Tonen i förbundsledningens uttalanden på Rötter

[Anders Ryberg]

Jag kan helt och fullt hålla med om att tonen i Anbytarforum behöver bättras, jag har själv fått ta emot en del, och har väl tyvärr i något fall själv skrivit något mindre välbetänkt. (För jag tar för givet att det inte bara är förbjudet att kalla Peter och förbundsledningen för maffia och dylikt, utan även vanliga forskare. Om det är rätt eller fel att helt stänga kantstött skall jag inte uttala mig om.)  
 
Lite ordning är alltså bra, så länge det fortfarande är tillåtet att i sakliga ordalag framföra kritik mot så väl olika personers forskningar, som mot förbundsstyrelsens beslut.  
 
Dock så skulle jag uppskatta om tonen även på andra håll blev lite mer lugn, trots allt skall man föregå med gott exempel från ledningens sida, eftersom det aldrig går att få andra att hålla bättre ton än en själv. Alltså hoppas jag i framtiden att slippa läsa om att det häckar...ett litet antal ”proffstyckare” på Anbytarforum, att se lätt identifierbara personer pekas ut som rättshaverister och slippa läsa raljerande texter om gamla kvinnor som inte vill bli påminda om sina makars otrohet. Jag vill också slippa att läsa ursäkter om att det visserligen var lite respektlöst, men mitt skrivsätt det goda med sig att det fick i gång denna mycket nyttiga diskussion. I så fall så är det ju uppenbarligen legitimerat att vara respektlös...  
Det vore också trevligt att slippa se motståndare till olika projekt kallas bakåtsträvare offentligt.  
 
För självklart är det ju så att vi inspireras av vad vi läser i Släktforskarförbundets publikationer, och tar efter dem. Och skall man vara ett föredöme vad det gäller ton så bör man nog vara betydligt mer försiktig i sina formuleringar. En sak är att jag i vissa fall kan dela de åsikter som ligger bakom formuleringarna. Jag har själv ibland har en del privata åsikter om personer som skriver på Anbytarforum, men så länge de inte direkt berör hur de är som släktforskare så försöker jag att undvika att sätta dem på pränt.  
 
Jag skulle uppskatta om även texter från Förbundet höll en lugnare och lägre ton i sådana frågor, oavsett om de har rätt eller fel.  
 
PS
Detta inlägg har tidigare varit postat under annan rubrik, men kom där bort bland en massa annat. Frågan är, i mitt tycke, för viktig för att komma bort.
DS

[Stefan Simander]

Instämmer helt! Bra talat!

[Kenneth Bengtsson]

Mycket bra sagt Anders

[Anna-Carin Betzén]

Anders,  
Jag hade själv tänkt skriva något i den vägen men du gjorde det mycket bättre.  
 
Den direkta orsaken till att jag gick med i Rötters Vänner tidigare i år, var att det strax innan hade varit stort hallå med en del högljudd kritik mot Anbytarforum m.m. (minns inte närmare vad som sades eller av vem). I det läget kände jag att jag, utan att lägga mig i debatten, ville stödja verksamheten och gav därför mitt bidrag.  
 
Nu har det varit ett liknande hallå, men efter att ha läst Teds avslutande inlägg under Kantstött porslin kände jag att denna gång hanterades det på ett sätt som jag på inga vilkor skulle vilja stödja. Det känns inte längre givet att vara Röttervän nästa år.  
 
Jag tror inte att ett välbesökt Kantstött hotar de seriösa avdelningarna. Tvärtom kan det vara en morot som gör att man besöker Anbytarforum lite oftare (och jag tror det är få om ens någon som enbart läser Kantstött). Lite förbrödring kring fikabordet kan nog förebygga konflikter i de rena forskningsdiskussionerna. Och om nu Kantstött verkligen var ett problem så är jag helt övertygad om att Peter kunde ha stängt för säsongen på ett betydligt mer taktfullt och diplomatiskt sätt än Ted.

[Leif Gson Nygård]

Att formulera sig är en konst. Alla har inte den förmågan.  
 
Någon klok har sagt:
 
Rätt eller fel ord är som skillnaden mellan en åskblixt och en lysmask.
 
Och detta lär gälla oss alla.

[Janet Henriksson]

Leif,
förvisso har du helt rätt, i skillnaden med en åskblixt och lysmask.
Problemet är väl när folk som sitter på vissa poster inte har förmågan att formulera sej, sitter man på så stor stol så krävs det väl att man kan formulera sej bättre än folk över lag. Men det finns säkert någon kurs för sånt också.

[Anders Ryberg]

Nyansering gör ofta att ett budskap når fram effektivare. Naturligtvis hade ingen tagit mig på allvar om jag i en debatt skrivit om en av Förbundsledningens värsta rättshaverister... Det hade endast resulterat i en debatt i mycket obehaglig ton. Hade jag viljat framföra kritik mot någon i Förbundsstyrelsen så hade jag gjort det mycket effektivare, och med en mycket mer saklig efterdebatt, om jag varit saklig och nyanserad.
 
