ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-28  (läst 2217 gånger)

2003-10-25, 19:33
läst 2217 gånger

Utloggad Lena A Löfström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 964
  • Senast inloggad: 2022-11-01, 10:39
    • Visa profil
Anders, det här har ingenting alls att göra med prestige.
 
Och det praktiska handpåläggandet i form av administration mm är inte alltid så banalt som det verkar. I alla fall inte för dem som tvingas genomföra det.
 
Jag måste därför här och nu be er alla om en sak. Ni som tänker komma på mötet den 8:e, kan ni vara snälla och anmäla er till mig via mail. Detta för att vi skall kunna se till att vi faktiskt har en lokal där alla ryms och så att kaffe med dopp räcker laget om. Ni som av någon anledning vill vara anonyma behöver inte alls uppge era namn så länge ni bara talar om hur många ni blir.  
 
För första gången avstod vi från anmälningsplikten i kallelsen, men den läxan har vi lärt oss nu.

2003-10-25, 21:47
Svar #1

Utloggad Leif Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 486
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:10
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Tack Ian för svaren på mina funderingar! Som jag förstår det har Genealogiska föreningen ekonomiska problem, men det föreslagna samarbetet med Släktforskarförbundet om Släkt och Hävd löser inte de problemen. Förslaget verkar ha sin grund i en personlig konflikt med redaktören Jonas Kuschner. Konflikten verkar främst bero på att han inte hållit vad han lovat gällande utgivningstider. Det har även antytts att han vill ha betalt. I övrigt lovordas hans insats.
 
Jag förstår mycket väl att det kan vara svårt att hålla tider när arbetet görs på fritiden. Jag håller själv på att sammanställa en bok, som tar mycket längre tid att få klar än jag hade kunnat tänka mig. Personligen tycker jag inte att det är så allvarligt om utgivningstiderna inte kan hållas. Enligt förslaget skall inte Släkt och Hävd ges ut med flera nummer per år. Det blir då omöjligt att samordna kallelseutskick med utskick av Släkt och Hävd.
 
Jag bor i Stockholmsområdet och uppskattar Genealogiska föreningens samlingar. Jag har haft möjlighet att besöka föreningens lokaler ett flertal gånger. Det finns mycket som inte finns på annat håll, t ex släktnamnsregistren. Dessutom är en stor mängd material lättillgängligt på ett ställe. Jag kommer troligen att kvarstå som medlem, även om jag istället för Släkt och Hävd får den omgjorda Släktforskarnas årsbok.  
 
Största delen av min släktforskning gör jag i Norr- och Västerbotten. Jag är med i flera lokala släktforskarföreningar där, främst för att få de tidskrifter de ger ut. En av föreningarna som jag var med i gjorde under en period uppehåll i utgivandet av sin tidskrift, p g a svårighet att få redaktör. Då ansåg jag mig inte ha någon glädje av att vara med i den föreningen och gick ur, trots att jag besökt deras föreningslokal ett fåtal gånger då jag varit på resa i norra Norrland. Jag har inte återupptagit medlemsskapet. Jag tror att Genealogiska föreningens styrelse allvarligt bör fundera över hur många som är bosatta utanför Stockholmsområdet som kommer att avsluta medlemsskapet om föreningen slutar ge ut sin periodiska tidsskrift. Det skulle kunna innebära en så stor minskning av medlemsantalet att föreningens ekonomi blir så dålig att det blir svårt att driva föreningen vidare.
 
Jag hoppas att en konflikt mellan personer som i dagsläget innehar vissa funktioner i föreningen inte får till följd att en över 50 år gammal periodisk tidskrift läggs ned. Jag hoppas även att Genealogiska föreningen skall finnas kvar, men befarar att det inte blir möjligt om man gör sig av med sin tidskrift.
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2003-10-25, 22:55
Svar #2

Per-Åke Svensson

Lena,
 
Jag måste erkänna att Ditt svar gjorde mig häpen. Visst är det så att jag arbetar för ABB än så länge, man kan hitta mitt namn associerat dit på Internet, och visst har ABB ett numera väl utvecklat kommunikationssystem. Nej, det var inte det - min förvåning kom sig av att den tanken inte en enda gång flög genom mitt huvud när jag skrev inlägget ovan. Men det är kanske inte så konstigt. Ett storföretag är ju en helt annan sak än en förening. Man har helt andra möjligheter att skapa och hantera kommunikationsmiljöer och visst fanns det bland annat mejlsystem i stordatormiljö där före Internet. När jag skrev var det föreningsmiljön jag tänkte på.
 
För att undvika fortsatta gissningar (även om det är vid sidan av ämnet) så är det så att jag arbetat som sekreterare i en teknisk kommitt? i International Electrotechnical Commission (IEC). Den utarbetar eltekniska standarder. Det är visserligen en organisation med fast struktur såväl internationellt som nationellt i de länder som deltar (drygt ett 50-tal), men de som utför det egentliga tekniska arbetet i arbetsgrupper är ganska löst knutna dit, och arbetar projektvis under högst varierande förutsättningar, ifrån företag där de är anställda eller hemifrån. En sådan arbetsgrupp är inte helt olik en förening, med medlemmarna globalt utspridda. Vår första webb-site fanns förresten på ett universitet i Japan.
 
Det var i den internationella organisationen som vi på ganska kort tid, inom just vår kommitt?, fick igång elektroniskt samarbete, genom att klart säga vart vi var på väg. Det var den erfarenheten jag ville förmedla.
 
På ett sätt är jag tacksam för Ditt svar, för det blev samtidigt en liten illustration till vad jag menar med kvalitetssäkring. Utgående från i och för sig riktiga uppgifter gjorde du en tolkning som inte innehåller sakliga fel, men som ändå ger ett felaktigt intryck, och som därför behövde rättas till, även om den ligger vid sidan av diskussionens huvudfåra.

2003-10-25, 22:59
Svar #3

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Så gott som alla tidskrifter av det här slaget förefaller ha svårt att hålla sina utgivningstider. Karolinska Förbundet har t.ex. under någon period varit flera år efter i sina årsskrifter. Nu är det visst något bättre, även om man inte riktigt har kommit ikapp ännu. Så problemet är inte på något sätt unikt. Och det är väl till syvende och sist ändå bättre att SoH kommer ut lite för sent (så katastofalt har det ju ändå inte varit...), än att den inte kommer ut alls, vilket tydligen är alternativet. Den som väntar på något gott....
 
Men Milton och Per-Åke, rent tekniskt är det nog inga som helst problem med en nätversion/digitalversion av SoH. Problemet är ju att en del av medlemmarna uppenbarligen inte har tillgång till internet och kanske inte ens dator. Så en pappersversion måste ju ändå tryckas, om man nu inte vill vara så radikal/modern att man helt enkelt kör över dessa medlemmar (som sannolikt företrädesvis kan återfinnas i de äldre åldersgrupperna), så att dessa h.o.h. blir utan SoH. Bortsett från att tiden nog inte är mogen för detta, löser det ju inte grundproblemet. Då blir det ju bara en annan grupp som säger upp medlemskapet, och de ekonomiska problemen ökar i alla fall.

