Mickelsson - ett ofta förekommande namn

[Birgitta Almqvist (Baq)]

Mickellsson eller Mickelsson är ett namn jag ofta stöter på när jag söker på socknar i Medelpad. Då jag i Strödda blad ur Sundsvalls historia, 1621-1721 Sv(erker)af Sandeberg (sid 59) fann namnet i en redogörelse för ett sammanträde på stället (Toffte min not), den 15 oktober 1649...i närvaro af kungl borgmästaren Daniel Bertillsson, Anders Persson och förre borgmästaren Sten Mickelsson, å stadens vägnar, samt byamännen inom skogen... så blev jag särskilt nyfiken. Är det någon som vet hur namnet Mickel(l)sson har spritts och när det först användes. Även i Hälsningland förekommer namnet rätt frekvent.  
Birgitta

[Peter Sjölund]

Namnet Mickelsson är helt enkelt ett patronymikon - Mickels son. Därför fanns det i alla trakter där det fanns män som hette Mickel (eller Michel som det ofta skrevs).
 
Detta namn var inte helt ovanligt i Medelpad/Ångermanland redan på 1500-talet. I Ångermanland bars det 1550 av drygt 1% av männen [se min undersökning av personnamnen i Ångemanland]. När det första gången användes är svårt att veta. Publikationen Sveriges medeltida personnamn skulle säkert kunna ge svar på det, men det arbetet har ännu inte hunnit fram till namn på bokstaven M.
 
Mvh / Peter

[Birgitta Almqvist (Baq)]

Peter tack! Så fick jag lära mig något nytt och intressant. Jag vet ju att tex en dotter till Nils kunde få namnet Nilsdotter så det är ju helt logiskt att Michels son blev Michel-sson (Mikael-son). Vad det i grunden innebär är väl då att det maskulina förnamnet Mikael var så vanligt att man stöter på hans namnes söner så ofta. Jag ska ta mig en titt på din namnstudie. Min far (oä f. i Färila)fick namnet Viktor Emanuel Agaton, ståtligt värre, och jag har i flera år fokuserat sökningar på män med något av dessa namn, eftersom det lär ha varit vanligt att en og. kvinnas son fick något av barnets biologiske faders namn.  
 
Har funnit att namnet Emanuel var frekvent i slutet av 1800-talet. Gossar döpta till Viktor tycks varit färre och Agaton hittar jag ingen mer än pappa. Jag vet att min farfar var bagare och har alltså sökt bagare med förnamnet Viktor i trakten av Färila. Funnit ett par som passar in i några avseenden, men någon bekräftelse torde jag aldrig få. Jag är ju knappast ensam om att inte veta vems blod som rinner i ens egna ådror.  
 
Hälsningar från en halvhälsing i Sundsvall