Språkfundering

[Jan Ek (Janek)]

Ingrid!
 
Det riktiga citatet som din teaterledare rådbråkade (ett annat av mina favoritord) är:
 
Brännvin förekommer aldrig i mitt hus, men understundom tager jag mig en genever.
GAMMAL PRÄSTMAN, STRIX nr 19, 1905
 
Min salig farmor drack aldrig sprit, men om hon fick en liten sherry eller likör kunde hon ta den, den var ju så bra för halsen ...

[Ingrid Wikberg]

Tack Jan ! Intressant -jag hade ingen aning om att min teater chef använde ett klassiskt uttryck...fast det är ej konstigt egentligen med tanke på hans liv och yrke och hans enorma allmänbildning.( han var en person som kunde mycket om mycket )
Och supen han tog var en gammeldansk.  
Han bjöd mig en gång på en efterfest-det smakade bra men var lite väl starkt för mina smaklökar.
 
Nu blev det nästan porslinskras utanför diskmaskinen....oj då,SPRÅK-funderingar var det
 
Allmänbildning är väl ett bra ord! Hur allmänt används ordet och begreppet idag?

[Anna Bergek]

Hej!
Kul läsning! Apropå ord som slutar på um: Vad sägs om ordet aluminiefolium?

[Ingrid Wikberg]

Vi får lov att ta bättre hand om de gamla vackra orden och använda dem oftare även till vardags.  
Alltid lär vi någon lite nytt.... och deras ordförråd utökas.

[Ingrid Wikberg]

I dagens metro så är det en intressant artikel om orden i svenskan son föds och dör!
   
Där under en ruta med titeln  gamla och nya favoriter hittade jag några andra underbara favoriter: Ämbar, Änne, Eljest !
De borde ju K-märkas.

[Monica Svedberg]

Hahaha! Aluminiefolium! Vilket praktord!
 
Apropå um-ord, så har den humoristiske Alf Henriksson skrivit följande om medium/media:
 
Media, som i singularis heter medium, betyder på klassiskt latin mittpunkter men även sådant som är offentligen tillgängligt för alla. Ordet har onödigtvis blivit alldagligt i svenska språket på senare  år i betydelsen tidningar, radio och television, så kallade etermedia.
Singularisformen medium, som i bestämd form bör heta mediet på svenska, förekommer ibland i äldre texter i sin latinska form medio: i medio av januari. Även detta var ett onödigt bruk av ifrågavarande latinska glosa.  
 
Ur boken Vårt antika modersmål utgiven 1989, där Alf Henriksson bara redogör för utländska låneord och det är ganska många. Boken är på drygt 450 sidor, men det är kul läsning. Dock ej sträckläsning, det vore för jobbigt.

[Monica Svedberg]

En rättelse vad beträffar mitt ovanstående inlägg:
 
Boken tar inte upp utländska låneord i allmänhet utan endast ord som har sitt ursprung i de antika språken.

[Arne Forsman]

Såg i ett tidigare inlägg en lustig adress i Bombay (numer Mumbai).
 
Såna adresser är mycket vanliga i Tokio.  
AAdressen till Hotel Toshi är till exempel: opposit Akasaka Prince Hotel, och adressen till det hotellet är: opposit Entrance to the Imperial Palace.  
 
Vad kan då adressen till  Imperial Palace vara?

[Kristina Gunnarsdotter]

Om man är intresserad av hur frekventa ord är i olika texttyper och vid olika tider kan man söka i Språkbanken vid Göteborgs universitet. Adress: http://spraakdata.gu.se/  
Google är bra men listar ju enbart de ord som finns på nätet.
 
Språkgåta att grunna över: Varför heter det prinsessan NN men prins NN? Alltså varför är prinsessan i bestämd form medan prinsen i obestämd. Det är likadant med flera andra titlar, med undantag av drottning NN.

[Ted Rosvall]

Det är lika egendomligt i England. En del av prinsarna skall ha ett the framför sig, t.ex. The Prince Andrew, medan andra inte skall ha det, t.ex. Prince Richard.  
I Danmark är de finaste prinsarna och prinsessorna til Danmark medan övriga är af Danmark. Och i Tyskland är en del prinsar och grevar von medan andra är zu.
Mycket konstigt!
TED

[Ann Little]

Hej Ted, jag gissar på att orsaken till varför Prince Andrew ibland kallas  The Prince Andrew  har att göra med hans plats i tronföljden.
 
Mvh
Ann

[Mi Alforsen Mi]

Hej allihop!
Vad gäller til och af Danmark så har det även här med tronföljd eller inte tronföljd att göra. Är man med i tronföljden är man född prins eller prinsessa til Danmark (som t ex kronprins Frederik), är man född utanför tronföljden som t ex ex-kronprins Pavlos av Grekland) så är man född prins af Danmark.  
Hälsningar och trevlig sommar
Mi

[Monica Svedberg]

Hej!
I morse på nyheterna talade man om hur stora förluster Landstinget gör på grund av ej inbetalade fakturor och nyhetsuppläsaren sa: Varje år smiter patienter från avgifter på 45 miljoner kronor.
 
Det skulle jag också göra om jag fick en så stor räkning.

[Ann Little]

Monica,  
 
Mvh
Ann

[Anders Berg]

Monica, hur borde man säga det?
 
Varje år smiter patienterna från avgifter på 45 miljoner kronor.
 
eller
 
Varje år smiter patienter från avgifter på sammanlagt 45 miljoner kronor.  
 
eller något annat?
 
Jag hade inte reagerat på den nyhetsuppläsningen.

