Vallonen som fotpall

[Ann Little]

I Nordisk Familjebok 1800-tals utgåvan; Projekt Runeberg, står följande:
 
 Valland är den fornsvenska och i synnerhet i den isländska literaturen namn på varje land, som bebos av valer, d.v.s. ursprungligen  
walesare, sedan kelter i allmänhet.
Till följd därav kunde ordet användas såväl om Wales som om t.ex. Belgien (där valloner bodde), norra Italien, norra Frankrike. Men som nordborna med tiden kom i den livligaste beröring med sistnämnda land, detta särskilt genom vikingarnas erövning av Normanie, blev (norra) Frankrike det land, som oftast betecknas såsom Valland.
 
Eftersom de flesta av kelter befolkade nejder så småningom romaniserades, kom orden valer och valland, liksom deras tyska former (welsch, wälsch, Welschland)-vilka i nyare tid även i Norden stundom begagnats (velsk, välsk, valsk och Välskland)-, att beteckna personer av romansk börd och land med romanska innevånare; jfr. valnöt-, nöt från Valland, d.v.s. fransk eller italiensk nöt, välska bönor och rotvälska. Även det fornisländska gudanamnet Vale l Vale hör möjligen hit och betyder sålunda ursprungligen walesaren varmed stämmer, att han uppges vara född i vesterland.-Ännu så sent som i vår bibel av år 1703 är orden italiko's och Italia återgivna med valsk och Valland.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej!
Eftersom utredningen här bland vallonska anor tycks fortskrida med enorma framsteg på grund av källornas lättillgänglighet, vill jag berätta om de nya rön man fått med att studera sk. vallaffischer (något som de redan hade mycket tidigt och som fornegyptierna apade efter dem i sina gravmonument). Man behöver bara titta in i dessa och se, att vallerna (begreppet har på senare tid förvanskats till valloner på grund av ordet vallån, som ges för att minska effekten på valorisering - bebrukad av vallerna). På vallaffischerna står det alltid en härstamning på respektive vallpojke och vallpiga. Dessa vallaffischer görs för att välja (etym. fvall. vallja) vallare bland vall(on)er, en hederstitel. Hörde nyligen även i ett val(l)tal, där denna för vall(on)er viktiga  härstamningsfråga repeterades intill tjatighet, att vallpigan de la Vall?e var gift med Erik Lägersäll (Ohlmarks nya utgåva lär ha denna korrektur till sina uppgifter - Erik var väldigt befäst i vallernas läger). Detta finns ju bland våra fakta sedan medeltiden.  
Eriks engagement betydde inte de la Vall?es släktingars kristianisering, utan de gjorde ännu länge motstånd. Blot förekom ännu i gömda vallmarker. (vallmarker, som vallerna hade anammat från frankernas system - en vallgreve stod överst för en vallmark).
Sista rester av den då blomstrande kulturen har vi ju ännu. Antagligen skedde en strid ström av flyktingar till Finland, där Valsa-staden grundades. Smedjorna var i gång igen! Men inte ens här fick vall(on)erna vara ifred. Som vi vet ändrades ju till och med stadens namn. Några utvandrade till Ryssland, där deras bosättningsområde fick namnet Valdai.
En något dystrare sida av vallonernas vandringshistoria utgör Valakiet med dess furstar Vlad (säkerligen Vallad ursprungligen). En annan deras illärör i romarriket (valentinianer).
Trots detta har källorna hos vallornerna varit så högtuppskattade och ännu idag som absolut de säkraste källkritiskt ansedda att franskan har ordet valide. Här öppnar sig möjligheter till kulturhistoriska studier, som dock inte hör mera till de nu valida släktforskningsuppgifterna.
PS Konvalescens och vallonska örter från vallmarker må hjälpa oss nyare immigranter att förstå denna högre kultur än vårt i sinom tid.

[Jonas Palm]

Underbart!
 
Äntligen lite respons. Stort tack till Stig Andersson, Anders Berg och Bengt Persson. Ett ännu större tack till Michael Lehman! Det börjar t o m dyka upp referenser i era inlägg, så jag får lite nytt att läsa.
 