Och grundproblemet är ju, som jag skrev ovan, att om inte Förbundsledningens texter håller en lite mer lågmäld ton så är det mycket svårt att få inläggen på Anbytarforum att göra det. Trots allt så inspireras man ju av hur andra skriver.

[Britt Maria Ekstrand]

Enligt min åsikt är eller bör förbundsordföranden för Sveriges Släktforskarförbund vara
en i mängden av alla släktforskare.
Vadå stor stol. Min morfar f 1887 tillhörde
den skara som stod med mössan i hand när  
storbonden körde förbi med sin vagn framförd
av 4 hästar. Inte vill jag vara sån.
Ted är enligt mitt tycke en alldeles utmärkt
ordföranden, som kan säga ifrån och att det
verkligen händer något. Det finns ju möjligheter
att skriva motioner till förbundsstyrelsen som
måste tas upp på de årliga stämmorna.  
Eller varför inte skriva en artikel i föreningstidningen.
Kan man inte säga ifrån  
eller framföra sin åsikt om man är ordförande eller vanlig styrelseledamot.
Då fyller man inte den platsen och skall enligt min mening sluta.
I PLF har vi Sam Blixt som eldsjäl. Om man kontaktar honom i vilket ärende  
som helst så blir det resultat nästan omedelbart.  
Om än någon känner sig överkörd, låt gå.
Eftersom jag inte är någon akademiker och lärt
mig att hugga huvudet av folk med ord så de inte begriper.  
Inte är jag ledsen för det.
 
Mvh
Britt Maria Ekstrand/PLF/Oskarshamn

[Anders Ryberg]

Britt-Marie!
Jag kan inte riktigt se vad du menar med ditt inlägg.  
Menar du att du tycker att det inte är något problem att man från Förbundsstyrelsens sida använder sig av ett ibland lite raljerande tonfall och samtidigt förväntar sig att så inte skall ske på Anbytarforum?
Menar du att det skulle vara bra om Förbundsstyrelseen utövade ett ledarskap som innebär att personer tidvis känner sig överkörda bara det är kraftfullt? Jag tror att både jag och Förbundsstyrelsen anser att beslut skall vara väl förankrade innan de genomförs och ha föregåtts av genomtänkta diskussioner. (Att dett sedan inte går att fatta beslut som alla gillar i alla lägen är en annan sak.)
Tonen i slutet av ditt inlägg gör mig lite fundersam. Jag är själv akademiker, och det känns inte så roligt att få höra att min utbildning är till för att jag skall kunna hugga huvudet av folk med ord så de inte begriper. Som alla andra så har jag en viss yrkesstolthet, och jag anser att man skall respektera personer oavsett vilken eventuell utbildning de har. Jag skall faktiskt inte behöva be om ursäkt för den utbildning jag har.

[Britt Maria Ekstrand]

Till Anders Ryberg
Den insändare jag skrev tidigare var  
inte i PLFs namn. Utan min egen åsikt.
Jag får be om ursäkt att du tog illa upp.
Men att skriva ett brev till ordföranden i
PLF och hota med att stämma föreningen är
det inte att gå väl långt.
Det finns ett ordspråk som säger
tala med bönder på bönders vis och
de lärde på latin är väl gångbart
än idag.
Britt Maria

[Anders Ryberg]

Tack för klarläggandet och ursäkten.  
Vad jag skrev till PLF:s ordförande var följande:
 
Hej!
Jag skriver till er om vad jag förmodar är ett missförstånd vad det gäller ett inlägg på Anbytarforum.
 
Under Rubriken ”Ordet är fritt - Tonen i förbundsledningens uttalanden på Rötter” (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/268/61550.html?1098261353#POST406253) har PLF:s styrelseledamot Britt Maria Ekstrand skrivit följande inlägg, som hon har undertecknat i, vad jag kan förstå, PLF:s namn.  
 
[Citat av vad Britt Maria skrev]  
 
Jag antar och hoppas att detta att PLF står som undertecknare på inlägget är ett misstag.  
 
Detta av två anledningar.
Dels, detta att det är bättre att saker händer snabbt än att ingen känner sig helt överkörd, jag antar att det i PLF:s styrelse inte fungerar så?
Dels, jag hoppas att den i mitt tycke nedsättande och lite sårande beskrivningen av akademiker (vilket jag för övrigt är) inte är något som PLF står bakom. (Jag är av den åsikten att man skall respektera de val av utbildning folk gör och respektera olika yrken, oavsett vilka de är. Alla fyller faktiskt en roll i samhället.)
 
Som jag skrev, jag antar att det hela rör sig om ett missförstånd och inte om PLF:s åsikter. Dock är det hela av en sådan art att jag, när jag får svar, kommer att skicka ett inlägg där jag skriver att ”Jag har varit i kontakt med PLF:s styrelse. De står inte/står bakom Britt Marias inlägg.”  Detta om ni inte meddelar mig att ni själva tänker posta en kommentar.
 
