Äldre inlägg (arkiv) till 08 augusti, 2013

[Olle Elm]

Hear! Hear! - Jonas Magnussons inlägg  
 
Vänligen,
Olle

[Barbro Stålheim]

Tyvärr Olle och Jonas, det blir inga ändringar nu. Arbetet med nya Rötter pågår och inget ändringsarbete läggs på nuvarande Rötter. Vi hoppas att nya Rötter ska kunna lanseras före sommaren tillsammans med andra uppdateringar.
 
Årsboken kan sammanfattas med den klassiska strofen - to be or not to be! Årsboken minskar stadigt i försäljning och vi har konstaterat att det finns stora svårigheter med att nå ut med vetenskapligt/lite längre och upplevt tyngre material till den breda släktforskarrörelsen. Årsboken behöver ett upprop för sin överlevnad! Och då behövs det mera än en länk på Rötter.

[Mats Ahlgren]

Om inte en ändring kan göras i det gamla Rötter, så kan en mer framskjuten positionering av årsboken säkert vänta tills nya Rötter kommer, och vi får hoppas att den då syns rejält, för det är ju ett av många bra sätt att popularisera årsboken.
 
Jag har tidigare pekat på att det finns ett underbart hjälpmedel i form av Årsbokssök, som tyvärr för en tynande tillvaro, speciellt som uppdateringarna slutade i och med årsboken 2005.
 
Det finns ju även andra tidskrifter med kvalité och vetenskaplighet i centrum, jag tänker på Svensk Genealogisk Tidskrift och Släkt och Hävd. Till dessa verk finns det aktuella indexeringar på innehåll publicerade för allmän sökning (bland annat på www.genealogi.net ). Jag har en personlig fundering på om inte dessa index kan sammanföras med ett uppdaterat index avseende årsboken till och med senaste utgåva. Tänk vad fantastiskt att kunna hitta uppgifter ur dessa verk samlade i en gemensam sökning. Det kan ge alla de som lagt ner tid, kraft och kompetens på att producera material till skrifterna en ökad spridning av kunskapen om alstren likaväl som det blir en guldgruva för alla de som söker information . Att det också ger en ökad kunskap om årsboken så att den köps i större upplagor vid framtida utgåvor ser jag som självklarhet.
 
Vill någon sedan ytterligare tillgängliggöra årsboken genom att digitalisera befintliga utgåvor och sälja/tillhandahålla dessa så ger det än mer ökad spridning av den skatt som årsboken utgör.

[Urban Sikeborg]

Jag har antagligen fel i sak, men kan inte en av orsakerna till årsbokens bristande framgång vara ett resultat av att den prismässigt hanterats som om innehållet snabbt förlorat i värde, ungefär som en postorderkatalog som bara kan användas under den aktuella säsongen? Efter något år har priset halverats, och ännu lite senare säljs årsböckerna för 25 kronor styck på Släktforskardagarna och i nätbokhandeln. På mig har det gett ett lite olustigt intryck, kanske naturligt eftersom jag själv har har bidragit med ett par artiklar. Jag antar att det har funnits ekonomiska skäl till varför förbundet hanterat sitt boklager på detta sätt, men en följd av detta har väl blivit en utbredd vetskap om att man bara behöver vänta ett par år så får man boken för mindre än en tiondel av nypriset.
 
Jag är alltså part i målet, men jag upplever att många av bidragen i årsböckerna fortfarande står sig bra både i kvalitet och livslängd. Ändå har årsboken i praktiken hanterats som en säsongsvara, och i olika strödda kommentarer från förbundshåll har den framställts som om den vore närapå en belastning eller åtminstone ett bekymmer. Det är den bild jag har fått av situationen, med rätt eller orätt. Av citatet »att vara eller inte vara» ovan låter det som om det har gått så långt att förbundet allvarligt överväger eller har övervägt att upphöra med utgivningen. Jag hoppas att det inte är så. Nu finns visserligen Släkt och Hävd på banan igen, men det begränsade sidantalet per nummer gör det nog svårt att få in längre, fördjupande artiklar där.
 