Som ni misstänker närmar vi oss nu från två motsatta håll något som skulle kunna gaffla in vallonen. Först hyllas vallonen till patetiska nivåer, för att sedan sluta som fotpall. Jag log i mjugg över att se vallonen som mor närmast vallonen som fotpall i diskussionsmenyn! En oväntad godbit.
 
Jodå, Bengt du var på rätt spår. Under de år romariket började få det riktigt motigt, omkring 260 drabbades, kejsar Valerian av nesan att förlora och bli tillfångatagen av av sina motståndare. Perser i allians med goter  
lät stackars Valerian tjäna som fotpall. Sedan drabbades han av ännu värre saker som ni kan läsa om i internetlänkarna jag tipsade om. Förlusterna fortsatte under kejsar Valens, som du nämnde Bengt.
 
Jag ber er läsa J.R.R. Tolkiens mästerverk Beowulf: The Monsters and the Critics (observera vilken välfunnen titel). Det är ett av hans akademiska alster. Översatt av Åke Ohlmarks heter den Om BeowulfsaganAWE/GEBERS, första upplagan, Stockholm, 1975. Det räcker om ni läser sidorna 136-141 samt fotnötterna på sid 155-156. Den finns troligen på bibloteket. Jag orkar inte förmedla all information som finns där. Låt oss sedan fortsätta diskussionen. I samband med något av mina tidigare inlägg påpekades att Tolkien är språkvetare och inte historiker. Så sant, men många historiska problem har lösts genom lingvistiska studier, inte minst zigenarnas ursprung (men det är en annan historia). Än en gång, tack för alla inlägg, inte minst Lehmans!
 
Mvh
Jonas Palm

[Lars Öhman]

För att återgå till det inledande påståendet om kejsaren som slutade som en fotpall så hänsyftas förmodligen på den olycklige romerske kejsaren Valerius som blev tillfångatagen av den persiske kungen och aldrig blev frigiven.
 
Enligt en anekdot som återges av Alf Henriksson i dennes bok Antikens Historier använde sig den persiske kungen av kejsar Valerius nacke som fotsteg, när han skulle svinga sig upp i sadeln på sin häst. Med tanke på de orientaliska despoternas måttlösa självförhärliganden så kan förstås anekdoten vara sann även om källan i sig är tvivelaktig.
 
Kanske bäst att tillägga att Valerius tillhörde det aristokratiska senatspartiet och knappast hade någon keltisk härstamning.

[Per Svensson]

Att vallonerna blandats upp med romarna, om nu någon på allvar betvivlar detta faktum, har sitt definitiva och absoluta bevis i ordet ambivalent som vallonättlingarna allt som oftast råkar smyga in i sina anföranden varhelst och närhelst de håller anföranden. -val- vet vi ju var det kommer ifrån, men ambi- kommer ursprungligen från grekiskans amfi som betyder dubbel och syftar på folkblandningen. Romarna lånade som bekant in ordet i sammansättningar som amfiteater, men även amfimixis. Det var ju främst valloner som deltog i gladiatorspelen...
 
Är det någon som kan tipsa om litteratur om och geneologi med visigoterna?

[Jonas Palm]

Hej!
 
Jag måste ha träffat en känslig nerv hos en viss Douglas Snow. Jag fick ett kort och koncist mail enl nedan:
 
Subject:
        Valloner i miljoner!
   Date:
        Sun, 14 Mar 2004 23:48:13 +0100
  From:
        Douglas Snow  
     To:
        jonas.palm@hte.epsilongroup.net
 
 
           Idiot!
 