2003-10-25, 23:39
Svar #4

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Lena A Löfström
Ditt svar till Per-Åke Svensson gjorde även mig mkt häpen. Vad har hans yrke med sakfrågan att göra. Man skall inte på nätet i en debatt på Rötter gå ut och säga vad personer arbetar med om de inte själva ha sagt det. Per-Åkes arbete är ovidkommande i denna debatt. Du kanske även vet vad jag jobbar med??? Jag finner detta tillvägagångssätt osmakligt. I övrigt tycker jag att Per-Åke har kommit med en hel del konstruktiva förslag som nog borde vara bra att beakta och kanske tänka över?
Jan-Christer

2003-10-25, 23:43
Svar #5

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Carl-Fredrik,
 
Visst är det som du säger; en uteslutande digital version av SoH skulle utesluta dem som inte har tillgång till nätet med de konskevenser du nämner.  Men om styrelsens förslag går igenom får vi bara årsboken under nytt namn. Eftersom årsboken kommer att ges ut under alla omständigheter (får man hoppas) skulle en digital tidskrift vara en förbättring jämfört med styrelsens förslag. Detta resonemang bygger dock på att en fortsatt utgivning av SoH inte kan ske även om man vill; informationen från styrelsen har dock inte klarlagt att så är fallet. Jag hoppas därför att mitt försthandsalternativ, att SoH blir kvar i med utgivning som idag, är det som förverkligas när medlemsmötet sagt sitt. Sedan hoppas jag att vi, utöver en bevarad SoH, kan åstadkomma ytterligare en publiceringskanal, tex i digital form.
//Michael Lundholm

2003-10-26, 00:09
Svar #6

Utloggad Lena A Löfström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 964
  • Senast inloggad: 2022-11-01, 10:39
    • Visa profil
Men snälla Jan-Christer,
 
det var verkligen inte jag som drog upp Per-Åkes yrke..... det gjorde ju han själv i sitt inlägg, och det var det jag kommenterade. Bara för att illustrera att varken okunskap eller ovilja mot nya tekniker eller nytänkande i sig är det som gäller på GF. Notera också att jag inte alls invände mot hans inlägg.
 
Jag har en känsla av att alla inlägg nu börjar bli så långa, de mer eller mindre bara upprepar samma sak, att de inte längre tillför debatten något. Är det därför alla tenderar att läsa endast mellan var tredje rad. Vi kanske skulle besinna oss lite nu och träffas den 8:e på höstmötet och där föra en lugn och sansad debatt utan höga brösttoner. Det är faktiskt inte fel att ha olika åsikter. Mångfald brukar vara utvecklande.
 
Men snälla - glöm inte att anmäla Dig.

2003-10-26, 00:39
Svar #7

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Snälla Lena
Ingenstans nämner Per-Åke var han jobbar innan du drar fram det. Han säger bara att han  arbetar i en internationell organisation, det är långt mellan det och att att sätta ett namn på ett företag på pränt. Jag tillhör inte dem som endast läser mellan var tredje rad, utan brukar försöka hålla mig till sakskäl, men kan inte hålla käften i bland. Dels när dumma förslag kommer upp på bordet exvis som detta med SoH, samt när mer än vad som är nödvändigt för sakskälen skall dras fram. Om du kallar detta för brösttoner får stå för dig. Synd bara om SoH skulle upphöra efter drygt 50år, den har alltid varit bra.
Jan-Christer

2003-10-26, 01:06
Svar #8

Utloggad Lena A Löfström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 964
  • Senast inloggad: 2022-11-01, 10:39
    • Visa profil
Jan-Christer,
 
det var inte Dig eller ens någon annan särskild jag syftade på när jag skrev brösttoner det var bara en allmän reflektion på debatten som helhet.
 
Sedan en annan sak, Du skrev Vad har hans yrke med sakfrågan att göra.
Man skall inte på nätet i en debatt på Rötter gå ut och säga vad personer arbetar med om de inte själva ha
sagt det. Jag kommeterade då att det var Per-Åke själv som tagit upp det först inte jag. Men då ändrar Du dig. Skriver ett nytt inlägg där Du lägger upp saken på ett annat sätt. Helt plötsligt är det något annat Du hänger upp Dig på än det Du anförde i Din första kommentar. Dvs att jag nämnt att han arbetar för ABB.  
 
Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Du, vad jag än hade påtalat hade funnit något nytt att anmärka på. Men det kan jag faktiskt leva med.

2003-10-26, 02:36
Svar #9

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Kanske en till som inte är medlem i GF, men självklart läser Släkt och Hävd, får lov att yttra sig? Även om jag i dag inte är medlem, så skulle jag mycket väl kunna tänka mig att bli det - för att få ett eget exemplar av Släkt och Hävd i stället för att bara läsa den på biblioteket.
 
Dessutom berör ju en sammanslagning med Förbundets årsbok också alla medlemmar i Förbundets föreningar, och ett antal andra sådana är jag trots allt med i...
 
För överskådlighetens skull delar jag upp inlägget i fyra frågor och ett förslag under var sin rubrik.
 
Medlem eller prenumerant?
 
Många som har yttrat sig i diskussionen har sagt just att det är Släkt och Hävd som är orsaken till att de är medlemmar i GF, och att de också är övertygade om att det är orsaken till många andras, kanske t.o.m. flertalets, medlemskap.
 
Det får mig ooosökt att tänka på den stundtals mycket upphetsade debatt (inte minst här i Anbytarforum) som föregick ändringen av Förbundets stadgar. Försvararna av den gamla ordningen med enskilda stödjande medlemmar stod då mot dem som kallade de stödjande medlemmarna vad de egentligen var: prenumeranter på Släkthistoriskt Forum och Svenska Antavlor. GF fanns då på den sistnämnda sidan som hävdade att det alls icke var medlemskapet i Förbundet som lockade släktforskare att betala medlemsavgiften, utan det faktum att tidskrifterna ingick i avgiften.
 
Men GF:s styrelse verkar nu ha förhoppningen att det alls icke är SoH som på samma sätt är skälet för många att bli medlemmar i GF. Nu är naturligtvis GF:s medlemmar riktiga medlemmar, till skillnad från Förbundets tidigare stödjande medlemmar som varken hade röst- eller motionsrätt, och man får ju också annat än bara SoH för medlemsavgiften - men jämförelsen saknar ingalunda relevans för frågan om varför man blir medlem.
 
Hurvida GF tappar eller kanske t.o.m. vinner medlemmar (som de mest optimistiska tycks tro) är emellertid en sak för de nuvarande medlemmrna att ta ställning till, och alltså inte något som jag behöver spekulera om här.
 
Nedläggning?
 
Ian Hamilton skriver att det påstådda förslaget att 'lägga ner Släkt och Hävd' endast finns i redaktörens föreställningsvärld och att det är ihopfantiserat av densamme. Men det Jonas Kuschner skriver i sin reservation är faktiskt att styrelsens förslag innebär en nedläggning av Släkt och Hävd som självständig tidskrift.
 
Vem kan på fullt allvar argumentera emot det och hävda att SoH kvarstår som en självständig tidskrift efter ett samgående (som är det ord Ian själv använder) med Förbundets årsbok?  
 
Ian hävdar att förslaget innebär en ny skepnad för tidskriften och inte en nedläggning av den, dock kommer tidskriften ut med längre mellanrum. Men är SoH:s nya skepnad över huvud taget en tidskrift? Om en publikation med endast en utgåva per år kan kallas för en tidskrift, så är frågan onekligen om inte bara den berömda bofinken, utan också en tidskrift kan se ut hur f-n som helst...
 
