad från dito. I Fryksände hittar jag efter mycket letande en Per Jönsson född 1790, son till soldaten Jöns Jönsson Åstfelt och hans hustru Maria Kjellberg. I hfl Fryksände AI:13 1804-12 på sidan 158 ett stycke ner under 4. återfinns Jöns Persson f. 1771, hustrun Maria Jönsdotter f. 1779 och svåger Per Jönsson f. 1790. Beträffande den sistnämnde skriver prästen fattig och därefter bortgången 1809. Nästan genomgående i hfl använder prästen ordet död om personer som avlidit. I tre fall har jag hittat personer som betecknats bortgången. Dessa har inte återfunnits i död- och begravningsboken för den aktuella tidpunkten. Kan man anse att prästen menat att de inte är döda utan försvunna?


Fadern Jöns Jönsson Åstfelt var död före denna hfl:s inledning och modern Maria Kjellberg finns inte heller med men återfinns i mars 1804 i död- och begravningsboken och jag har läst det som att hon då fortfarande bodde i Åsteby.

[Olov Ånskog]

Kan det vara så att prästen menat att ynglingen gjorde en arbetsvandring?

[Åke Carlsson]

Jämför SAOB: se bortgång, bortgå och gå bort. Här är två exempel:
"En ny hvälfning i staten föranledde hans bortgång till ett annat län." (1834)
"Kattrinna har kunnat gått bort på arbete." (1914)

http://www.saob.se/artikel/?seek=g%C3%A5+bort&pz=1#U_G1351_118123
http://www.saob.se/artikel/?show=bortg%C3%A5ng&unik=B_3961-0101.CRLF&pz=5

[Jan Gunnarsson]

Man kan tänka sig vilken tolkning som helst av de föreslagna. Om Per Jönsson försvunnit torde han inte ha tagit ut något flyttningsbetyg men i Asker är personen Per Jönsson inskriven på ett sätt som antyder att han bör ha medfört ett sådant betyg. Vet inte hur starka krav det var på formaliteterna vid den här tiden.

[Jan Gunnarsson]

Tack för lämnade hänvisningar!

[Olov Ånskog]

"Från Fryksdals, Gillbergs, Nordmarks och Jösse härader finns passjournaler till viss del bevarade. De anger ofta vad arbetsvandringen hade för mål. …Tidpunkten för utresan varierar, man kan säga att … man från Fryksdalen … tog pass på senvintern men även i viss mån i augusti. Alla … resor med några undantag gick till Norge. Därmed visas dock bara att man inom landet inte ansåg sig behöva pass."
(Källa: Anders Almäng ”Värmländska arbetsvandringar” 1995)

[Jan Gunnarsson]

Intressant att få veta detta. I husförhörslängderna finns många noteringar att personer flyttat till Norge även om alla noteringar om flyttning är knapphändiga.
Mvh Jan G.

[Jan Gunnarsson]

Jag vill nu spinna vidare på detta ämne igen och lägger fram följande hypotes. Den bortgångne Per Jönsson född 1790 är son till Jöns Jönsson Åstfelt född 1746 eller 1748, och hans hustru Maria Kjellberg, född 1750 eller 1751. De har förut barnen Maria (Maja) Cajsa, född 1779 och Stina född 1783. Maria (Maja) Cajsa är gift med Jöns Persson, född 1771. De får dottern Marit Jönsdotter 1803, avliden 1809. En del av dessa personer finns med i hfl Fryksände AI:13 1804-12 sid 158 Åsteby under husbonden Arvid Bengtsson. Här finns också modren Lisa Andersdotter född 1729, moder till Maria Kjellberg (hfl AI:12 1790-1803 sid 160). Här finns också hustrun Cajsa Jönsdotter, född 1787. Ej funnen någon annanstans. Uppges död 1809 och finns i död- och begravningsboken 1809 med tillägget 30 år, vilket skulle ge födelseåret 1779. Maria eller Maja Cajsa Jönsdotter som står på två ställen är samma person. Jöns Persson senare omgift med Marit Ersdotter född 1760.


