År 2000

[Gabriel Wallgren]

Fredrik!
 
Aderton är gammal stavning av talet 18 men brukar numera bara användas om Svenska akademien = de aderton.

[Fredrik Derefeldt]

Gabriel!
 
Jag vet att det är en gammal stavning. Men i alla moderna ordböcker, utom de som handlar om förr i tiden, anger det som jag angav. Nu har jag inte kollat Akademins egna ordbok.
 
Men vad säger ordböckerna om ordet osänkbar t.ex. Jag tror inte en enda ordbok, säger att det handlar om att någon praktiskt taget var osänkbart. Men att det kunde gå under. Det är i själva verket den betydelsen som existerade till 1912, då Titanic gick under. De som byggde henne visste att hon kunde sjunka. Men ordet hade en annan betydelse förr.
 
Mvh
Fredrik

[Swen Stockhaus]

Anders: Tack för informationen! Du ger mig precis de uppgifter som behövs för att komma vidare. I min uppslagsbok (Norstedts 1982) berättas att Julius Caesar år 46 fkr införde den julianska kalendern, där året har 365 ¼ dygn. Något förvirrande är uppgiften om den gregorianska kalendern, då den infördes av påven Gregorius XIII på 1500-talet, men i Sverige först år 1753. På 1500-talet behövdes en justering av 12 dagar, pga att skottdagen inte är exakt, men hur många dagar försvann egentligen i Sverige år 1753?
 
Om jag förstått det hela rätt, så är den gregorianska kalendern världsomspännande. Och då kan man använda en gemensam linjal som spänner över ca 4000 år, med några olika utgångspunkter beroende på olika länders tideräkningar. Frågor som Vilket årtal hade man i Kina, när vi hade år 1? kan då lätt besvaras. Kanske finns någon sådan jämförelse tillgänglig på internet?

[Anders Pemer]

Ja, detta med tjugohundra, ja... Har alltid tyckt att det låter horribelt konstruerat och onaturligt. Normalt sett har svenska språket ett glasklart sätt att uttala en tvåa följd av tre nollor, och det är tvåtusen. Att uttala talen från 1100 till 1999 som vi har gjort bland annat när det gällt årtal är likaledes ett etablerat sätt att tala, därför att det är smidigare och enklare än att säga på det andra sättet. Tjugohundra ligger däremot inte ett dugg bättre i munnen än vad tvåtusen gör, och är därför ren gallimatias.
 
Har jag haft tre femhundringar i plånboken har jag alltid sagt att jag har femtonhundra på mig snarare än ett-tusenfemhundra. Har jag haft fyra har jag däremot alltid sagt att jag har tvåtusen, och har där legat fem stycken har jag haft två och fem. Det är så otroligt typiskt svenskt att det ska dikteras uppifrån hur vi ska uttala ett nytt och ovant årtal, i stället för att det får växa fram på samma sätt som språk normalt sett gör.
 
I länder med mindre förmyndarmentalitet skulle en sådan fråga helt hänskjutas till folket själva, och inom några år skulle antingen tvåtusen eller tjugohundra vinna en större majoritets gunst. Sedan skulle det alltid finnas en mindre minoritet kvar som ståndaktigt fortsatte att säga på sitt sätt. Och jag har en oerhört stark känsla av att dessa skulle ha gått omkring och sagt tjugohundra. Dessutom verkar det inte som om motsvarigheten till tjugohundra har varit ett alternativ som ens övervägts i särskilt många andra länder, eller ens några, vad jag vet i alla fall. Någon som vet?
 
Det är inte särskilt mycket annat i svenska språket som i första hand är konsekvent, och först i andra hand lätt och enkelt att säga. Att språket känns naturligt och flyter bra i var mans mun har hittills alltid varit vad som gällt. Tvåtusen är naturligt och flyter bra, tjugohundra är det inte. Punkt!
 
Därmed ska dock inte förnekas att språkbruket växer fram på konstiga sätt ibland, som låter jätteirriterande för det lilla exklusiva fåtal som fortfarande känner till uttryckets ursprung. Ta bara uttrycket var så god (här medvetet stavat som de tre ord det från början är) som över en generation förvandlades från ett hövligt sätt att säga närmast ungefär här har du till något slags automatisk motsats till tack och nu används i stället för det var så lite eller ingen orsak efter att någon har tackat någon annan för hjälpen med någonting.
 