Betyder då förslaget att Släkt och Hävd läggs ned? Tja, SoH finns ju kvar även om förslaget genomförs - om man inte har för stora pretentioner, som det heter i den gamla visan... Det kommer ju då att även fortsättningsvis finnas en publikation där Släkt och Hävd åtminstone ingår som en del av namnet (Släkt och Hävd - Släktforskarnas årsbok). Och utgivning av publikationen Släkt och Hävd är ju GF:s uppgift enligt stadgarna...
 
Men förutom frågan om stadgarna följs (som ju är medlemmarnas sak att kontrollera), så finns det en annan aspekt också...
 
Utgivningsbeviset?
 
Det har i diskussionen ifrågasatts om GF kan ha kvar utgivningsbeviset för SoH om Förbundet (helt eller delvis) tar över utgivningen genom sammanslagningen med årsboken.
 
På detta har Ian svarat så här: I sammanhanget är det viktigt att understryka att samarbetet kan avbrytas av GF om vi inte är nöjda, och att utgivningsrätten till Släkt och Hävd (dvs namnet) kvarstannar hos GF. Vi kan alltså gå tillbaka till en egen årsbok eller periodisk skrift om det skulle bli nödvändigt.
 
Fullt så enkelt är det emellertid inte. Reglerna för utgivningsbevis regleras i Tryckfrihetsförordningen. Jag ska inte trötta läsarna med att citera långa stycken av TF; den som vill se lagtexten med egna ögon finner den här. De aktuella styckena är 1 kap. 7 § och 5 kap. 5-7 §§.
 
Summering av nämnda delar av TF: Som periodisk räknas en skrift som utkommer med minst fyra nummer per år. För att få utge en periodisk skrift behöver skriftens ägare ett utgivningsbevis. Utgivningsbevis må (=kan eller får) återkallas om skriften icke utkommit med minst fyra nummer per år under något av de två senaste kalenderåren; innan återkallandet ska ägaren ha tillfälle att yttra sig. Efter ett återkallande är skriftens namn skyddat i två år så att inget utgivningsbevis kan utfärdas för annan skrift med liknande namn.
 
Slutsats: En årsbok är i lagens mening ingen periodisk skrift, och för en sådan behövs alltså inget utgivningsbevis. När två år har gått utan att Släkt och Hävd har utkommit med minst fyra nummer per år, så riskerar GF att utgivningsbeviset återkallas. Sker det, så kan efter ytterligare två år en annan organisation (eller ett företag eller en enskild person) skaffa ett utgivningsbevis för en skrift med namnet Släkt och Hävd.
 
Mångfald eller enfald?
 
Många har betonat vikten av mångfald för det fria ordets skull. När två publikationer blir en, så minskar ju möjligheten att få artiklar publicerade om den nya årsbokens sidantal enbart kanske ökas något jämfört med den nuvarande, d.v.s. är mindre än SoH och den nuvarande årsboken tillsammans. Dessutom finns ju risken, som flera har påpekat, att någon stoppas om vederbörande på vetenskapliga eller personliga grunder har kommit på kant med den enda kvarvarande redaktören.
 
Ian säger ju själv att den minskade konkurrensen är det starkaste motargumentet mot sammanslagningen. Det är därför intressant att få veta om GF och Förbundet under sina förhandlingar också har diskuterat tänkbara kandidater till den nya årsbokens redaktörsstol. Med tanke på det uppkomna monopolet måste det ju vara en person som är en varm anhängare av det fria ordet; någon som utan ömma tår kan publicera artiklar med uppfattningar som strider mot redaktörens egna, och inte p.g.a. gammalt groll refuserar artiklar bara på författarens namn.
 
I annat fall kan vi alla tänka oss resultatet för den svenska släktforskningen - inte bara för själva forskningen, utan också för hela släktforskarrörelsens anseende. Många av oss har ju fortfarande den tidigare nämnda striden i färskt minne som ett avskräckande exempel...
 
Ny skepnad för Släkt och Hävd kallas alltså den nya tidskriften. Det vore ju trist om Släkt och Hävd förvandlades till Tidskriften av den Sorgliga Skepnaden...
 
Förslag
 
Skalar man av allt kringresonemang, så verkar orsaken till styrelsens förslag vara att det blir för dyrt att inte kunna samordna utskicken av SoH och övriga medlemsutskick, och orsaken till det är att SoH inte har utkommit enligt planerna. Varför försöker man då inte att lösa det problemet, i stället för att med detta alexanderhugg se till så att det inte finns någon tidskrift som kan försenas?
 
Vad sägs om följande?:
 
1) Kostnaderna för Släkt och Hävd (alla kostnader, inkl. egna separata utskick) dras av från medlemsavgiften. Avgiften täcker i fortsättningen alltså bara den övriga föreningsverksamheten.
 
2) De medlemmar som vill ha Släkt och Hävd får prenumerera på tidskriften. Det krävs alltså fortfarande medlemskap i GF för att få SoH, men man betalar en prenumerationsavgift i tillägg till medlemsavgiften. SoH tar då inte en krona från GF:s övriga verksamhet, utan bär sina egna kostnader.
 
Är det svårare än så?
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2003-10-26, 02:46
Svar #10

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Följer Anbytarforums (d.v.s. serverns) klocka svensk sommartid eller åländsk normaltid? Sent är det, men inte fullt så sent...
 
Godnatt!
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2003-10-26, 08:14
Svar #11

Hans Tåhlin

Hej Jörgen!
 
Jag tar i första hand fasta på det sista kapitlet i ditt inlägg, nämligen Förslag, som jag tycker verkligen bör vara ett av uppkasten i den fortsatta debatten - jag har i själva verket tänkt i liknande banor. Men jag skulle föreslå, att man tar ytterligare ett steg - som jag hoppas - till alla medlemmars båtnad, enligt följande:
 
Varför inte bilda en särskild stiftelse för utgivning av SoH, som skulle kunna finansieras från två källor:
 
- Donationer, testamentoriska förordnanden etc från mecenater med ett extra glödande intresse för SoH
- Prenumerationsavgifter av nödvändig storlek för att täcka resten av kostnaderna
 
På så sätt kanske man skulle kunna få råd att arvodera Redaktören och därigenom ev. säkerställa en mer regelbunden utgivning.
 
Ett GF sålunda befriad från det ekonomiska ansvaret för SoH skulle sedan kunna ägna sig dels åt en mer djupgående analys av medlemmarnas behov, dels en fruktbar diskussion om hur man på bästa sätt ska kunna tillfredsställa så många av dessa behov som möjligt.
 
Har jag gjort bort mig nu, som hon Sjödinskan sa en gång i tiden i TV?

2003-10-26, 10:26
Svar #12

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Har styrelsen för GF gjort någon form av konsekvensanalys av vad förslaget skulle innebära för medlemstillströmning kontra -bortfall, och i förlängningen föreningens ekonomi och framtid? Jag upplever det som att man riskerar hela föreningen genom att (nästan kuppartat) i realiteten avhända sig sin viktigaste tillgång.
 
Vad som allra minst borde göras är en medlemsenkät, för att få ett underlag hur dagens medlemmar värderar SoH, Släktforskarnas Arkiv och övriga tjänster gentemot varandra. Därmed skulle man se hur stort ett eventuellt medlemsbortfall skulle kunna bli. En sådan här genomgripande förändring av föreningens ansikte kan inte baseras på så lösa grunder som förhoppningar. Vi hoppas förstås att många ska välja att skaffa årsboken genom GF-medlemskap, som det står i GF-A på sidan 6.
 