På sid 160 i AI:12 Åsteby finns soldaten Jöns Åstfelt född 1748. Noteras vara död. Enk. hustrun (struket) Maria Kjellberg, född 1751. Där är gifta dottern Maria Cajsa, född 1779. Moder Lisa Andersdotter född 1729 finns där liksom son Pehr och svåger (det står så) Jöns Persson, dotter Marit Jönsdotter f. 1803.


I död- och begravningsboken 1804 9 mars återfinns Maria Kjellberg "64 år". Åldern bör vara 54 år.


Soldaten Jöns Jönsson Åstfelt hittas inte i dödboken. Han är son till husbonden Jöns Persson född 1720 och dennes dåvarande hustru Ingeborg född 1709. Jöns Jönsson är fader till oäkta dottern Marit Jönsdotter född 5 nov 1774, moder "qvinnfolket" pigan (struket) Marit Jonsdotter eller Jönsdotter född 1751. År 1775 får Jöns Jönsson Åstfelt dottern Maja Cajsa med Maja Kjellberg född 1751. År 1776 20 juni vigsel mellan soldaten Jöns Jönsson Åstfelt och fästeqvinna Anna Maja Kjellberg från Åstebyholm. I hfl AI:10 under Åstebyholm, sid 53, finns moder Lisa Andersdotter född 1729, dottren Maja Kjellberg född 1751, ett par inhyses personer, samt soldat Jöns Jonsson Åstfelt född 1748 och dottern Maja Cajsa född 1775, med tillägget "död". I hfl AI:11 1778-1789 på sid 53 Åsteby finns paret Åstfelt-Kjellberg med döttrarna Maria Cajsa född 1779 och Stina Jönsdr född 1783.


På sid 48 Åsteby i AI:11 finns husbonden Jöns Persson född 1720 numera gift med hustru Kjersti Mattsdotter född 1728.


Maria Kjellberg ej funnen i någon födelsebok, ej heller i en rad socknar runt omkring. Modern kan finnas med på flera ställen som pigan Lisa, född 1728 resp 1729. Det kan också röra sig om helt andra personer med samma förnamn. I hfl Fryksände AI:6b sid 156 Prästebohl finns under Johan Kjellgren med familj upptagna qvinnf. Lisa född 1728 med dess dotter Maria född 1750. De är strukna men återigen inskrivna och därefter strukna igen. Ej med i tidigare hfl under Prästebohl, ej heller i omskrivningen av familjen på sida 157 i den aktuella. I AI:7 sid 72 finns de under Åstebyholm som Qvinnfolk Lisa Aborre och dottern Maria Kjellberg. I AI:8 sid 100 hushåll. Lisa Aborre och dottern Marie Kjellberg. I AI:9a
1769-71 finns de på sid 54 Åstebyholm.


Vem kan vara fader till Maria Kjellberg? En oäkta dotter finns i födelseboken 1750, 8 april. Anna Britta vid Vägsjöfors bruk. Fader bokhållaren Kiällberg. Modren Annika Eriksdotter. Mycket vag gissning.


Är ovanstående rimligt eller får det avfärdas som icke belagt önsketänkande? Med alla de brister som finns i kyrkobokföringen i Fryksände kommer man väl inte längre. Har någon lokal släktforskare stött på alla de här nämnda personerna i andra sammanhang vilket stärker eller stjälper hypoteserna ovan?


Mvh Jan G


 

[Olov Ånskog]

Det verkar vara rimliga antaganden. Vem var det som bodde i Prästebohl på 1750-talet? Var Johan bokhållaren Kiällberg eller hade de bara snarlika släktnamn? Hustrun Cajsa Jönsdotter född 1787 kan väl vara samma person som Maria Cajsa född 1775 eller en syster till henne och Marit född 1774[/size], Stina född 1783 och Per född 1790? Det kanske är så att med "svågern" Jöns Persson helt enkelt menas "svärsonen". Med båda orden avser ju ingifta män.

[Jan Gunnarsson]

Johan R Kiellgren född 1 nov 1711 var präst i Fryksände, troligen komminister. Enbart snarlika efternamn vad jag förstår. De här flickorna födda 1774,1775 och 1779 har jag uppfattat som tre olika. De två första hade ju olika mödrar, vart flickan Marit sedan tog vägen har jag inte lyckats lösa. Det finns ett antal Marit Jönsdotter i de fortsatta husförhörslängderna.