Eller hur ordet spendera håller på att glida över till att betyda samma sak som engelskans spend, bara för att svenskar med halvhyfsade kunskaper i engelska tar för givet att de orden borde betyda samma sak. På riktig svenska spenderar du aldrig semesterveckan på Barbados (om du har åkt dit), du tillbringar den där. Däremot är det troligt att du kommer att ha spenderat en hel del pengar på resan dit, och du kommer att spendera lite till när du är där...
 
Jag undrar vad folk skulle börja muttra om någon språknämnd fattade något principbeslut att det inte heter varsågod efter tack, eller att spendera faktiskt betyder göra av med och inte tillbringa (tid). Men i de fallen skulle man nästan tycka att det hade behövts...
 
Diskussionen om millennieskifte eller inte har jag också haft ett gott hjärta till, och jag blev så förb-d när någon von Essen på Aftonbladet (måste det väl ha varit?!?) skrev om Grattis, Jesus, 1999 år idag på juldagen.
 
I princip allt var fel. Vi vet att Jesus inte är född den 25 december, utan på sommaren, och att julen bara har hamnat vid den gamla hedniska vinterfesten av taktiska skäl. Vi vet att tideräkningen har hamnat fel med minst fyra år, möjligen sju. Och alla någorlunda bildade har alltid fattat att tideräkningar aldrig inleds med år noll, utan att startpunkten är år ETT. Och så sitter landets största tidning och sprider alla gamla villfarelser till pöbeln (skämtsamt menat!!!!!) en gång till. Bedrövligt!
 
Själv tänker jag faktiskt verkligen försöka fira nästa årsskifte lite mer, eftersom det är det jag betraktar som det reella, kronologiska, millennieskiftet. Men jag har all förståelse och respekt för att det är symboliken i att vi byter siffror i räkneverken (som min släkting och namne så fint uttryckte det) som attraherar folk mest, och jag har aldrig varit okänslig för den biten själv, heller. Jag tycker fortfarande att det känns overkligt och otroligt att vi faktiskt har nått år 2000, och det lär jag göra länge. Först framåt pensionsåldern kommer jag att ha levt större delen av mitt liv med en tvåa i början av årtalen, så man kommer nog alltid att känna sig som ett barn av 1900-talet...
 
Det är lite av det här som jag tycker det töntiga och valhänta uttalet tjugohundra förtar något så hemskt. Det är ÅR TVÅTUSEN jag har sett fram emot att få uppleva sedan jag var liten, inte något larvigt jäkla tjugihöndra!
 
Sedan har jag tagit tillräckligt mycket intryck av Arthur C. Clarke för att se stor symbolik i årtalet 2001 (trots att jag ännu inte läst boken, eller ens har sett Kubricks filmatisering!!!). Det är ju inte direkt en tillfällighet att han valde 2001 och inte 2000, heller...  
 
MEN! Visst är även åren 1000-1999 ett millennium. Det var en i de allra flestas ögon oerhört relevant tidsperiod omfattande ett tusen år, nämligen de tusen åren med en etta först i årtalet. Och nu är vi tre dagar in på millenniet med årtal som börjar med en tvåa. Så visst var det ett millennieskifte också härom natten... Jag brukar kalla det det rent psykologiska millennieskiftet.
 
(För visst betyder väl millennium en tidsperiod om ett tusen år i största allmänhet; jag har väl inte missat något där?)
 
Därmed har jag alltså aldrig tyckt att alla som firade mest i år var några okunniga pappskallar, även om många som känner mig förmodligen har uppfattat det så.
 
Det som varit roligast med millennieskiftesdiskussionerna på olika tidningars insändarsidor mm (framför allt Metro som jag läser på väg till jobbet) är väl alla förvirrade resonemang folk har fört för att bevisa att det var nu det var millennieskifte, och inte nästa år. Det har handlat om folk som självklart utgått från att tideräkningen började med Jesu födelse som år noll, och långa utläggningar om att han hade levt ett år när han var ett år gammal, och inte två, och att han var 33 år när han korsfästes år 33, och inte 34, och så vidare.
 
Den här missuppfattningen är förmodligen vanligare i Sverige än i andra länder, där man har hållit sig till termen Anno Domini. Vi har ju faktiskt översatt det med den så missvisande termen efter Kristus, och talar man om före och efter Kristus ligger det utan tvekan väldigt nära till hands att uppfatta utgångspunkten mitt emellan som just en nollpunkt.
 
Vad nollpunktsivrarna inte tänker på är att om tideräkningen verkligen skulle utgå så definitivt från Jesu födelse som en nollpunkt och inte en etta, då skulle ju nyårsafton ha varit den 30/11 1999, och följts av den 0/0 2000.... Med andra ord: Vi skulle ha numrerat månaderna 0-11 i stället för 1-12, och datumen i varje månad skulle börja med noll i stället för ett...
 