Vänliga hälsningar
 
Urban Sikeborg

[Olle Elm]

Vill bara påminna om Urban Sikeborgs tänkvärda inlägg ovan, som länge fått vara okommenterat. En del av en mening gladde mig särskilt; att den prismässigt hanterats som om innehållet snabbt förlorat i värde, ungefär som en postorderkatalog som bara kan användas under den aktuella säsongen?
 
I just ovanstående bok (se bilden) finns artikeln Om släkten Svinhuvuds ursprung ... samt artiklar av både Urban och mig. Även jag är alltså part i målet.
Låter Urbans inlägg i sin helhet tala även för mig - om det går för sig.
 
Vänligen,
Olle Elm

[Mats Ahlgren]

Var kan jag se vad som finns publicerat i Årsbok 2008 (som nämns ovan)?
Rötterbokhandeln anger inget, Wiki-rötter likaså

[Urban Sikeborg]

Jag tror inte att förbundet någonstans har beskrivit innehållet i en årsbok som den för 2008 i mer än några rader på RÖTTER och ett par meningar i en annons här och var. Vilket väl innebär att större delen av vad årsboken kan erbjuda släktforskarna förblir en dyrbar hemlighet. Det är detta som jag inte förstår. Ser man på innehållet i årsboken 2008 (eftersom det numret är uppe på tapeten) finns där välskrivna artiklar i ämnen som rör allt från medeltid fram till 1900-tal. En del är delvis metodinriktade, vi får lära oss mer om resande, här finns intressanta artiklar om levnadsöden, från Axel Oxenstiernas syster Elsa till Augusta Nordgren, född 1839 som oäkta dotter till en dräng och en piga. Även om man själv inte är släkt med just dessa personer ger artiklarna inblickar i den värld de levde i, upplysningar som har ett brett tillämpningsområde och som jag själv kan lära mig av. Men ingen som inte öppnar årsboken upptäcker detta, och nu slumpas årsböckerna bort för 25 kr styck efter ett par år. På sin höjd ges kortare och summariska recensioner i någon annan tidskrift. (Som i Släkt och Hävd – tror jag att det var – för ett par år sedan, där jag som artikelförfattare fick se min artikel som byggde på åratal av tvärvetenskaplig forskning avfärdas med de enda orden: »Predikan blir inte bättre därför att den är lång.» Fritt citerat ur minnet. Fast det förtjänade jag antagligen.) Håkan Skogsjö, mångårig redaktör för och formgivare av årsboken, är själv en oerhört driven och erfaren släktforskare, så vad gäller kompetens och erfarenhet är han en idealisk resurs för en så pass tung publikation som årsboken. Jag undrar om förbundet inser vilken tillgång man har i kombinationen av honom och årsboken, eller om man – som nämnts ovan – i första hand tänker på årsboken som ett problem som bättre löses genom ett »not to be».
 
Jag hoppas att Håkan ursäktar om jag här återger innehållsförteckningen till Släktforskarnas årsbok ’08 med hans presentationer av varje artikel. Det kan kanske bidra till att väcka intresset för vad årsboken kan ge. Och jag tycker förstås att uppgifterna och presentationerna nedan borde finnas tillgängliga på RÖTTER och på Wiki-RÖTTER. Då kommer ju dessa också upp som träffar på nätsökningar.
 
Släktforskarnas årsbok ’08 innehåller alltså följande artiklar:
 
Om släkten Svinhuvuds ursprung. Författare: Torsten Berglund, Elisabet Hemström, Leif Olofsson & Anders Winroth. Presentation: »Släkten har ansetts härstamma från en man med det märkliga namnet Jöns Swinshow, omnämnd i ett dokument från 1386. Men efter en undersökning på laboratorium har historien fått skrivas om något.»
 
På jakt efter vårt franska förflutna. Författare: Ingalill Tengvall. Presentation: »Att söka efter släkten i ett främmande land på ett främmande språk innebär förstås extra utmaningar. Men ofta blir det en mycket spännande resa inte bara i tiden utan också i rummet.»
 