_________________________________________________________________
MSN 8 with e-mail virus protection service: 2 months FREE*
http://join.msn.com/?page=features/virus
 
 
Kanske det rör sig om en riktig dignitär bland vallonkännarna? Jag försökte identifiera personen m h a sökmotorn Google, och fick bl a följande svar:
 
 
Qualitative Research for Horse Business Management Biology of ... ... Behavior in Time of Crisis, Harvard Univ Pr, Madsen, Douglas, Snow, Peter G ... Economic History of Sweden, Harvard Univ Pr, Heckscher, Eli Filip, Ohlin, Goran ...
www.web.book-4-u.www-shopping-guide.com/28.html - 74k - Kompletterande Resultat - Cachad -  
Liknande sidor
 
Handpress printers and their work
... Stigbergets Stamp och Press; Ateljehuset, Fjallgatan 23; SE-11628 Stockholm, Sweden.
E-mail: stampochpress@hotmail.com. ... With 5 etchings by Vivian Douglas Snow. ...
www.letterspace.com/handpress/printers.htm - 74k - Cachad - Liknande sidor
 
 
Kan det vara någon av dessa tro? Käre Snow, för gärna diskussionen i anbytarforums diskussion så att flera får ta del av din kunskap. Har du några litteraturtips att komma med? Själv tittar jag just efter visigoterna, som Bo Svensson frågade om under rubriken vallonen som fotpall.
 
Mvh
Jonas Palm

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Tycker inte alls vi skall föra offentliga debatter grundade på mailpåhopp man får (då skulle det rätt fort bli fullt med smörja här) - du skrev en gång att jag gärna fick rensa bland dina inlägg, men jag vill inte sitta och försöka hitta en ribba för vad som platsar eller inte; men helt klart behöver vi inte alla dessa nya rubriker om valloner.
 
Denna diskussion är väl för övrigt till 90% full med rent skämtsamma inlägg - som i förlängningen kanske kommer att råka tolkas som fakta av någon. (Vilket jag tycker är mindre bra.)

[Jonas Palm]

Hej!
 
Jag håller med anbytarvärden. Stryk det du vill. Vi har nu fått igång en mycket stimulerande diskussion, m h a nya rubriker. Dessa rubriker kan nu underordnas mer allmänna. Så att man får plats med nya stimulerande sådana.
 
Mvh
Jonas Palm

[Per Svensson]

Att så många hoppat på dig Jonas beror nog på att du inte använder den gängse def av vallon som avser de som kom hit runt 1600-talet. Att gå ännu längre är nästan som om att kalla romare för etrusker. En del romare var etrusker, men efter hand blandades dessa folkslag upp och därefter finns ingen särskild skiljelinje. Det är heller inte relevant att kalla någon samtida visigot t ex, för kulturen har gått upp i många andra europeiska och de ättlingar som finns har förmodligen samtliga muterats en hel del. Med vallon menar man kort och gott de släkter som flyttade hit, det är inte någon urgammal ras eller dylikt.

[Ann Little]

Alla skriverier ovan om Bollnäs gjorde mig nyfiken på namnets ursprung, så jag skickade ett mail till Bollnäs kommun, och fick följande utförliga och trevliga svar:
 
 Det äldsta dokumentet där namnet Bollnäs finns med,är daterat år 1312 i ett testamente skrivet av en prost som hette Ingemund. Platsen kallades då Baldanaes, som betyder 'det stora näset'. Det är idag Långnäs, som spetsigt sträcker sig ut i sjön Varpen.
Naes betyder alltså näs och det är ju lätt att förstå. Boll kommer av det germanska ordet Bald, som står för stort eller kalt.
Bolleberget, det stora och kala berget.
Jämförande i engelskan Baldheaded, flintskallig.
Bollnäs var redan då internationellt, trots att vi inte var i EU.
Men det fanns boende i Bollnäs långt tidigare. Man har hittat spår av människor på Onbacken, som ligger mitt i centrum av Bollnäs, vilka kan dateras till år 100-500 efter Kristus.
 
Namnet Bollnäs har alltså ingenting att göra med (valloners) näsor.

[Jonas Palm]

Hej!
 
Se även Bo Olssons inlägg från 27 okt 2002 under Etniska grupper-resande.
 
Mvh
Jonas Palm

[Michaël Lehman (Philippos)]

Jag är övertygad om, att de flesta förstår, att mina inlägg i denna diskussion är mycket ironiskt menade och en medveten blandning av irrelevanta fakta och fria fantasier. Tag fram ett franskt-svenskt lexikon och slå upp orden ?plaisantin?, ?mensonge?, och ?farceur?...
 