Det skulle alltså vara självklart att ÅREN börjar från noll, trots att man aldrig har sett något konstigt i att januari faktiskt är årets första månad, och inte den nollte...

[Sam Blixt]

Hej Swen!
1753 gick man direkt från den 17 februari till 1 mars, således försvann det 11 dagar detta år.
 
Dock hade man uteslutit skottdagen år 1700, då det egentligen skull ha varit 29 dagar i februari. 1712 hade man 30 dagar i februari i stället för 29.
 
1753 infördes den gregorianska tideräkningen enligt beslut den 24 februari 1752. Man uteslöt de 11 sista dagarna i februari. Årets längd blev därför 354 dagar.
 
Kinas tideräkning började ca 1600 år f Kr, någon noggrannare tidpunkt har jag inte hittat, men det kanske finns. År 1 efter Kristus skulle i så fall vara 1600, möjligen 1601 enligt kinesisk tideräkning.
 
Jag skall försöka skriva ned en tabell som visar när den gregorianska tideräkningen infördes i olika länder, delrepubliker, delstater och kantoner, det var faktiskt olika även i olika delar av t ex Frankrike, Schweiz och Tyskland.
 
Beträffande frågan ovan om aderton resp arton  skrevs detta tal tidigare adtarton, attarton efter åtta och tio (åttartion), senare blev det aderton och numera arton.
 
Ett typiskt exempel på hur ord ändrar skrivsätt med hänsyn till talspråkets förändring.
 
MVH/Sam

[Ulla Kristofferseb]

Vad säger andra land om år 2000?  
Själv bor jag i Norge, har barn i USA, kontakter i Australien och har nyss kommit tillbaka från Spanien.  Samtliga dessa land säger två tusen. I övrigt kan jag inte påminna mig ha hört någon annan än svenskar använda der urlarviga tjugohundra.
 
Gott Nytt År till alla medforskare!
 
Ulla Kristoffersen

[Lotta Johansson]

Gott Nytt ÅR!!! allihop på Anbytarforum! ...och ett extra gott till Jill!
 
Mvh//
Lotta
 
PS Skulle ha varit spännande att ha levt före Kristus för då hade man bara blivit yngre och yngre, på den tiden räknade man ju ner....  ;-)

[Fredrik Derefeldt]

Tack Ulla!
 
Visst är det urlarvigt. Jag känner inte heller till några andra än vi knäppskallar till svenskar som babblar om tjugohundra. Jag håller fast vid det riktiga tvåtusen. Både enklare, lättare, finare och framförallt, det rätta enligt räkneorden (enligt grammatiken).
 
Sedan kan man ju undra, har inte staten viktigare saker för sig än att bestämma hur ett årtal skall uttalas? Skall erkännas, att jag är för EU...men, det är samma sak där, om de sköter det de ska, så blir det bra, men vad har de med att bestämma hur krokig en banan får vara, eller hur stor en jordgubbe får vara, det är ju absurt. De växer väl som de själva vill. Å andra sidan är det väl bara Sverige (vilka annars), som följer vad som beslutats i EU...som till exempel den knäppa PUL-lagen. Snart får man väl se vad ändringarna har för betydelse.
 
Mvh
Fredrik

[Fredrik Derefeldt]

En liten undran i sammanhanget. Vad säger ni om år 1000. Skall det utalas Tiohundra??? Det är samma sätt. Vi som använder språket väljer alltid (när inte våra överförmynadre, dvs staten, bestämmer annat) det enklaste sätter, som den personen tycker. Och jag ser inget som själv som gör tjugohundra enklare att uttala än tvåtusen.
 
Det kan ses i mitt inledning av detta inlägg. Jag har aldrig hört någon säga tiohundra om året 1000. Detta har alltid uttalas tusen (som är en enklare variant av ettusen).
 
Det finns ett dilemma till. Det som i Sverige skrivs 1 e.kr. respektive 1 f.kr. Råkar faktiskt vara samma år. Det vill säga. I Sverige (kan inte säga hur det är i andra länder), har vi således hittat på någon gång under historien 2 år som inte existerar. Det är året 0 samt antingen 1 e.kr. eller 1 f.kr., där den 1 som blir kvar således endast skall heta år 1 och inget efter.
 
Lotta. Intressant, frågan är ju vad man hade för tideräkning före 500-talet, åtminstone före att Jesus föddes. Betydde tideräkningen något så tidigt? De kan ju aldrig blivit som vi skriver idag, t.ex. Herodes den Stores regeringstid 40 - 4. Då de inte ens hade en anning om vem Jesus var, och näppeligen visste när han skulle födas.
 