Bondesigill i Västsverige 1752. Författare: Magnus Bäckmark. Presentation: »Hur vanligt var det att bönder hade sigill, hur såg de ut och på vilket sätt är de intressanta för släktforskningen? Med hjälp av mantalslängder görs här ett tvärsnitt genom Västsverige för att belysa dessa frågor.»
 
Margareta Lindwalls bror Lars – en märklig och svårfångad karolin. Författare: Peter Eriksson & Sven Wallerstedt. Presentation: »Lars Lindwall lyckades 1718 fly ur rysk fångenskap för att – försvinna. Men nu har han inte bara återfunnits – som Lorenz Gustaf Lillienwald – utan också hans spännande dagbok.»
 
Ansikten från förr. Hur såg sadelmakaråldermannen ut? Författare: Kurt Hultgren. Presentation: »I över hundrafemtio år har folk av alla samhällsklasser gått till fotografen. Och bättre bemedlade har låtit porträttera sig i flera hundra år. Jakten på förfädernas ansikten är en spännande del av släktforskningen.»
 
Om resandesläkter i Östhammar. Författare: Sebastian Casinge. Presentation: »Den lilla staden Östhammar i norra Roslagen är en av de orter i Sverige som haft rykte om sig som tillhåll för ›tattare› (resande). här får vi möta dem i en rättegång och också bekanta oss med deras språk.»
 
Dråpet som gav en släktutredning. Författare: Andreas Karlsson & Anna Karlsson. Presentation: »Att släktforska i Halland i äldre tid – före 1650-talet – kan förefalla utsiktslöst i brist på användbara källor. Men man ska aldrig misströsta. Det visar detta lyckosamma exempel från 1646.»
 
127 års brevväxling över Atlanten. Författare: Örjan Hedenberg. Presentation: »Sommaren 1881 emigrerade indelte soldaten Sven August Boo till Amerika, och den 11 augusti skrev han sitt första brev hem. Än i dag, 127 år senare, fortsätter brevväxlingen mellan släktingarna över Atlanten.»
 
De båda Fale Bures välgärningar mot fäderneslandet. Författare: Urban Sikeborg. Presentation: »En tidig marsmorgon 1746 disputerade Nils Casström i Karolinska akademiens hörsal i Uppsala. Hans avhandling ger oss nyckeln till hur Bureätten, denna märkliga konstruktion, har kunnat uppstå.»
 
Lovisa Posses brev till sin make. Författare: Lilian Mattisson. Presentation: »Lovisa Posses många brev till sin make Lage från 1860- och 1870-talen ger oss inblickar i ett Sverige som inte längre finns, med maskeradbaler på slottet och underlivsundersökningar med blodiglar som kur.»
 
Amerikaemigranten som stupade i första världskriget. Författare: Gordon Agren & Cenneth Wedin. Presentation: »Adrian Österlund emigrerade som knappt tjugoåring 1906 från Bygdeå till Amerika – ovetande om att det steget långt senare skulle leda honom ut i första världskriget där han stupade på västfronten.»
 
Var rådmannen i Åbo Bertil Jacobsson Lessle smålänning? Författare: Olle Elm. Presentation: »År 1655 blev Bertil Jacobsson från Ölmstad elev i Braheskolan på Visingsö. Han antog namnet Lessle efter hembyn Ledseryd och flyttade till Åbo, där han gifte sig och fick flera barn.»
 
Drängens och pigans dotter blev professorska. Författare: Nils Hård af Segerstad. Presentation: »Hon föddes 1839 som ›oäkta› i Stockholm – i födelseboken namnges inte ens föräldrarna – men ändå kom Augusta Nordgren att gifta sig med matematikprofessorn Hjalmar Holmgren.»
 
Elsa Oxenstierna – doldis i stormaktstid. Författare: Tommy Petré. Presentation: »Trots att Elsa Oxenstierna var syster till självaste rikskanslern Axel Oxenstierna nämns hon knappt alls i den historiska litteraturen. Men här träder hon fram i den gestalt som hennes egna brev förmedlar.»
 
Några anteckningar om Falstaff fakirs mödernesläkt Wallengren. Författare: Pontus Möller. Presentation: »›Det första änkeåret tillbragte hon i förtvivlan, det andra i Åmål.› Humorn är författaren Axel Wallengrens (1865–96), alias Falstaff, fakir, och förstås än i dag. Här presenteras hans mödernesläkt.»
 