Jag tror att ett tankefel som begåtts är att man sett läsarna av SoH och Årsboken som två separata grupper. Själv är jag ganska säker på att många läser bägge dessa skrifter, dock med en liten del som endast läser SoH och en något större del som endast har läst förbundets årsbok. Detta är något som också skulle kunna ges klarhet i genom en medlemsenkät, och inte baseras på mina, Ians eller någon annans gissningar.
 
Förslaget bör avvisas på höstmötet även om man tycker att det är bra i sak, för att ge tid åt en ordentlig ekonomisk och juridisk konsekvensanalys. Det handlar inte bara om SoH utan även om föreningens framtid.

2003-10-26, 11:36
Svar #13

Sven Wallerstedt Billdal

Släkt och Hävd får inte läggas ner!  
 
En oerhört viktig del i all forskning - professionell eller amatörmässig - är att vara källkritisk och redovisa sina resultat och slutsatser på ett tillfredsställande sätt. Vad gäller genealogi finns det tyvärr gott om tidskrifter som publicerar dåligt genomförd forskning, men två verk höjer sig över mängden. Det är dels Släktforskarnas Årsbok (SlfÅ), dels - och framför allt (efter en av alla känd och omvittnad svacka) - Släkt och Hävd (SoH). I båda fallen har redaktörerna vinnlagt sig om att inte bara antaga artiklar rätt upp och ner, och som skribent har jag således fått värdefulla synpunkter från såväl Skogsjö som Kuschner, och fr a har jag fått korrektur att gå igenom. Det sistnämnda missades av SoH under ”svackan”, vilket föranlett en hel del tråkiga felaktigheter i de uppsatser som jag då publicerade i SoH. När nu SoH återfått sin gedigna form och även fått en ansiktslyftning (plus trådbindning) känns det djupt bekymmersamt att man diskuterar en neddragning av SoH. För visst är det detta som blir följden om styrelsens förslag antags! Inte går det att få rum med lika mycket material fortsättningsvis, och inte får man samma intellektuella stimulans av en årsbok som av en ”tertial-tidskrift”. Som flera debattörer skrivit fyller båda dessa båda publikationer varsin viktiga roll, och inte är det bra om man urvattnar bägge och berövar dem deras identitet. Och jag instämmer med flertalet debattörer: Lägg inte ner SoH i dess nuvarande form! Och definitivt i vanligt ”pappersformat”. Det är emellertid några synpunkter jag tycker inte kommit fram tillräckligt.
 
1. På något sätt måste såväl SoH som SlfÅ klarare definiera sina roller. Som medarbetare i båda publikationerna har jag funderat både länge och väl i vilken av dessa jag skulle publicera mina uppsatser. Det jag kommit fram till har varit att man i SoH nog främst publicerar artiklar med enbart fakta utan något större intresse för andra än släktforskare (jfr mina uppsatser om Alströmer, von Rothstein m fl), medan man i SlfÅ kanske främst publicerar artiklar som utöver ”torra” fakta också kan ha en personlig ”knorr” (jfr mina uppsatser om Trump i Näsby och om Erik Giers? utomäktenskapliga äventyr), som kan stimulera släktforskare och andra att upptäcka hur roligt det är om man lyckas ”få kött på benen”. Men, som sagt, för mig är det fortfarande oklart var gränserna går, och här behövs besked. Vad så gäller Svenska Antavlor fyller väl denna publikation knappast de kvalitetskrav som man kan kräva med avseende på källkritisk granskning etc, och att redovisa anor som är ”lättfångade” via kyrkoboksmaterial är knappast så angeläget. Det skall dock medges att denna publikation fått ett lyft efter att Mos?n tagit över redaktörsskapet.
 
2. Vi är väl alla medvetna om att det ligger mycket ideellt arbete bakom de uppsatser som publiceras. Det gäller givetvis författarna, som inte bara lagt ner en massa tid utan ibland också haft faktiska kostnader (bilden på Malmenius, som jag på inget sätt är besläktad med,  i min uppsats om Foglö-genealogin köpte jag för egna medel från Statens Konstmuseer för 438 kr i syfte att med hjälp av en bild ge uppsatsen ett litet lättare intryck enligt redaktionens önskemål). Men: det stora ideella arbetet läggs ner av redaktörerna, vilket är lika obegripligt som mycket djupt tacksamt. Men vi får för den skull inte glömma bort att ledningarna för GF och Släktforskarförbundet också lägger ner väldigt mycket ideellt arbete, vilket de skall tillerkännas! Att arbeta ideellt är inte lätt. Det ställs stora krav, och man får ofta inte särskilt mycket positiva gensvar - i alla fall inte om allt flyter på som det skall. Däremot är det mycket vanligt med missnöjesyttringar, om man inte (över)ansträngt sig och lagt ner ännu mera tid på ideellt arbete när det kärvar till sig. Här behöver vi nog alla känna mer förståelse, solidaritet och tacksamhet!
 
3. De diskussioner som förs om priser etc är alltid lika tråkiga. Det finns inget här i världen som är gratis! Visst kan man tänka sig sponsring från något håll, men till syvende och sidst är det ändå vi alla som får betala, även om pengarna fått gå olika omvägar. Jag menar att vi alla som är intresserade av bra publikationer faktiskt måste vara beredda att betala för dessa varor. Är vi inte det skall vi förstås t ex lägga ner de publikationer, om inte några utomstående anser dem så värdefulla att de är beredda att gå in och betala ett överpris. Detta resonemang kan förstås låta förmätet av mig med tanke på att jag som läkare (59 år) har en god ekonomi, och att gemene man kanske inte kan resonera på detta sätt. Detta kan inte hjälpas. Det går inte att blunda för att väldigt många ändå har råd att hyra videofilmer, tippa, röka, köpa en påse vin för 300 kr, åka på skidsemester eller till Kanarieöarna etc etc (vilket  bevisligen många tycks ha råd till). Här är det fråga om prioriteringar. Det som gäller för skola och sjukvård (vill man inte betala för en bra service skall lärare och läkare förstås inte kräva att få förmedla en goda service) gäller även för oss släktforskare. Vill vi inte betala för bra publikationer och bra genealogi så måste vi acceptera detta, och som en konsekvens inte kräva att SoH skall vara kvar utan lägga ner SoH, vilket vore förödande. Vi måste i så fall också acceptera att den kritik som vi kan få från historiker av facket kommer att få ett större berättigande och på sikt undergräva kvaliteten på det genealogiska arbete, som vi alla är så måna om. Vill vi ha en bra publikation som SoH måste vi också vara beredda att betala för det.  
 