Då gillar jag nog Kinesiska tideräkning, som går in i Drakens år. Men här är ändå kunskaperna mer bristfälliga, det året har ännu inte börjat, är väl i mars eller något sådant.
 
Mvh
Fredrik

[Gabriel Wallgren]

Hörru Fredrik!
 
1. Det finns nog ganska många som tycker precis som du men om tjugohundra och tvärtom om tvåtusen också! Det finns nog inget rätt/fel utan vi får se om några år vad som har blivit sedvänja...
 
2. Sverige har ju hittills varit alldeles urusla på att följa vad EU beslutat (åtminstone i viktiga frågor). Det finns tydligen en del människor här i landet som tror att vi kan stå utanför den valutaunion som trädde i kraft för drygt ett år sen...
 
God fortsättning på tjugohundratalet, förresten! ;-)

[Fredrik Derefeldt]

Gabriel!
 
Det är det jag menar liksom någon tidigare här ovan påpekade. Regeringen har beslutat att det heter tjugohundra. Och vad är det för viktigt att besluta om sådant, som ändå sker med automatik med tiden.
 
Finns viktigare saker att besluta än om något skall heta si eller så.
 
 
Ok då Gabriel. Sverige är en hejare på att följa alla knäppa beslut i EU, men struntar i de som har en större betydelse. Sverige i ett nötskal, eller?
 
God fortsättning Gabriel!
 
Mvh
Fredrik

[Gabriel Wallgren]

Fredrik!
 
Nu får Du förklara Dig!
 
I ditt inlägg den 1 januari kl 15:28 skriver du: jag är mycket medveten om att det inte finns något år 0, men i ditt inlägg ovan kl 13:35 vränger du till begreppen igen och konstaterar visserligen, om jag tolkar dig rätt att år 0 aldrig har existerat, men att i så fall så har inte heller år 1 eller år -1 heller existerat.
 
Vad hette året innan år 1 (efter Kristus, enligt Din uppfattning)?

[Fredrik Derefeldt]

Gabriel!
 
Problemet är ju att siffran 0 inte fanns när den nuvarande tideräkningen gjordes. Det vill säga. Jesus föddes år 1. Så långt är vi väl ense? Sedan räknas det uppåt till nuvarande 2000.
 
Men före Jesus, blir det på samma saätt, fast tvärtom om du förstår. Året före Jesus födelse är således år 2 men då negativt i stället för positivt. Ett enklare sätt kan vara att skriva år ±1, och sedan -2 respektive +2.
 
(Nu hoppas jag att inte Anbytarforum rasar ihop, pga mitt lilla plus/minus tecken).
 
Mvh
Fredrik

[Gabriel Wallgren]

Nej, jag håller inte med!
 
Låt oss anta att Jesus föddes den 25 december år 1 (enligt traditionen borde det ju vara så, men vi vet att det är fel eftersom Herodes dog år 4 före Kristus, se diskussionen ovan!).
 
Det årets (år 1) första dag bör ha varit den 1 januari år 1 (Våra datorer hade skrivit detta datum 0001-01-01).
 
Eftersom vi tydligen är ense om att 0 är en punkt bör alltså datum innan den 1 januari år 1 ha varit den 31 december år -1 (och INTE år -2). Våra datorer hade förmodligen gjort en tankevurpa och i konsekvensens namn vänt på allting och skrivit - [minustecken] 0001-01-01.
 
Håller du inte med om detta?

[Fredrik Derefeldt]

Gabriel!
 
Jodå, att datorerna skulle göra samma misstag, som vi människor kan jag hålla med om. Problemet är ju det att datorerna gör aldrig fel...de gör exakt det som vi knäppa människor säger åt dem att göra.
 
Hade datorer funnits så tidigt hade det nog stått 0001-01-01. Men försök få en dator att göra det också, om du raderar en dator och nollställer den helt, vilket år skrivs då? Inte är det 0001-01-01 eller något annat, utan de flesta (av PC iaf) skriver 1980-01-01. Därför har jag också alltid sagt här hemma, något som diskuterats om dataproblemen inför år 2000, att en dator skulle aldrig klassa året efter 1999 som år 1900. Datorn vet överhuvudtaget inte vad 1900 är. Alltså, fanns det igentligen bara 4 alternativ, nämligen år 2000, år 1980, att datorn stannade och slutligen att den fungerade, men med några konstiga tecken för år etc.
 