Hälsningar
Anders Ryberg
 
Vad jag inte förstår är hur detta kan tolkas som ett hot om stämning?

[Anders Ryberg]

Tyvärr så är det nog dags att ta upp denna diskussion igen.
 
Att Förbundsledningen genom Ted Rosvall protesterar mot flytten av Riksantikvarieämbetet är bra, men skrivelsen var väldigt illa formulerad. Istället för att sakligt redovisa argument, och kanske tillsammans med en knorr för att visa på det absurda i förslaget, så upptas uttalandet till större delen av en rent ut sagt förvillad liknelse. Denna blandar dessutom in en del ovidkommande element som arbetskraftsinvandring och liknande, som jag faktiskt inte tycker att Förbundet skall ha någon åsikt om.
Jag tror tyvärr att Släktforskarförbundet förlorar på uttalanden av detta slag.
 
(Jag noterar för övrigt att det i senaste Angeläget ingick ett antal veckobrev, bland annat det där det talas om gallspyende proffstyckare. Är detta en del av Släktforskarförbundets officiella information, som rubriken anger?)

[Bengt Nilsson]

Jag måste dessvärre ansluta mig till Anders Rybergs synpunkter.  
 
Det hela påminner mig om en anekdot rörande president Lincoln och hans krigsminister Stanton, som går ungefär så här: Stanton hade blivit våldsamt uppretat över någon generals agerande och framförde sina synpunkter till Lincoln och under den senares överinseende formulerade Stanton ett mycket skarpt brev till generalen. Stanton tog verkligen i för allt vad han var värd och Lincoln stod bredvid och uppmuntrade honom. När brevet var klart gjorde Stanton sig redo att försegla det och sända iväg det. Lincoln undrade då vad han tänkte göra med brevet. Naturligtvis skicka iväg det, svarade Stanton. Nej, nej, svarade Lincoln, du kan självklart inte skicka ett sådant brev. Riv sönder det istället. Nu har du skrivit av dig den värsta ilskan, sätt dig ner igen och skriv ett nytt brev. Det nya brevet kommer att bli helt perfekt, så gör alltid jag i liknande fall.
 
Jag tror nog att Lincolns metod manar till efterföljd.

[Ann Little]

Så har jag gjort många gånger här. Det fungerar utmärkt!  
 
Ann

[Ingrid Wikberg]

Jag håller med,och jag gjorde en kommentar under RAÄ-diskussionen.
 
Det är även trist att läsa dessa olika s.k. veckobrev.... som skrivs i vilket syfte? Är vi läsare en samling idioter som man ska skriva vad som helst till? Måste föresten en ordförande hålla på att skriva veckobrev?  Det är ju enbart ensidigt tjatt han håller på med.  
( DÅ vore det bättre med en ny rubrik 'kantstött' så kunde släktforskarna själva skriva egna veckobrev !)  
 
Och så nu denna protestskrivelse -som var mycket dåligt skriven.  
 
Som kåseri var det inte heller så värst roligt.....
 
Det var ett gott råd som Lincoln gav!

[Annki Roos]

Klokt tänkt av Lincoln. Gör man så som han säger så behöver man ju inte skriva efter och be om ursäkt för att man tog i för hårt .
Annki

[Annki Roos]

Efter att ha läst förbundsledningens protest så kan jag bara säga......ha ha, så är det redan i Sveg. Sjukhuset finns ju inte kvar som sjukhus utan som hälsocentral. Det finns knappt några läkare där, utan det flygs in sådana. Ofta från Danmark. Jag har själv jobbat där en tid, och fick då komma in och vara tolk mellan läkare och patient. Det ni. De flesta patienter är ju gamla så inte hänger de med i danskan. Vissa läkare kommer från andra delar av Sverige, då och då. De får en rejäl ersättning för detta. En av de stationära läkarna där kommer från Sri Lanka. En lustig figur, pratar lite svenska. (Med lustig menar jag inget elakt). En annan som nu gått i pension, var dansk. Han stannade på sjukhuset i över 30 år. Kirurg från början. Han kan fortfarande inte tala svenska utan sluddrar nånting bara. Tittar aldrig folk i ögonen, glömmer bort patienterna och går och fikar istället. Ett orginal, men var längre tillbaka en mycket duktig läkare. Sen har det varit många från öststaterna, som knappt kunnat språket. Jättesvåra att förstå. Ja, så den situationen har funnits i många år i Sveg.  
 
Ska man sedan remiteras så blir det till Östersunds sjukhus. En nätt resa på 34 mil t/r. Hur kul är det? Inte ett dugg, det kan jag lova. Har själv fått göra denna resa många gånger, både med mig själv och barn.  
 
Nu har ju dessutom akutvården lagts ner i Sveg, vilket innebär att det finns ett stort överskott på sjuksköterskor.
 
Nu hoppas jag ni ursäktar mig att jag gick lite utanför ämnet här. Kunde inte låta bli.
Annki