4. När jag 1986 återupptog min släktforskning, som legat nere sedan 1961, kände jag en viss bävan. Som etablerad forskare (inom ett naturvetenskapligt ämne) kände jag viss tveksamhet till om man som släktforskare verkligen kunde betraktas som seriös. Jag var väl medveten om den skepsis som faktiskt rådde kring genealogin. Men efter att ha kommit i kontakt med SoH (och PHT) insåg jag att det bland oss finns högt kvalificerade forskare som med god källkritik, bra källanvisningar etc utförde ett högst seriöst vetenskapligt arbete. Jag vill mena att (GF och) SoH  på ett utmärkt sätt ger genealogin den legitimitet som krävs för att betraktas som seriös. Givetvis innebär inte medlemskap i GF och läsande av SoH med automatik att man kan betraktas som en seriös forskare, men jag vill mena att detta kan vara en förutsättning. Och upphör SoH i sin nuvarande form är det stor risk att det mångåriga arbete som bedrivits för att göra genealogin accepterad spolieras. Mot den bakgrunden tycker jag att den väsentligaste uppgiften borde vara att vi på alla sätt försöker stimulera våra släktforskande kolleger att inte bara läsa SoH utan även skaffa SoH lämpligen genom medlemskap i GF. På så sätt kan sannolikt också ekonomin förbättras. Denna uppmaning gäller alltså i högsta grad även de släktforskare som inte kan se en direkt nytta. Den indirekta nyttan av att ha kvar detta flaggskepp och att tränas i ett källkritiskt tänkande kan inte nog poängteras. SoH:s existens är faktiskt en förutsättning för att vi skall betraktas som seriösa!
 
5. Så några avslutningsord om GF och dess service. Som lantis (jag bor i Göteborg) har jag faktiskt vid ett flertal tillfällen både via brev och per telefon bett om olika uppgifter från GF och alltid blivit väl bemött och för en billig (medlems)penning fått eftersökta uppgifter. Och vill vi ha kvar SoH tror jag att vår främsta uppgift bör vara att sprida kunskap om SoH och stödja SoH genom att värva fler medlemmar till GF.
 
Sven Wallerstedt
(ständig medlem i GF men utan andra bindningar till GF)

2003-10-26, 12:29
Svar #14

Christina Norén-Svensson

Jag håller inte med Dig, Lena A.Löfström, just nu.  
 
Jag tycker alla inlägg för processen framåt både de långa och de korta. Allteftersom debatten fortskrider blir mönster urskiljbara och motiv, som varit diffusa blir alltmer tydliga. Det är det ena. Det andra är de kreativa utvecklingsförslagen! Man kan inte behärska allt och för att hitta optimala lösningar behöver vi samarbeta. Vi behöver inte tycka lika, tvärtom är det när olikheterna bryts som utvecklingen förs framåt. Jag tycker inte debatten ska strypas!  
 
Som framgår ovan finns ett stort engagemang för tidskiften SoH:s fortlevnad. Många erfarna forskare med olika fackkunskaper har här ovan givit röst åt kreativa, kloka synpunkter och lösningsförslag att reflektera över. Allt kan användas i syfte hitta bra lösning för SoH (och även GF) till gagn både oss nu verkande och kommande generationer av släktforskare.  
 
Ett klokt förslag ger Anders Berg. En medlemsenkät skulle utöver Anders? förslag till innehåll också kunna undersöka inställningen till digitala publiceringsformer. Alla genomgripande förändringsbeslut ska självklart baseras på fakta (så långt det går att få fram sådana) och inte på hypoteser.

2003-10-26, 15:50
Svar #15

Utloggad Jojje Lintrup

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1204
  • Senast inloggad: 2014-12-16, 14:51
    • Visa profil
Det är inte lätt att hänga med i den här massiva debatten, får jag lov att säga, men en fråga har dykt upp i mitt huvud gång på gång, nämligen Vad tycker läsarna av Släktforskarförbundets årsbok om att man slår ihop den och S&H? Det skulle vara intressant att få den aspekten belyst, särskilt i skenet av att årsboken dragits med stora problem med att få in vettigt material under de senaste åren.
Sen måste jag ändå nämna att jag tycker att det är många som dundrar på utan att vara särskilt konstruktiva. Att ge ut en tidskrift eller en årsbok är mycket krävande, både för dem som sitter med uppdraget och för organisationerna. Så vardagsproblemen försvinner inte genom att en hel hord med arga läsare skäller ut utgivarna. Det måste in intressant material, och det är väl den viktigaste förutsättningen för att allting ska få förbli vid det gamla!
Alltså, sluta upp med ordpruttandet och sätt igång och skriv intressanta artiklar, så ska nog både årsboken och S&H överleva!

2003-10-26, 19:37
Svar #16

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Ian Hamilton har i sitt inlägg 24/10 kl 14.32 behagat meddela att han inte finner undertecknads läsförståelse tillfredsställande.
 
Därefter har Hamilton i min enkla fråga från sin egen fantasi läst in tre implikationer, om vilka Micha?l Lehman föga förvånande i följande inlägg konstaterar men jag kan inte - huru mycket jag än försöker - se de av Ian uppfattade insinuationerna. Nej, givetvis inte, eftersom de inte finns där.
 
Efter att först ha felciterat mig (vilket Lehman noterat) för att få till något slags koppling mellan frågan i mitt inlägg och de av honom själv hopfantiserade implikationerna, avvisar Hamilton, därefter, inte helt överraskande, de av honom själv uppställda påståendena som osanna. Han konstaterar: Sådana frågor kan inte besvaras, bara avvisas.
 
Då kan man ju undra varför Hamilton överhuvudtaget gjort sig besväret med att hitta på dem. Finns måhända svaret på detta 'implicit' hans nästa påstående, gällande en annan av mina ännu obesvarade frågor: Janzons andra fråga har besvarats av Lena?
 
Den del av min frågeställning, gällande sökandet efter alternativa finansiärer, som fortfarande efter tre försök förblir obesvarad är:
 
Vem/vilka har man kontaktat? Vad har man fått för svar?
 
Eftersom enligt Lena A Löfström så gott som alla tänkbara alternativa vägar har prövats borde det ju ändå gå att namnge någon institution man tillskrivit och kort redogöra vad man har fått för svar. I stället för att besvara denna fråga har Hamilton bemött den med påståendet att den (likt samtliga andra frågor jag ställer) är oförskämd och insinuant och därför inte behöver besvaras.
 
I det senaste försöket att hantera denna tydligtvis oväntat besvärliga fråga hävdar alltså Hamilton att den redan är besvarad av Lena A Löfström. Med anledning av detta har jag två frågor; den ena syftar till att fastställa om övriga debattörers läsförståelse är i samma sorgliga skick som min egen, och den andra är riktad direkt till Ian Hamilton.
 
Fråga 1: Kan någon av debattörerna i detta forum någonstans i Löfströms ovanstående inlägg finna namnen på de institutioner GF:s styrelse kontaktat i frågan och ur utläsa vad man har fått för svar av dem?
 
Fråga 2: Vad månne det implicerar när jag påstår att jag inte har fått svar på frågor som jag inte har fått svar på, medan GF:s ordförande i sitt inlägg svarar med att frågor som jag inte ställt inte kan besvaras?  
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

2003-10-26, 19:53
Svar #17

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Det är tydligen inte bara läsförståelsen jag har problem med. Jag kan inte skriva heller!!  Det borde väl ändå stå ur texten utläsa eller något sådant i fråga 1?
 