Men som synes, så har det ju funkat smärtfritt. Och Anbytarforum funkar ju. Och enligt ovan, får vi inte heller reda på, då några sådana större problem, verkar har undvikits.
 
Mvh
Fredrik

[Gabriel Wallgren]

Fredrik!
 
Du undvek att svara på min egentliga fråga:
Är det inte så att året innan år 1 borde skrivas år -1 (och INTE -2)?

[Tord Påhlman]

En försynt undran: Vad har egentligen tjugohundra och det förfärliga, inkonsekventa tvåtusen med släktforskning att göra? Att Sverige bestämt sig för det korrekta tjugohundra visar väl bara att vi fortfarande klarar av att vara ett föregångsland! Nu tycker jag att denna fråga är tillräckligt uttjatad för min del och avser inte att göra några fler inlägg om detta.
Än en gång God Fortsättning på år TJUGOHUNDRA önskar Tord Påhlman

[Swen Stockhaus]

Sam: Tack för intressanta uppgifter! Jag förmodar att tillverkarna av släktforskarprogrammen tagit hänsyn till dessa 11 dagar som försvann. Kyrkböckerna bör ju inte innehålla några uppgifter från denna period, i alla fall.
 
Med bakgrund av att kalendern gjorts om vid olika tidpunkter, så tycker åtminstone jag att det är mindre intressant om vi detta år egentligen är kvar i det andra millenniet.

[Rolf Liljhammar]

Diskussionen ovan om de ursprungliga tio månaderna under året har jag inte tidigare stött på. Jag har fortfarande för mig att månaden bestämdes efter månens faser, tolv nymånar/år. En enkel och logisk indelning.
Ursprungligen, enl vad jag hört, inleddes året med våren i Mars.  
Februari var årets sista månad, vilket motiverade att det togs dagar från den sista och minst betydelsefulla månaden för att hedra de stora kejsarnas månader Juli, efter Julius Cesar och Augusti efter Kejsar Augustus, med att ge dem en dag extra.
Att nyåret började den 1 Mars förklarar namnen på årets 4 sista månader, September, Oktober, November och December, dvs Sept = 7, Okt = 8, Nove = 9, Deci = 10.
 
Att sedan nyåret flyttades har jag fått följande förklaring till:
Kristendomens stora högtid var från början påsken, vilket fortfarande gäller i den Grek-ortodoxa kyrkan. Men i en stor del av världen, särskilt i Norden, fortgick Julfirandet eller dess motsvarighet med rötter i hedendomen.  
Det som firades var solvändan, dvs att dagarna blev längre igen och sommaren var på väg.
För att döda den hedniska festen, lade man en alternativ festlighet den 6 Jan, men det räckte inte, firandet fortsatte i alla fall. Ett nytt försök gjordes med den första Januari, - men firandet fortsatte likafullt.
OK - man beslutade att Kristus skulle ha fötts vid Julen, men då de övriga alternativfesterna etablerat sig måste de få sig en förklaring.
Då beslutade man att de tre vise männen skulle ha anlänt den 6 Jan, dvs 13 dagar efter födelsen = Trettondagen och att det nya året nu skulle börja den 1 Jan, mot det tidigare 1 Mars.  
 
Sedan en liten fråga som anknyter till inlägg tidigare i debatten: Om nu vår tideräkning räknas efter Kristus, måste vi rimligtvis nu bara ha hunnit till omkring 1967, då han dog vid 33 års ålder.  
Dvs efter Kristus = efter Kristi existens.  
Räknar vi däremot efter Kristi födelse ligger vi lite närmare vårt millennieskifte.
 
Påvens skägg visserligen, men den här ganska roliga diskussionen har redan visat sådana tendenser i många inlägg.
 
Vänl Hälsn
 
Rolf L
 
Skrivet 3 Jan år 2000 (tjugo-nollnoll)
PS Tänker fortsätta läsa Anbytarforum långt in på 2001 eller 2002. (tjugo-nollett eller tjugonoll-två) DS
---

[Göran Johnson]

Ursäkta mig Fredrik för att jag för många inlägg sedan tillskrev dig något som i själva verket framförts av Gabriel, numera avfört under äldre inlägg, nämligen detta med tjugohundra. Den här diskussionens förespråkare för tvåtusen, Fredrik, Anders, Ulla m fl, har styrkt mig i tanken på att detta måste vara det naturliga sättet att uttrycka årtalet. Språket blir ju vad vi gör det till och inte vad våra myndigheter bestämmer. Tyvärr kommer nog TV att följa språknämndens otympliga men halvkonsekventa tjugohundra i stället det enklare tvåtusen som ligger så mycket lättare i munnen. Och så småningom anpassar vi oss lydigt till TV... Men jag kommer inte att säga att inlandsisen drog sig tillbaka år hundrahundra före Kristus vilket vore i konsekventaste laget, och inte heller att vikingatiden slutade omkring tiohundra efter Kristus.
Gott nytt TVÅTUSEN till er alla

[Gabriel Wallgren]

Hej Rolf!
 