Internationalism har för övrigt inte ett resultat av EU. Svenskan ingår i samma språkfamilj som tyskan och engelskan, så att vi har gemensamma arvord är ingenting konstigt och har inte med våra tiders utvecklade kommunikationssamhälle att göra.

[Anders Berg]

För säkerhets skull får även jag meddela att mina inlägg i denna diskussion har bestått av fria fantasier i Olof Rudbecks anda. Förhoppningen var att ironin skulle gå fram till Jonas, men det vete sjutton om den gjort!  
 
Vad är det du hänvisar till under Etniska grupper? En stor avdelning. Fixa gärna en länk.

[Niclas Rosenbalck]

I sitt inledande diskussionsinlägg skriver den komiske Jonas Palm följande:
Ett antal romerska kejsare har kallat sig något på Val. Varav en slutade som fotpall. Här har vi oxå en trolig bakgrund till vallon som skällsord, på samma sätt som german är ett skällsord. Det var helt enkelt vad man skrek åt varandra vid gränsen av det forna Romerska riket. Inte oväntat kallade sig våra anfäder hellre fransos än vallon när de kom till sverige. Som släktforskare bör man således unvika att söka på vallon. Speciellt om man försöker spåra tillbaka en förfader/moder till det som germanerna kallade valloniet o dyl.
 
Detta är väl hans högst personliga åsikter. Ordet vallon har jag aldrig hört skulle vara använt som ett skällsord. Att man identifierade sig som fransos har att göra med att man talade franska. Inte skulle jag bli kallad smålänning om jag åkte till belgiska Vallonien?
 
Skämta måste man även göra som släktforskare ibland bland alla snustorra arkivhandlingar, men jag har svårt att förstå att  Jonas Palm verkligen på allvar (om han nu inte uppenbart driver med oss alla?) tror på det han skriver vilket han ständigt ger sken av in absurdum.  Sedan alla dessa internetlänkar som saknar relevans i diskussionsinläggen då man studerar dem i hopp om att de åtminstone kan tillföra något.  
 
Ovan ger Jonas Palm idag hänvisning till Bo Olssons inlägg från 27 okt 2002 under Etniska grupper-resande.   Hur ska man hitta detta om nu Jonas Palm verkligen seriöst avser att det har betydelse för släktforskning och valloner ? Resandediskussionerna innehåller bara 4136 diskussioner,,,,,,  
 
 
I all välmening.
Niclas R.

[Jonas Palm]

Per Svensson!
 
Ang Visigoter och relaterad info:
Sajten nedan kan intressera dig. Jag har saxat lite relaterat till Valens, samt några kungar (notera Wallia!).
 
Mvh
Jonas Palm
 
 
http://en.wikipedia.org/wiki/Visigoth
 
They remained in Dacia until 376, when one of their two leaders, Fritigern, appealed to the Roman emperor Valens to be allowed to settle with his people on the south bank of the Danube. Here, they hoped to find refuge from the Huns, who lacked the ability to cross the wide river in force. Valens permitted this, and even helped bring the Visigoths over the river. In return, Fritigern was to provide soldiers for the Roman army.
 
However, a famine broke out in the lands settled by the Visigoths a year later, and they were treated cruelly by the Roman governors in their territories. When Valens didn't respond to Fritigern's appeals for help, Fritigern led his people into battle, and a war ensued  
that ended in the Battle of Adrianople on August 9, 378. Fritigern emerged victorious, recognized as king by his people, and the Visigoths were masters of the  
Balkans.
 
Balthi Dynasty:
 
     Alaric (395 - 410)
     Ataulf (410 - 415)
     Sigeric (415)
     Wallia (415 - 419)
     Theodorid I (419 - 451)
     Thorismund (451 - 453)
     Theodorid II (453 - 466)
     Euric (466 - 484)
     Alaric II (484 - 507)
     Gesalec (507 - 511)
     Regency of Theodoric the Great (511 - 526)
     Amalaric (526 - 531)

[Håkan Bergström]

Apropå 'vallon' som skällsord.
 