Lallerstedt och Wallerstedt. Författare: Sven Wallerstedt & Ragnar Wallerstedt. Presentation: »Att reda ut bakgrunden till en muntlig tradition är ofta omöjligt, särskilt om den avfärdades som osann redan för hundra år sedan. men det lyckades – och dessutom fanns där en kärna av sanning.»
 
Inspektorn Erik Giers familjeförhållanden. Författare: Sven Wallerstedt. Presentation: »När sergeantsonen och inspektorn Erik Giers 1726 gifte sig med friherrinnan Eva Amalia Palbitzki var det en rejäl mesallians. Här får vi en närmare redogörelse för Erik Giers släktförhållanden.»
 
Knivsmedsdottern som blev ingift i familjen Quensel. Författare: Mats Pettersson. Presentation: »När Eberhard Quensel, slutligen justitieråd, på 1880-talet intog sina måltider på frimurarhotellet i Kristianstad fäste han sig vid den söta och tillbakadragna flickan Anna Jönsdotter i kassan …»
 
Glöm inte att kolla gamla kartor! Författare: Håkan Skogsjö. Presentation: »Torpet som nämndes i dödboken 1764 låg inte på den plats som man kunde förmoda. Det kunde en gammal lantmäterikarta avslöja. Kort sagt: Kartor är en ofta förbisedd källa av stort värde. Glöm dem inte!»
 
Sveriges Släktforskarförbund. Presentation: »Årsredogörelse för 2007.»
 
Ser man till innehållet är det väl bara förbundets årsredogörelse som inte längre har något större intresse för släktforskare i gemen. Allt det övriga verkar ha lika mycket att ge släktforskare nu som då årsboken gavs ut 2008. Det är bara prissättningen som kan få en att tro annorlunda.
 
Vänliga hälsningar
 
Urban Sikeborg
 
(Meddelandet ändrat av sikeborg 2013-03-04 21:47)

[Christer Gustavsson]

Man känner sig onekligen som en idiot när man tittar upp i bokhyllan och ser den obrutna serien av årsböcker från 1988-2012. Varför la jag så mycket pengar på dem, när jag kan vänta på att de slumpas ut.

[Urban Sikeborg]

Årsböckerna är väl värda sitt nypris, Christer, men ser man det från ett krasst ekonomiskt perspektiv är jag rädd att det ligger nära till hands att resonera på det sättet. Samma årsböcker som säljs för 25 kronor av förbundet bedöms samtidigt ha ett andrahandsvärde på mellan 140 och 200 kronor på sajter som bokborsen.se och antikvariat.net.
 
Det jag ville få fram med mitt inlägg ovan var att man väcker folks intresse genom att beskriva vad böckerna innehåller. Det är så jag själv agerar, ju mer jag får veta om en boks innehåll (dvs. mer än bara artikeltitlar), desto större chans att jag köper den. Prestigefyllda antikvariat som Centralantikvariatet och Mats Rhenströms antikvariat har hög ambitionsnivå och ger detaljerade beskrivningar av innehållet i de böcker de säljer, även för verk som inte är särskilt antikvariskt märkvärdiga, och uppenbarligen funkar det för dem trots en högre prislapp. Beskrivningarna fångas upp av de stora sökmotorerna - och vad det innebär i form av uppmärksamhet vet vi ju alla.
 
Hittills lär årsboken gå runt ekonomiskt, har jag hört. Stämmer det borde det kanske inte vara Hamlets fråga om vara eller inte vara det som låg närmast till hands utan snarare hur man på ett bättre sätt marknadsför årsboken. Förbundet sysslar mycket med försäljning av böcker, men årsboken är den enda förbundsutgivna publikation där vilken släktforskare som helst har möjlighet att bidra med längre artiklar. Också det är ett sätt att engagera oss släktforskare i förbundets verksamhet. Det finns ju för övrigt inte någon annan släktforskarpublikation för närvarande där den typen av artiklar får plats. Årsboken och släktforskardagarna är förbundets flaggskepp och för mig en av de saker som bekräftar att förbundet aktivt bidrar till att skapa ett mervärde för släktforskarrörelsen och att förbundet behövs.
 