[Essan Gradhman]

Anders!
Din version 2 tycker jag funkar bäst!
Eller; på tillsammans 45 miljoner

[Mia Löwgren (Mis)]

Version 2 absolut.  
Tillsammans är något man är människor emellan.  
Tycker jag.

[Kent Olausson]

Idag har en av våra dagstidningar i sin nätupplaga  raporterat om 2 bränder. Det ena huset brann upp medan det andra brann ner. Senare ändrade man i den ena artikeln och sedan stog isället att huset brändes ut.  
Lyckligtis var det ingen som brändes inne.

[Mia Löwgren (Mis)]

Nu snackar vi tung filosofi, här.  
Brinner ett hus upp eller ner?  
Ett ljus?
Är glaset halvfullt eller halvtomt?

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Var det inte en gammal farmor som svara på barnbarnets fråga om mängden i glaset.
Om du ska på fylla det är det halvfullt och om du ska dricka ur det är det halvtomt ?? eller något liknande. Verkar som ett vettigt förslag.
rune

[Ingrid Wikberg (Inkan)]

Om man tänker sig att det blir mindre och mindre  kvar av både ljuset och huset medans det brinner  - så kan man ju säga att de brinner ner

[Heikki Särkkä]

Brann ner är lite vanligare än brann upp (i proportion 4:3 för det förra).

[Jan Jutefors]

Ett hus kan bara brinna ner till grunden.
 
Däremot om ett ljus brinner ner eller upp, beror på i vilken ände man tänder på.  
Tänder man på i bägge ändar så vet i katten vad man ska säga.  
 

[Ingrid Wikberg (Inkan)]

Hoppsan   -kanske AJ om du försökte hålla ljuset lodrätt med en låga i båda ändarna??
 
Bra försök!

[Mia Löwgren (Mis)]

Hm, naturligtvis är glas-frågan precis så enkel som din farmor säger, rune! Det har ju med verben fylla respektive tömma att göra. Såklart! TACK!!!
 
Ljus- och husfrågan kvarstår dock... ljuset brinner ner, men det är ju som det ska - ljuset ska brinna, det är s.a.s. ljusets joibb. Men ett hus brinner ju av ondo, och det känns som att när något brinner UPP så är det just något som sker fast man inte ville det... så ett hus brinner nog opp, även när det brinner ner till grunden. På sätt och vis.  
 
*grunnagrunna*

[Olle Elm]

Under Språk, ord och namn: Personnamn: Förnamn A–C: Anund? har jag nyligen gjort ett inlägg och länkat till SMP. När man studerar namnets ursprung finns följande:
 
Nordisk namn av ovisst ursprung. Se bl. a. A. Norén i Nob   ...... (med en grundform *Anda-wandurR som är vänd emot) ... o s v.
 
I min dialekt - om det är fars nordsmåländska eller mors blekingska vet jag ej - har jag ett ord ännavänd som betyder bak o fram, felvänd ...
Är Anda-wandurR samma ord?
Vänligen,
Olle Elm
PS. Det har nu nästan slutat att hålla upp på Västkusten  DS

[Lars Eriksson]

Hej
Jag kan varken småländska eller blekingska, så jag vet ingenting om ännavänd eller Anda-wanduR. Jag bara tar tillfället i akt att meddela eventuella intresserade att på min ångermanländska har vi ordet åtabak, som kan betyda baklänges eller felvänd.

[Janet Henriksson]

Hej,
varför inte ännavänsen. Men betydelsen är densamma.
Ja, även detta småländska. Kronoberg och Kalmar län använder uttrycket, åtminstone delar av länen.

[Olle Elm]

Kan nu säkra betydelsen till min Norra-Vedbo-dialekt. I skriften Bälaryds socken genom 100 år, Ekdahl mfl (1982), finns ett stycke som handlar om Dialektord som användes i dagligt tal i Bälaryds socken med omnejd vid sekelskifet.
änna vänder = bak och fram
I Viredabygden, En Smålandssocken på 1800- och 1900-talen, (Eksjö 1991), finns ett kapitel om min fars dialekt, Viredadialekten. Dessvärre är ej ordet med. Så dä kan vänna se te ..., tänkte jag.
 
Fann ordet bak och fram-betydelsen även på skånska.
Vänligen,
Olle

[Eivor Andersson (Ema)]

Det var en snygg sida.
 
Ända bör väl betyda bak - bakändan.
 
I Göteborg säger man: Den är änna vänd...
 
Men jag kan inte få ihop det med Anund ??
und- är ju slutändelse på många mansnamn -Germund m.m.
Hälsn. Eivor

[Britt Maria Ekstrand]

Hej Olle m fl
I Kristdala sn säger man ännevänd.
Och där har det betydelsen att man
förändrats till sättet eller  humöret, eller helt enkelt blivit lite galen.
 
T ex  Sen ho träffte den där karn ha ho blitt så
ännevänd så man kan inte prate mäna.
 
Ang kläder har jag bara hört att man vänt
dem ut o in,  bakåfram  eller att man tagit på sig
på avigan.
Mvh
Britt Maria

[Olle Elm]

Lägger in den aktuella delen av SMP:s text så det blir enklare att se diskussionens ursprung:

Vänligen,
Olle

[Eivor Andersson (Ema)]

Tack Olle,
 
Jag lyckades komma in på sidan, men kunde inte spara den - windows orsakade ett sidofel och stängde av ?? Förbjuden åtgärd o.s.v.
Nu får jag gå igenom systemet och vränga datorn ut och in istället  
Jag tror ändå inte att Anwend har något med vända att göra.
 
Hälsn. Eivor