När jag såg så trevliga år som 1967 nämnas i din text och dessutom talade du om 33 åringar och inlägget skrivet den 3 januari var jag helt säker på att det var en gratulation till mig! (fyllde 33 år igår, den 3/1) ;-)
 
Skämt å sido. Din förklaring angående månadernas numrering är den enda jag stött på tidigare (innan den här diskussionen började), så jag ansluter mig fullt ut till vad du skrev.
För att anknyta lite till släktforskningen så har jag dessutom sett att en hel del präster, framförallt i äldre tid, skrev just 7ember, 8ber, 9ember etc.
 
Då det gäller Jesus så torde det vara hans födelse som vi räknar ifrån. Och om denna inträffade år -7 så borde vi alltså precis ha påbörjat år 2007 (tjugohundrasju alt tjugo-nollsju).
 
/Gabriel

[Fredrik Derefeldt]

Problemet med hur vi utrycker 2000 ligger nog i det vanliga, vi är rädda för att ändra något invant.
 
År 1000, har alltid hetet tusen (ettusen), men någon gång mellan 1000 och 2000 har det i Sverige börjat användas nittonhundra (1900) t.ex., antagligen av den anledningen att det är lättare att uttala, ligger bättre i munnen.
 
När nu vi kommer till 2000, så låter tvåtusen både bättre och är enklare. Problemet ligger nog i att efter 1999 (dvs nittonhundranittionio), så vet ju varende själ att efter nitton kommer tjugo. Det är nog där dilemmat att uttala 2000 som tjughundra och inte tvåtusen ligger. Många vill inte ändra ett mönster som är invant, även om det synes mer naturligt.
 
Mvh
Fredrik

[Staffan Bengtsson]

Jag tror att diskussionen ovan egentligen beror på ett missförstånd eller att man kanske inte har tänkt efter ordentligt. Vad vi hittills i modern tid i (muntligt) tal uttryckt med vår tideräkning är först vilket sekel/århundrade (dvs inte årtusendet)det handlar om och efter den begränsningen vilket år inom detta århundrade (29 eller 45 osv) som avses.
 
Det innebär att tjugohundratalet, helt konsekvent, talar om århundradet liksom att tjugoetthundratalet kommer att följa därefter.  
 
Tvåtusentalet talar däremot om i första hand vilket årtusende vi lever i och får därefter preciseras på ett sätt som vi aldrig gjort tidigare (t ex tvåtusenetthundrafemtiosex i stället för tjugoetthundrafemtiosex)). Det är helt ok att tycka så, men det vore en nymodighet.
 
Sen tycker jag att det är väldigt trist att vissa debattörer i Anbytarforum aldrig kan låta bli att göra politiska markeringar. Jag vill absolut inte starta en ny debatt som den under Rötterkatalogen, men när t ex Anders skriver om att det är på grund av en förmyndarmentalitet som det finns rekommendationer om hur saker och ting skall uttalas tar man sig för pannan. Jag vill absolut inte starta en debatt om detta utan snarare vädja till Anders plus några till av debattörerna ovan att tänka på att det finns andra fora för sådant.

[Sam Blixt]

Är det någon som vet när vi i Sverige började använda två siffror för årtal åtminstone i talspråk? I tryck känner jag till att man använde det i Helsingborg 1955 för utställningen H55.
 
Jag vet inte om man använt 05 (nollfem) för att beteckna t ex 1905, men det kanske är någon som har hört detta?
 
Det är ju tänkbart att man i talspråk kan använda 00 (nollnoll) för aktuellt år dvs 2000, 01 (nollett) för nästa år osv. Det har ju förekommit uttryck som 99 (nittionio) resp nittonnittio för 1990 osv.
MVH/Sam

[Peter Rydén]

Fredrik: Du pratar om att det är rädsla för att bryta något invant som man håller sig till tjugohundra i stället för tvåtusen. Kan du inte också anses vara rädd för att bryta din invandhet, då du menar att du, eftersom du säger tvåtusen kronor, därmed måste säga år tvåtusen?  
Jag vill mena att de som vill säga år tvåtusen inte vågar stå emot massan för att tänka fritt.  
 