Med vlniäg hlnsinäg
 
Kaj Janzon

2003-10-26, 20:28
Svar #18

Utloggad Ted Rosvall

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1256
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 07:49
    • Visa profil
Kloka ord av Jorge Lintrup. Manustorkan är den omedelbara orsaken till beslutet att lägga ned Svenska Antavlor. Måhända har tiden och tekniken runnit ifrån just den typen av publikation, men om vi bara hade fått in rejält med manuskript hade det kanske gått ett tag till.
Både Släktforskarnas Årsbok och Släkt & Hävd (liksom alla andra skrifter av det här slaget) är givetvis beroende av att goda och varierade manuskript kommer in. Helst skall de också vara så väl skrivna, att inte bara akademiker förmår avnjuta dem. Det är svårt att veta hur pass uppskattad Släktforskarnas Årsbok är. Varken redaktören eller förbundsstyrelsen brukar få någon särskild feedback. Däremot har vi kunnat konstatera att de som brukar köpa årsboken också fortsätter att göra det. Upplagan har i flera år legat stadigt omkring 4000 exemplar, vilket inte är så illa alls. Roligt vore dock om än fler släktforskare både ville läsa och medverka i denna serie.
TED

2003-10-27, 00:05
Svar #19

Ian Hamilton GF

Jag vill uppriktigt tacka de debattörer som ansträngt sig för att sätta sig in i styrelsens dilemma och bidragit med konstruktiva förslag till lösningar.  
 
Jörgen Tollesson har flera goda poänger och verkar inse att det inte bara går att vifta bort problemet med separata utskick. I själva verket motsvarar ju ett extra utskick minst ett femtiotal hela medlemsavgifter, och räknar man bara med nettot behövs kanske ett hundratal medlemmar för att bara betala denna totalt improduktiva kostnad. Det är ju tråkigt att Postens taxor ska styra föreningars och tidskrifters ekonomi, men så är det.  
 
Id?n att göra Släkt och Hävd till ett frivilligt tillval på medlemsavgiften är inte ny. Jag betraktar den som en sämre lösning än att samarbeta med förbundet om en gemensam årsskrift, i min föreställningsvärld mycket lik SoH, eftersom upplagan skulle bli väsentligt lägre (och kostnaden per exemplar högre). En läsarenkät som Anders Berg föreslår skulle knappast ge ett tillförlitligt svar på frågan om hur många som skulle kvarstå som prenumeranter, det får vi bara veta säkert om vi prövar. Törs vi det? Risken är att vi får en dyr, exklusiv Släkt och Hävd med mycket krympt upplaga.
 
Frågan om övergång från tertialutgivning till årsvis utgivning har förvisso en del allvarliga problem. Att det går att behålla utgivningsbeviset visas dock genom exemplet Stockholms-Tidningen, men viktigare är att vi är överens med Förbundet om den moraliska rätten till namnet. Med eller utan samarbete med Förbundet skulle en årsvis utgivning minska problemet med förseningar och dubbelutskick. Personligen ser jag ett egenvärde i att få ett konkret samarbete till stånd mot bakgrund av organisationernas historia.
 
Det är lätt att dra fel slutsatser om man utgår från vad en liten grupp mycket engagerade personer vill och anser om tidskrifterna. Anders Berg gissar t ex att många läser bägge dessa skrifter, dock med en liten del som endast läser SoH och en något större del som endast har läst förbundets årsbok. Verkligheten är att 81 % av Årsbokens subskribenter inte är medlemmar i GF och 69 % av GF:s medlemmar inte subskriberar på Årsboken (baserat på ett stickprov omfattande 10% av GF:s medlemmar, så nära vi kunnat komma ett obundet, slumpmässigt urval).  
 
Av feedback som vi får till GF kan vi utläsa att väldigt många efterfrågar mer material i Släkt och Hävd av den bredare, mindre faktaspäckade typ som Sven Wallerstedt beskriver som typisk för Släktforskarnas Årsbok. Jag tror faktiskt att den nya SoH/SfÅ skulle ha förutsättningar att tas emot mycket positivt både av dem som i dag bara håller sig med den ena skriften och av dem som läser båda.

2003-10-27, 00:45
Svar #20

Michaël Lehman (Philippos)

Ian nämner den feedback, som kommer GF till dels, och menar, att ?väldigt många efterfrågar mer material i Släkt och Hävd av den bredare, mindre faktaspäckade typ som Sven Wallerstedt beskriver som typisk för Släktforskarnas Årsbok?. Väldigt många i förhållande till vad - i förhållande till dem, som hör av sig, eller i förhållande till SoH:s totala läsekrets? Och huru många har hört av sig egentligen? Jag har förvisso inte hört av mig, då jag är nöjd med SoH, men skulle bli missnöjd, om den förändrades i den riktning, som Ian vill. Personligen vill jag inte minska på antalet ?tunga? artiklar till förmån för ?bredare, mindre faktaspäckade? artiklar, men det torde väl redan ha framgått vid det här laget.

2003-10-27, 04:44
Svar #21

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Om det är så att de stora flertalet medlemmarna i GF, inklusive undertecknad, ser SoH som huvudorsak att vara medlem, då man inte är aktiv vare sig i lokalernas samlingar eller på medlemsmöten, pga av geografiska hinder o andra orsaker, ter det sig mycket olämpligt och odemokratiskt att besluta om tidskriftens framtid, utan att kolla, t ex genom en enkät, med den majoritet av medlemmar som sannolikt vill ha kvar tidskriften som den hittills är tänkt att ges ut!!! Det vore ju dessutom mycket dumt med tanke på föreningens framtid!
 
Om läget är det motsatta så har ju styrelsen inget att förlora på att få detta bekräftat!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2003-10-27, 08:43
Svar #22

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
En medlemsenkät skulle endast ge ett så tillförlitligt svar som en enkät kan ge, men det skulle ge avsevärt mycket bättre besked än att inte fråga alls!
 
När det gäller hur många som läser både SoH och SlfÅ, så måste man också ta hänsyn till att många säkert läser dessa på bibliotek, på sin förening osv även om de inte köper bägge. Men stickprovsundersökningen som Ian nämner är ändå intressant och oroväckande. Av stickprovet GF-medlemmar är det alltså 31% som även köper Årsboken. Det är den kategorin som vi fått flera signaler om att dessa kan välja att endast subskribera på Årsboken, om detta förslag går igenom. Hur skulle GF:s ekonomi se ut om 31% av medlemmarna på kort varsel lämnade föreningen?
 
Jag tycker det kommit många konstruktiva förslag för att hitta andra lösningar. Låt oss fokusera på vad som är problemet! Det är tydligt att det är de extra utskick av kallelser mm som är orsakade av att SoH inte kunnat hålla sina utgivningstider, och vad detta innebär av merarbete och kostnad för GF.
Detta löser man genom att inte göra övriga utskick beroende av SoH:s utgivningstakt! Så enkelt är det. Jörgen hade en bra liknelse med alexanderhugget, ett annat är att om man lider av huvudvärk så försöker man inte bota det med att hugga av huvudet.
 
Mitt förslag är att Släktforskarförbundet, vars vilja att hjälpa GF med detta problem är mycket lovvärt, ser till att möjliggöra en utgivning av Släkt och Hävd som inte är beroende av GF:s löpande utskick. Förbundet har beslutat att lägga ned Svenska Antavlor (som mycket riktigt överlevt sig själv). Denna skrift har två gånger per år genererat motsvarande arbete med utskick och portokostnader som GF:s utskick av SoH, med den skillnaden att SvA inte behövts samordnas med annat.
 
Låt Släkt Och Hävd fortsätta i nuvarande skick och med nuvarande kompetenta redaktion, som en del av GF, men hjälp föreningen med distribution och eventuellt portokostnader, genom att använda de rutiner som redan finns för utskick av Svenska Antavlor.