Det är lätt att säga »borde» och uppmana andra att agera annorlunda när man själv inte behöver ta på sig det arbetet och den kostnaden, och jag är medveten om det. Men det skulle antagligen inte kosta särskilt mycket att börja med att lägga ut på Wiki-RÖTTER vilka artiklar respektive årsbok innehåller tillsammans med en kort presentation av vad man kan hitta där. Genealogiska Föreningen skickar regelbundet ut listor över gamla böcker som de har som överexemplar i sitt bibliotek. Listan innehåller detaljrika och entusiastiska beskrivningar av varje bok, och tydligen säljs som följd så gott som varje bok rätt omgående efter ett utskick.

[Tommy Petersson]

Om man väntar på att böckerna slumpas ut får man ingen obruten serie, det är alltid någon som blir slutsåld innan man kommer till skott. Det är samma som med Sista Minuten-resor och mycket annat.

[Mats Ahlgren]

Nu finns det en blänkare och en länk på Rötters första sida till förbeställning av nya årsboken.  
 
Det är bra, men jag hoppas det kommer mer. Citerar Urban ovan: man väcker folks intresse genom att beskriva vad böckerna innehåller (slut citat)
 
Jag ser gärna en kort aptitretande text om den kommande årsboken, så att det finns något att peka på när frågan kommer om varför köpa. Det är trots allt inte så lång tid kvar (ca en månad) av tiden för att förhandsbeställa.  
 
Kanske inte ett upprop, men väl en kort förklarande text ger årsboken en liten skjuts i rätt rikting

[Urban Sikeborg]

Jag upptäckte nyss - och det var en glad överraskning! - att se att varje utgiven årsbok nu håller på att få en egen sida med detaljerad innehållsförteckning på Wiki-Rötter. (Länkar från artikeln http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Sl%C3%A4ktforskarnas_%C3%A5rsbokSläktforskarnas årsbok (bokserie).) Jättebra; jag tror att det är rätt väg att gå. Inte bara för att artiklarna därigenom fångas upp av de stora sökmotorerna - när jag ser artiklarna listade så här upptäcker jag direkt artiklar som jag missat eller som jag skulle vilja läsa om grundligare.
 
Om Årsboks-sök dessutom kunde uppdateras med ett personregister även för de senare åren vore det förstås också ytterligare ett sätt att väcka intresset för årsböckerna, men jag inser att det är en resursfråga. Jag kan tänka mig att själv sitta en stund då och då framför teven och registrera personer som terapijobb.

[Eva Dahlberg]

Vill du spara 100 kr? - Köp den nu! eller Förhandsbeställ Årsboken nu - tjäna 100 kr! eller 100 kronors rabatt på Årsboken vid beställning senast 30 april!
 
Så borde en annons kanske se ut för att fånga intresset?  
 
Vid denna tid på året så uppstår tyvärr samma diskussion om hur man får Förbundet att mer aktivt (och på ett bra och tydligt sätt) sprida möjligheten att förhandsbeställa årets Släktforskarnas Årsbok till ett lägre pris än det ordinarie. Det är trots allt Förbundets flaggskepp kan man tycka (utan att förringa att cd/dvd-skivorna ger er större intäkter).
 
Som prenumerant på Släkthistoriskt Forum fick jag med nummer 1/2013 det i mitt tycke bäst formulerade erbjudandet (se bilden nedan) - som hade med tidsbegränsningen och ordet rabatterat (dock inte ordinarie pris).
 
Sedan kom efter påsk ett brev (daterat 8 april), troligen för att jag förhandsköpte Årsboken förra året så att det var till den sändlistan, med en faktura med meddelandet Erbjudande att köpa årsboken 2013. Det står dock inte något om att jag måste beställa senast den 30 april för att få den till det rabatterade priset 240 kr. På det hela taget lite tråkigare och mer intetsägande.
 