Försöker man kalla en franskspåkig brysselbo för 'vallon' får man sig en riktig snyting - verbal eller handgriplig!
 
 
I den stora staden är 'vallon' liktydigt med töntig lantis med gällivarehäng

[Jonas Palm]

Hej!
 
Ville bara anknyta till Bos tidigare inlägg.
 
Alla har visst inte tillgång till sökmotorer som Google (f ö en gratisprodukt):
 
Anbytarforum
... Av Bo Olsson - söndag den 27 okt 2002 kl. ... Föresten så är namnen Kelt och German
också påhittade ... Givetvis hoppas jag att återfå lite rötter även på ...  
aforum.genealogi.se/discus/messages/ 268/30515.html?1049310652 - 36k - 14 mar 2004 - Cachad - Liknande sidor
 
Mvh
Jonas Palm

[Bo Berndtsson]

Något inlägg från 27 oktober 2002 med Bo Olsson som författare finns dessvärre inte under Etniska grupper-Resande.
Kanske syftar Jonas Palm på Olssons inlägg denna dag under rubriken Ordet är fritt?

[Per Svensson]

Anders Berg,
försök nu inte att smita undan bara för att du fick lite mothugg av undertecknad. Stå för att du hade fel!

[Anders Berg]

[Ann Little]

Michael-Jag ber om ursäkt att jag inte skriver ditt namn rätt, men jag känner inte till hur man får fram ditt speciella 'e'.
 
Mitt inlägg ovan var en direkt kopiering av ett mail jag fick idag av en trevlig och hjälpsam man, som givetvis skämtade när han lade till biten om EU. Att svenskan ingår  i samma språkfamilj som tyskan och engelskan vet nog de flesta här, speciellt de, som likt mig själv, är språkintresserade.  
 
 
Ann

[Jonas Palm]

Hej!
 
Låt oss titta på vad vallonen säger själv. Innan invektiven radas upp. Se nedanst sajt, som tar upp lite av det Tolkien skriver om oxå:
 
http://www.electriceditors.net/langline/vol2/2-28.txt
 
From: Corinne Orde  
 
Being half Walloon myself, I can confirm that 'Wallonia' is occasionally used in English to denote the French-speaking (originally
Walloon-speaking), southern part of Belgium. Walloon is a French dialect which has many similarities with Old French and which has survived rather better than other Northern French dialects. Go into any cafe or to any
street market in southern Belgium and you will hear lively conversations in Walloon. Educated people, however, try very hard to disguise any 'Walloon' accent they may have, and French people always make rude comments about our
'accent Belge!'. Some say that Walloon is derived from the same word as Wales. Chambers dictionary says it is a Germanic word meaning 'foreigner'.
 
Mvh
Jonas Palm

[Jonas Palm]

Hej!
 
Innan vi rannsakar tillmälet vallon tittar vi på några förslag till betydelse av german:
 
Indeed if a seed is not allowed to germinate (sprout) within some certain length of time, the embryo inside will die.
koning.ecsu.ctstateu.edu/seedg/seed.html
 
German skulle alltså kunna betyda grodd, eller i människoskepnad: karlsämne (karl i blivande).
 
Germani skall alltså kunna betyda de äkta.:
http://home0.inet.tele.dk/danske/germanerne.htm
Eller som någon tror - en romersk omskrivning av germanernas ord winas som betyder vän eller broder.
http://www.brinkmann.se/family/sve/html/germanska.htm
Ja, en kombination av föregående förslag kan ju med kvarstående citationstecken läsas ut äkta brodersvänner vilket ju eventuellt med
viss fantasi skulle kunna förknippas med frånstötande aktivitet, något som åtminstone på romartiden inte nödvändigtvis hade en positiv klang.
 
Fler tecken på samband kan eventuellt finnas i ordet winas som i Anglosaxisk tappning kan bli weenies vars samband med ovanstående
inlägg lämnas utan kommentar.
 
Mvh
Jonas Palm

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Godnatt J. Palm..