2003-10-27, 15:11
Svar #23

Utloggad Stefan E Sundbäck

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 392
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej!
 
Har länge tvekat att ge mig in i en inflammerad debatt, men jag känner att jag ändå vill nämna min ståndpunkt i frågan om SoH och dess framtid.
 
Vid 16 års ålder, 1977, gick jag med i GF. Då hade jag släktforskat i ungefär två år. Det innebär att jag varit medlem i föreningen i snart 27 år. Tillhör nu inte dem, som publicerat sig särskilt ofta i SoH. En av mina ungdoms synder trycktes dock i Svenska släkter (SoH 1979:4).
 
För mig är det helt självklart att jag vill att SoH skall bestå i sin nuvarande form. Ett slag funderade jag på varför jag vill ha det på detta sätt - det är ju inte helt självklart.
 
Det främsta skälet är just det, som flera debattörer redan varit inne på: tidskriftens höga vetenskapliga kvalitet. Det är ovärderligt att ha en sådan tidskrift - även i arbetet som amatörgenealog.
 
Under alla åren har jag haft en förväntan på att öppna det bruna kuvertet från GF, när jag av tyngden har förstått att det innehåller SoH. Detta trots att jag med fog kan säga att jag tillhör den norrlandsmaffian, även om jag nu bor i Mälardalen. Det är väl riktigt, att det inte är så ofta det trycks artiklar i SoH om norrländska släkter och förhållanden. Men det måste ju bero på oss norrlandsforskare och inte på SoH:s redaktion! Ändå är SoH för mig helt oumbärlig, till skillnad från SlfÅ, vilken jag bättre klarar mig utan. Som genealog är jag ju inte endast intresserad av min egen släkt. Jag är ju intresserad av Sveriges historia sedd ur en personhistorisk synvinkel. Här har jag ett mycket bra material i SoH. Jag får också en del bra tips för att kunna gå vidare i min egen forskning.
 
Recensionerna är för mig av största värde. Genom dem håller jag mig ? jour med det som händer i forskarvärlden. I det senaste numret recenserade Per-Axel Wiktorsson dissertationen Salanus, Tunström och Sporrong. Tillnamnsbruk och framväxten av släktnamn i Uppland. Denna recension gav mig ett bra perspektiv på funderingar kring ett släktnamn i Finland och inspiration att gå vidare i den-na forskning. Även om inte artikeln/recensionen inte handlar om min region, kan den ge ett nytt perspektiv på den egna forskningen och inspiration att forska vidare.
 
Om jag förlorade SoH i dess nuvarande form, skulle jag känna mig hemlös i den svenska genealogiska världen. Utan tvekan är det så, att SoH har varit med om att forma dagens släktforskargeneration i Sverige - och just nu formar morgondagens. Svensk amatörgenealogi är - förutom att den är allmän, tack vare det överlägsna arkivmaterialet - känd för att hålla god klass på de arbeten, som görs. Jag vill påstå att SoH här på många sätt varit stilbildande. Det gör jag utifrån att den varit viktig för mig, som ung genealog under 70-talets andra hälft och även senare på den amatörgenealogiska banan. Visst är SlfÅ bra med sitt kanske något mer lättillgängliga material och mer bildrika framställning. Den fyller sin funktion. Men SoH har definitivt sin. Den är en annan än SlfÅ. För mig är den funktionen SoH har viktigare. Att sammanslå de båda skrifterna vore inte bra. Jag är övertygad att så småningom skulle de båda tidskrifternas karaktär sammanfalla och bli en. Det är nog troligt att det något mer lättillängliga materialet i SlfÅ skulle bli det starkare i en sådan sammanfogningsprocess, till priset av tyngden i det genealogiska arbetet i SoH. SoH:s karaktär av vetenskaplig tidskrift skulle därmed gå förlorad. Det är då tveksamt om det vore värt att kvarstå som medlem i GF. Det är inte heller aktuellt i dagsläget för mig att söka ett direkt medlemskap i Släktforskarförbundet. Jag är inte heller övertygad om att jag skulle göra det, bara för att få del av SoH i en sammanslagen form. Vilken möjlighet återstår? Forskarföreningen på min egen hemort kommer alltid att förbli lika intressant för mig. Eftersom jag har en del rötter i Finland, lär väl kanske Genealogiska samfundet där bli av intresse. Kanske någon förening för vallon- och tyskättade förutom G-gruppen.
 
En annan synpunkt är ju att SoH:s periodicitet är fyra nummer per år (varav ett dubbelnummer), medan SlfÅ:s utgivning givetvis sker en gång per år. Jag tycker det passar mig bättre att kontinuerligt bli uppdaterad flera gånger per år. Vilken form av stöd uppbär GF för tryckningen av SoH? Om jag inte minns fel - men jag är inte uppdaterad ordentligt här - får väl just tidskrifter stöd om de utges med fyra nummer per år, varav högst ett får vara ett dubbelnummer. Det blir väl aldrig så att GF kommer att förlora ett stöd, om SoH endast kommer att utges en gång per år?
 
Tyvärr kan jag inte närvara den 8 november. Jag är förhindrad av min tjänst, därför att jag befinner mig på konfirmandläger. Det är min förhoppning att ansvariga tar sitt förnuft till fånga och verkar för ett beslut, där SoH bevaras i sin nuvarande form. För mig är SoH så pass viktig, att jag t.o.m. kunde tänka mig att betala en högre medlemsavgift för att få den utsänd i pappersformat (trots att jag använder datorn mycket är det helt överlägset med pappersformat i arkiveringssynpunkt). Jag ställer mig frågan vad jag får för 200-250 kronor i dag. Inte är det mycket i alla fall. Inte för att det alls kan jämföras ens på samma dag, men jag betalar 1200-1300 per år för att vara med i Rotary.
 
Med förhoppning om ett klokt beslut!
 
Stefan E Sundbäck
 
PS. Att SoH är försenad i sin utgivning rör mig inte i ryggen. Bättre det - och att materialet håller sin höga vetenskapliga klass samt är välredigerat - än att komma ut i tid och tumma på kvalit?n. Däremot anser jag att GF inte skall behöva tveka att då sända ut sina kallelser separat. Det måste föreningens ekonomi tillåta. Om inte - höj medlemsavgiften eller försök att komma i åtnjutande av bidrag eller sponsorer! DS.

2003-10-28, 08:17
Svar #24

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Ombud?
Har ovan meddelat min inställning i frågan; Jag vill ha kvar SoH som enskild publikation med egen redaktion – oavsett vem som ger ut tidskriften, samt att jag inte har möjlighet att resa från Göteborg till Stockholm och närvara vid mötet.  
Har först nu - efter c:a 30 års medlemskap - studerat GF:s stadgar och frågar - för att det skall bli helt tydligt: Kan man rösta genom ombud i denna förening?
 
Glädjande och bekymmersamt
F ö är det glädjande att så många gjort sin röst hörd i denna diskussion, och då menar jag inte enbart oss som vill ha kvar SoH som enskild publikation. Bekymmersamt tycker jag det är när diskussionen beskrivs som infekterad eller att det förekommer brösttoner. När jag läser vad som skrivets ovan får jag i stället känslan av att huvuddelen av den här diskussionen är både sansad och saklig, samt att påhoppen är relativt få. Det vore roligt om fler ville ta till orda. Även om det blir upprepningar framkommer ofta någon ny vinkling som kan bidra till diskussionen. Det här är en fråga vi behöver tala om länge.
 