Det här är inte menat som ett personangrepp, utan jag vill bara påpeka att alla mynt har två olika sidor. Jag föreslår, i likhet med tidigare inlägg, att tiden får utvisa vilket som blir gällande. Jag för min del hoppas på tjugohundra, men som sagt: Vänta och se.  
 
Detta står på Svenska språknämndens hemsida om 2000:  
Fråga: Hur kan Svenska språknämnden rekommendera tjugohundratalet? Man har väl aldrig förut sagt tjugohundra på svenska, utan tvåtusen. Då skall det väl heta tvåtusentalet?
 
Svar: Svenska språknämnden rekommenderar tjugohundratalet som benämning för nästa århundrade (2000 - 2099) och tvåtusentalet för nästa årtusende (2000 - 2999). På så sätt får man skilda entydiga benämningar för dessa perioder.
 
Att skilja på århundrade och årtusende är viktigt inte enbart för en snäv krets av arkeologer, geologer och historiker. Hur skall man annars förstå ett påstående som att jordens lager av kol kan komma att räcka halva tvåtusentalet? Räcker det till år 2050 eller 2500? Det är en skillnad på 450 år!
 
Uttrycket tjugohundra är inte konstigare eller mer ologiskt än exempelvis elvahundra och nittonhundra. Bland historiker, arkeologer, konstvetare och språkvetare är det för övrigt helt naturligt att kalla århundradet mellan niohundratalet och elvahundratalet för tiohundratalet. Det finns också belägg på att man använt tjugohundra i fornsvenskan, t.ex. i en uppgift om antalet hästar: ”tiwghu hundrath hästa”.
 
I linje med att vi upprätthåller en skillnad mellan tjugohundratalet och tvåtusentalet är det också lämpligt och logiskt att de olika årtalen under tjugohundratalet får benämningar som utgår från ordet tjugohundra, alltså tjugohundraett, tjugohundratvå o.s.v., precis som man säger nittonhundra, nittonhundraett, nittonhundratvå o.s.v.

[Jonas Leonardsson]

Angående månadernas årdning mm:
Januari som ju är tillängnad Janus, rommarnas gud för bla. in- och utgång och tidegäkning. Innan Januaris tillkomst var den första dagen i varje månad. När man då la till hans månad var det ju naturligt att man la den först på året.
Julen som vi känner den, är ju ett hopkok av bla. nordiska och romerska seder (midvinterblot resp. Saturna´lia, en fäst till Saturnus ära), så det ligger nog mysket i Rolf Liljhammars resonemang, med den reservationen att man redan innan hadde Januari som första månad. Så man jorde även nyåret till en kristen högtid.
 
Ps. I den nordiska kalender var januari Torsmånad ds.

[Carl Szabad]

Sam! Under 1500-talet var det inte ovanligt att man angav endast två siffror för årtalet i skattelängder eller som datering av brev, 89 för 1589 exempelvis. Under 1600-talet förekommer inte sällan att man skriver tre siffror, 634 för 1634, men då också med ett förkortningsstreck över. Jag har till och med under medeltida brev från 1400-talet sett att man utelämnat sekelbokstäverna, dvs XC för 1490.
 
I går läste jag ett intressant inlägg i Forskning och Framsteg som tangerar den här diskussionen. Jag har åtminstone inte själv tänkt på den effekten förut. 2000-01-04, 12:25:20 betyder ju en tidpunkt för det 2000:de året, första månadens fjärde dag, medan tidsangivelsen anger EFTER 12 timmar, 25 minuter och 20 sekunder. Ska man ange tid på samma sätt som datum borde den i det här fallet anges som 13:26:21, dvs den 13:e timmens 26:e minut och 21:a sekund. Rent filosofiskt bara, jag menar inte att man ska ändra vare sig datum- eller tidsbegreppet.
 
Men både i Sverige och utomlands har man ju länge talat om det 21:a seklet. Den som känner problem med att tydligt definiera nuvarande århundrade kan ju alltid använda det begreppet.

[Tord Lindh]

Fredrik: angående PC och årtalet 1900 så finns det faktiskt datorer som den 1 januari gick från 1999 till 1900, bl a gäller detta vissa äldre modeller av HP-pc, samt vissa av HP:s servrar med äldre version av bios. HP=Hewlett Packard.

[Fredrik Derefeldt]

Tord Lindh!
 
Läste tidningen idag, har inte blivit så stora problem, men finns tydligen datorer som anser att året efter 1999 är 2099.
 
Mvh
Fredrik

[Lotta Johansson]

Ett litet bidrag till. Mitt ftp-program tror att vi gick från år 99 till år 1000!  
 
Mvh//
Lotta

[Anita Hjorth]

Kul att läsa alla synpunkter! Här kommer några till. Själv säger jag tjugohundra, efter nitton kommer tjugo och det känns rätt för mig. Har faktiskt i flera år sagt tiohundra också: slaget vid Hastings stod tiohundrasextiosex. Dessutom förkortar jag oftast genom att utesluta hundra: Hastings tiosextiosex, kyrkolagen sextonåttiosex, Stockholms blodbad femtontjugo, Gustav II Adolf dog sextontrettiotvå osv. Det verkar osvenskt i mångas öron, men när man som jag (och väl många andra släktforskare?) tillbringar så mycket tid omgiven av årtal känns det praktiskt.  
 
Jag måste dock erkänna att jag inte är helt konsekvent. Vid jämna århundraden säger jag hela årtalet: Linköpings blodbad sextonhundra, nu är det år tjugohundra. Men när svärmor i julas frågade om jag säger slaget vid Svolder år tiohundra eller slaget vid Svolder år tusen blev jag tveksam. Det är några år sedan jag senast läste det med en skolklass, och då sa jag tusen. Sen dess har jag nog inte användt det årtalet. Tiohundra kändes plötsligt väldigt ovant!
 
Jag tror att det hela är så ovant ännu, vi får vänja oss. För övrigt anser jag att man måste respektera dem som har andra åsikter. Infekterade debatter (Rötterkatalogen...) leder ingenstans. Båda uttalen kan finnas sida vid sida, alla förstår ju vad som avses. Framtiden får väl utvisa vilket som blir vanligast.
 
God fortsättning!  Anita

[Johan Sjöberg]

Borde väl hålla med Anita men kan inte låta bli:
Tjugohundra låter löjligt! Det låter mycket bättre med tvåtusen. Så har jag sagt sedan jag var liten (när jag hade räknat ut att jag skulle vara 22 år den när det blev år 2000, vilket alltså låg i en avlägsen framtid). Nu är vi plötsligt här, och jag har inte sett några flygande taxibilar någonstans ännu. Men millennieskiftet är ju förrän om ett år, jag tillhör så att säga fraktionen, vi som firar nästa nyår. Då ska jag stå på gränsen mellan Haparanda och Torneå, så att jag därigenom står i två millennier samtidigt.
För övrigt så utspelar sig Tillbaka till framtiden 2 år 2015, alltså om 15 år, och då ska bilarna flyga och det ska inte finnas några advokater kvar i USA. Och reklamen ska bestå av hologram och finnas överallt (men därhän är vi ju nästan).
 
Så jag väntar...
Gott nytt år tvåtusen.
Jag säger år tusen också.

[Anders Pemer]

Lustigt att du nämnde Framtiden 2, Johan. jag har suttit hela dagen och surfat runt på sajten bttf.com, efter att i går kväll ha lyckats upptäcka i Metro från den 30 december att det nu verkar vara helt klart att det BLIR en fjärde och en femte film i serien! I tidningen Doc har från dagen därpå i början av del två fanns för övrigt en tragiskt felaktig profetia - att Queen Diana var på statsbesök i USA. Jag har aldrig frusit bilden av den tidningen som stillbild och läst alla notiser med lupp...
 
För att någon gång komma fram till diskussionens ämne, så håller jag helt med dig. Det var ju ÅR TVÅTUSEN man såg så fram emot som liten...

[Tord Påhlman]

1) Ni som inte redan gjort det: Läs och begrunda Peter Rydens inlägg en bit högre upp i denna diskussion. Sedan torde diskussionen vara avslutad.
2) För alla kalenderbitare kan en titt i Egon Bosveds fina historiska almanack rekommenderas. Den kunde åtminstone tidigare laddas ned via en länk härifrån RÖTTER. Just nu kan jag inte hitta länken, vet ej vart den tagit vägen. Kanske någon annan kan ge ett tips. För övrigt innehåller exempelvis programmet Holger en almanack, dock inte lika fin som Egon Bosveds. (Holgers almanack visar tyvärr inte automatiskt veckodagar för de datum man lägger in, vilket är en liten men dock svaghet, tycker jag.)
 
Ännu en gång God Fortsättning på TJUGOHUNDRA

[Lennart Andersson]

Den är närmare än du tror!
Pröva   http://www.genealogi.se/tid.htm

[Tord Påhlman]

Jag har den redan. Tänkte mest på andra behövande