Därefter har jag (och vad jag förstår även andra) haft en del mejlväxling med Förbundskansliet för att få reda på aktuellt ordinarie pris (svar: 340 kr) och därmed rabatten (svar: 100 kr), samt att relevant information om datum etc ska stå på alla ställen Förbundet själva har information (hos prenumerationstjänst, på Årsbokssidan och i Bokhandeln).
 
Mats påpekade ovan redan för snart en månad sedan att en blänkare kommit upp. Men för dig som inte sett den lilla blänkaren på Rötters startsida, eller sett det på de andra ställena, så kommer här lite reklam.  Blänkaren är i alla fall bra formulerad med oslagbart pris, men handen på hjärtat - har du sett den?
 
Nedan hittar du den bild som är överst på det inbetalningskort som kom med ShF, och det är förhoppningsvis med i kommande Diskulogen nr 100 (som troligen kommer i DIS-medlemmarnas brevlådor i slutet av april) i en liten artikel om Släktforskarnas Årsbok  
Där hänvisas även till Wiki-Rötter för att se prov på vilka artiklar som varit med de senaste åren (precis som Urban skriver ovan).
 
Passa på!
Hälsningar,
Eva
PS. Däremot så kanske någon kan säga att du sparar ännu mer om du väntar och köper den till rean, men det ska ju enligt vad som sas för ett år sedan inte bli några större överupplagor och rea-priser framöver (i inlägg 1 maj 2012 från Barbro Stålheim, förbundsordförande).
 
 
 
(Meddelandet ändrat av edah 2013-04-22 11:36)
 
(Meddelandet ändrat av edah 2013-04-22 11:46)

[Mats Pettersson]

Hej!
I Bokhandelns notis den 1 april 2013 (=dagen för aprilskämt) kunde man läsa: Förbeställ Släktforskarnas årsbok! Mer information om vad just årets bok innehåller kommer inom den närmsta tiden. Man undrar vad som menas med närmaste tiden. Om en och en halv vecka är tiden för beställning till det rabatterade priset förbi! Konsumentupplysning kan måhända vara säljstimulerande!
Hälsar Mats, som dock är part i målet som mångårig skribent i SLFÅ.

[Eva Dahlberg]

Om/När man vet att det är en kvalitetsprodukt, så tror jag faktiskt att man kan köpa den utan att veta vilka som skriver om vad i boken (osprättad).
 
hälsningar,
Eva

[Mats Ahlgren]

Men som ny så kanske ett litet smakprov skulle ge pushen att beställa. Om det endast är tidigare köpare som beställer så lär ju antalet sjunka en del varje år.

[Olle Elm]

Handen på hjärtat!
 
Tack Eva för Ditt inlägg ovan! Du skrev Blänkaren är i alla fall bra formulerad med oslagbart pris, men handen på hjärtat - har du sett den?
 
Jag svarar ja, och jag gick in och kollade och möttes efter att ha tryckt på länkar av följande:
 

 
Om man är ny och blir intresserad av kvalitetsprodukten - så vill vi väl se den? - Släktforskarnas årsbok, och vill beställa; Om man då möts av ovanstående?
Hur blir då reaktionen? Hur användarvänlig är den uppställningen?  
 
Jag skulle vilja vara glad och positiv och berömma, men det här är inte bra.
 
Tror inte det behövs speciellt mycket tankekraft för någon som är van att tänka process och kundflöden, för att hitta en smidig modell.
 
Vänligen,
Olle

[Daniel Berglund]

Olle:Om man då möts av ovanstående?
Hur blir då reaktionen? Hur användarvänlig är den uppställningen?
Jag skulle vilja vara glad och positiv och berömma, men det här är inte bra.
Kan du beskriva närmare vad som inte är bra? (Obs: jag har inte på något sätt varit inblandad i det här, så jag frågar av nyfikenhet, inte för att du just nu krossat mina tår  )

[Eivor Andersson]

Nu finns diskussionen om Årsboken på 2 ställen:  Förbundsforum Bokhandeln och här under Släkthistoriskt Forum.
 
Jag skulle beställa boken igår och först undrade jag om frakten ingick?
Sedan står det prenumeration och inte köp och blev då tveksam om jag kryssade i för prenumeration under alla år framåt?
Jag mailade och fick svar direkt skall jag säga.
 
Detta tyckte jag skulle vara tydligare. Det är lite tydligare i andra nätbokhandlare.
 
Eivor

[Olle Elm]

Hej Daniel,
 
Jag är inte skolad informatör, men har ägnat ett långt yrkesliv åt strukturer, gränser, roller och organisationer. Min erfarenhet är att tydlighet ger bra resultat.
 
Den här sidan är rörig och har enligt min mening en ologiskt struktur.
 
Ett exempel är - de runda knapparna.
Vissa är enbart info, vissa är klickbara.
Vissa hänvisar till sälj, vissa (de klickbara) till tjänster.
Inte genast helt begripligt - som jag ser det.
 
En detalj: Möjligen har den svarta raden lagts till på denna sida, för att just leda in till Släktforskarnas årsbok.  
Det första man möter är dock uppmaningen: Fyll i alla fält!  Vilka då?
 
Man möts därefter av en mängd kryssrutor som verkar hoptryckta lite snett och vint. Jag använder Firefox.
 
Så här tänker jag:
 
Om man vill att någon skall intressera sig för Släktforskarnas årsbok eller annan produkt, väljer man att lägga den som nr 1 - det som ögat hamnar på och där det sedan kan fyllas i vad som skall fyllas i - för att få den. Allt detta måste hänga ihop, för att det skall bli användarvänligt.
 
Det är inget som hindrar att man därefter har fler ingångar, ex vis:
Är Du också intresserad av Släkthistoriskt forum?  (länk till vad det är för något) och möjlighet att teckna sig - samt info om att ovanstående ifyllda information fortfarande gäller.
 
Denna modell borde man kunna använda för alla dessa olika erbjudande.
 
Om man både - från förbundet - visar sin stolthet för, informerar om, och gör reklam på sedvanligt sätt för Årsboken samt gör beställningen mer användarvänlig, kanske försäljningen av densamma ökar.
 
Vänligen,
Olle

[Mats Ahlgren]

Jag kan lägga till några små felaktigheter som finns kopplat till beställningsformuläret.
 
De klickbara cirklarna leder till nya sidor och klickar jag på adressändring så säger den sidan att Släkthistorisk Forum kostar 210 kr/år och Årsboken 235 kr ( i de cirklar som finns där)
 
Klickar jag på Ge bort en prenumeration så säger cirklarna ett pris och texten ett annat.
 
En liten rättelse gör åtminstone den delen lättare att förstå.

[Daniel Berglund]

Hej Olle,
ok, då begriper jag vad du syftar på. Själv hade jag tänkt så här, om jag hade gjort sidorna:
 
1) Det behövs en blänkare på förstasidan, och hur den utformas beror på hur viktig händelsen är och hur förstasidans mall ser ut.
2) Klickar man på denna blänkare kommer man till en informativ och säljande sida som förklarar vad årsboken är bra för och varför man inte kan vara utan den.
3) När köplusten är sålunda väckt får läsaren gå vidare till ett beställningsformulär. Detta bör vara tydligt organiserat men inte i sig utformat för att förklara vad produkterna handlar om eller att puffa för dem.
 
Detta tycker jag nog att man har gjort. Dagens utseende på Rötter går det inte att göra mycket åt men det blir bättre i nästa inkarnation. Blänkaren ligger ju på förstasidan. Innan man önskar att den är större eller mer påträngande måste man minnas att förbundets uppgift inte enbart är att kränga årsböcker. Där blir det en intresseavvägning. Hur stor ska annonsen vara och var och hur länge ska den synas?
 
Den informativa och säljande sidan, som de som inte känner till årsboken ska ramla in på först, är denna:
http://www.genealogi.se/forbund/arsbok.htm
och den är väl ändå ganska ändamålsenlig om än något torr. Innehållsförteckningar och utdrag från gamla årsböcker vore på sin plats.
 
Beställningsformuläret är sedan den sidan du nämner, http://www.prentjanst.se/slaktforsk. När man kommer hit tror jag att man har fattat sitt köpbeslut och därmed behöver inte sidan informera om andra produkter eller försöka sälja ytterligare saker, det blir bara virrigt. Jag kan hålla med om att texten i en av de stora plupparna kunde varit bättre korrekturläst, och att kryssrutorna kunde linjerat upp bättre, osv. Men jag tror inte att man i det här skedet avskräcker någon från köp, eftersom ingen (helst) ska komma direkt till den här sidan utan att ha fattat sitt köpbeslut. Egentligen borde sidan renodlas och rensas från allt som inte är ett rent beställningsformulär. Den som behöver produktinformation i det här skedet borde hänvisas med länkar till andra mer informativa och säljande sidor.
 
Det enda jag kan se i beställningsformuläret som kan vara avskräckande (förutsatt att det ovanstående resonemanget håller) är att allt kallas prenumeration och vill man köpa en årsbok, är det nog inte en prenumeration man önskar sig!
 
Med andra ord tycker jag det grundläggande tänket verkar vara riktigt, men håller med om att beställningsformuläret kunde stramas upp en del.

[Tommy Petersson]

Med tanke på hur mycket på webben som hänger kvar långt efter dess bäst före-datum vore det ju också bra om man på den informativa sidan skrev att det verkligen är 2013 års årsbok man förbeställer och inte förra årets beställningsformulär man kommit in i. Speciellt med tanke på att man visar en bild på förra årets bok.

[Olle Elm]

Vilken snygg annons för Släkforskarnas Årsbok på Rötters förstasida! Det var annorlunda.
 
Undrar vad Urban skrivet om; Han är alltid intressant att läsa.
 
Vänligen,
Olle Elm

[Eva Dahlberg]

jo - den är snygg! Hoppas många tar chansen att beställa årsboken till det lägre priset, nu när tiden förlängde till den 31 maj.
 
hälsningar,
Eva

[Mats Ahlgren]

Och det är bra att liknande text finns i Angeläget 1/2013 , det är aldrig fel att nyttja de kanaler som finns att tillgå.

[Urban Sikeborg]

Jag håller helt med Olle om att det var en särdeles fin annons för årsboken på Rötters förstasida (2013-05-06)! Och trevligt är det också att nu få träffar på Wiki-Rötters innehållsbeskrivningar av årsböckerna för åren 2005-2012 när jag googlar på på diverse namn.

[Olle Elm]

Eftersom diskussioner om Släktforskarnas Årsbok tidigare har legat här under Släkthistoriskt Forum,  länkar jag till en diskussion om årsboken under .  
Vänligen,
Olle
 
(Meddelandet ändrat av smol 2013-05-31 20:49)

[Olle Elm]

Släktforskarnas Årsbok 2013
 
Tack Urban Sikeborg för Din artikel I släktforskningens tjänst om Carl Szabad! Intressant, berörande - och som Du skriver. Tack!
 
Tillåt mig en liten anekdot i samband med innehållet:
Bosse Lindwall och jag hade stämt träff på RA (Sthlm - 1990-tal tror jag) för att kika på Kisafynd jag fått reda på. Efteråt gick vi hem till Bosse.
Efter ett bra tag ringde det på dörren och Carl - som jag inte kände - kom in. Han hade en ny CD med sig (sannolikt den första produktionen av dödboken). Kommer ihåg att jag blev lite förundrad av att Bosses intresse för Kisa-frågorna svalnade och att de satt vid datorn utan mig. Idag förstår jag varför  

 
Vänligen,
Olle Elm

[Olle Elm]

Släktforskarnas Årsbok
 
Läste med spänning intervjun med ordföranden: http://hd.se/familj/slaktforskning/2013/08/06/kampen-om-slaktforskarna/
 
Nu kanske man inte skall dra för stora växlar av vad någon annan skriver om förbundet ... och vad som inte nämns .. men ändå;
 
Kanske jag är helt gammalmodig?  Men är det inte detta som är en del av målet med släktforskningen, där man använder eventuella betalsajter och annat; att skapa släktutredningar och annat material som efterlämnas till andra? Kan det då inte vara så att en gedigen publikation som Släktforskarnas årsbok är en fördel i Kampen om släktforskarna? Den nämns inte, vad jag kan se ... men det kanske inte kom med.
 
Vänligen,
Olle Elm