Medlemsenkät  
Idén med en medlemsenkät tycker jag är intressant, speciellt om det är så att min åsikt/röst endast kan bli känd om jag närvarar vid möten hållna i Stockholm.
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2003-10-28, 18:10
Svar #25

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Olle Elm har i sitt inlägg pekat på en i sammanhanget viktig sak, då han skriver: ”speciellt om det är så att min åsikt/röst endast kan bli känd om jag närvarar vid möten hållna i Stockholm”
 
I praktiken förhåller det ju sig så att det här diskuterade beslutet kommer att avgöras i Stockholm av – i bästa fall – största delen av de 60-70 medlemmar, huvudsakligen stockholmare, som normalt brukar besöka GF:s höstmöte. Av dem har en stor majoritet överhuvudtaget inte deltagit i den här diskussionen. Denna lilla grupp lördagslediga huvudstadsbor som inte valt att prioritera de evenemang som Arkivens dag erbjuder, eller något annat matnyttigt, kommer alltså att rösta i denna viktiga fråga för mer än 2000 SoH-sugna medlemmar, spridda över hela landet. Av de sistnämnda känner säkert en betydande del inte ens till att det pågår en debatt om saken här i Anbytarforum.
 
Jag har tidigare pekat på det för en demokratisk diskussion olämpliga i den överraskningstaktik som styrelsen har använt sig av i frågan. Genom den taktiken blir den tid som behövs för diskussion bland medlemmarna innan beslutet ska fattas alldeles för kort med tanke på frågans komplexitet. Det pratas en del om ”enkäter” här. Varför inte, men då måste de som tillfrågas också få en rimlig tid att sätta sig i frågan. En medlemsomröstning per post som omfattar samtliga medlemmar kanske vore ännu bättre. Den skulle väl åtminstone göra slut på de ovetenskapliga spekulationerna gällande huruvida folk ställer SoH i bokhyllan oläst eller inte.
 
Som det är nu så talar mycket för att styrelsens förslag kommer att segra. Huvuddelen av diskussionen kommer sannolikt att föras i efterhand och mycket handla om ”Hur kunde det bli så här?” kontra ”Vad var det jag sade?”. Att den diskussionen också huvudsakligen kommer att föras i Stockholm, blir väl en naturlig konsekvens av det sätt som det aktuella beslutet riskerar att genomföras på. GF kommer efter beslutet utan tvekan rätt snabbt att omvandlas en ren Stockholmsföreteelse och får väl främst inrikta sig på att konkurrera med SSGF om titeln ”Stockholmsområdets största genealogiska förening”.
 
De GF-medlemmar som levat i vanföreställningen att GF är en förening för hela Sverige, får väl ägna en del tid att meditera över frågan hur i all världen de kunnat uppfatta verkligheten på ett så galet sätt. Jag kan inte se annat än att GF-styrelsens beslut, om det genomförs, kommer att resultera i en riksomfattande efterhandsomröstning med fötterna, när medlemmarna ute i landet har tänkt klart. Vart de ska ta vägen sedan, tror jag att det kan det komma att råda delade meningar om.
 
Att något likvärdigt alternativ till SoH inte kommer att erbjudas av Sveriges släktforskarförbund – om höstmötet säger ja till GF-styrelsens förslag – verkar tyvärr ganska klart, om förbundsstyrelsen inte väljer att föreslå en annan samarbetsform beträffande SoH än den som GF:s styrelse föreslagit.
 
Medlemsunderlag finns dock säkert för den eller de som känner sig hågade att starta en ny tidskrift i SoH:s anda.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

2003-10-28, 18:37
Svar #26

Michaël Lehman (Philippos)

Lena A. Löfström skriver i ett inlägg 22. ds, att Genealogiska Föreningen inte har ?anställda som i rappet kan adressera, skriva ut etiketter, sortera, packa, stoppa i kuvert mm cirka 2 500 försändelser sådär i en handvändning även om saker dyker upp från tryckeriet?. Enligt Genealogiska Föreningens senaste verksamhetsberättelse hade föreningen under verksamhetsåret 2002 anställda motsvarande minst 3 1/5 heltidstjänster (tjänstgöringsgrad för bokbindaren angives ej). Huru läget ser ut i dag vet jag inte, då detta uppenbarligen är ?konfidentiella uppgifter?. På föreningens hemsida angives fem anställda i stället för sju (som i verksamhetsberättelsen), och dessutom en tjänst färre (ingen bibliotekarie finnes angiven på hemsidan), men då hemsidan inte lämnar några uppgifter om tjänstgöringsgrader, kan man ändå inte draga några säkra slutsatser om i vilken grad föreningen har tjänstgörande personal.
 
Men den fråga, som jag ändå vill ställa, är: Vad i all världen gör dessa anställda, om de inte ens har tid att ägna sig åt föreningens medlemsutskick, som väl ändå måste anses vara en grundläggande del i verksamheten i varje ideell förening?

2003-10-28, 19:05
Svar #27

Utloggad Nils Hård af Segerstad

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1647
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 17:38
    • Visa profil
Med anledning av Olles och Kajs inlägg:
Vi skulle kunna lägga en Robin Hood-skatt av känd modell på den medlemsavgift som vi stockholmare betalar till GF.
Med dessa skattepengar subventioneras landsortsmedlemmarnas resa till Stockholm och årsmötet den 8 november!

2003-10-28, 21:14
Svar #28

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Vilken härlig diskussion! Tänk om alla periodiska publikationer hade denna stödtrupp! Vår tidskriftsflora skulle kunna sjuda av växtkraft i stället för riskerna att krympas?
 
Vilket beslut som kommer att fattas på höstmötet är ännu oklart. Om GF:s styrelse känner hur vindarna blåser, borde den låta beslutet anstå till vårmöte och i stället nu besluta att låta varje betalande medlem (den som missat sin medlemsavgift har just då ingen talan!) avge sin röst via brev eller e-post. Då har man i en viktig fråga nått ut till de utanför stor- Stockholms-regionen boende medlemmarna och kan därefter stadgeenligt ändra Släkt & Hävds status.

2003-10-28, 21:43
Svar #29

Utloggad Anders Winroth

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 83
  • Senast inloggad: 2015-09-16, 20:36
    • Visa profil
Irma Ridbäcks råd är förnuftigt. Frågan om Släkt och Hävds fortlevnad är ju uppenbarligen en fråga som engagerar många, och som ingalunda verkar färdigdebatterad. Är det verkligen vettigt att försöka få fram ett beslut på höstmötet? Det är ju dessutom god föreningspraxis att inte försöka driva igenom viktiga beslut samtidigt som en nyckelperson (ordföranden!) avgår. Det binder ju verkligen händerna på den tillträdande ordföranden. Och det torde göra det svårt att få verkligt framträdande släktforskare att ställa upp som ordförandekandidater, om föreningens flaggskepp försvinner. Ett beslut i sann demokratisk anda vore att skjuta upp beslutet om Släkt och Hävd till vårmötet, så att alla röster får höras. Då kan ju dessutom styrelsen be om hela medlemskårens synpunkter, och inte bara höra från de relativt få personer som kommer på höstmötet.  
 
Är det förresten någon som vet vem valberedningen tänker föreslå som ny ordförande efter Ian Hamilton?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna