ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2000-10-19  (läst 2340 gånger)

2000-04-02, 00:22
läst 2340 gånger

Utloggad Solvej Olsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 15
  • Senast inloggad: 2020-01-02, 16:56
    • Visa profil
Tack Madeleine för svaret. Jag tar ett exempel för att se om jag fattat rätt. Min systerdotter har psoriasis, då måste alltså både hennes mamma och pappa burit på anlagen. Läkaren sa nämligen att det är en ärftlig sjukdom, men vi vet ingen annan, varken i vår släkt eller hennes pappas släkt, som har denna sjukdom.Båda är alltså bärare av anlaget, men sjukdomen visade sig inte förrän de träffade en annan anlagsbärare? Är det rätt uppfattat?   Tack igen, Solvej.

2000-04-02, 18:28
Svar #1

Madeleine Raftö

Det finns en ärftlighetsfaktor vid psoriasis, men det exakta ärftlighetsförhållandet är ännu inte klarlagt, så jag kan inte säga att just psoriasis följer de enkla ärftlighetslagarna, utan sjukdomern verkar ha en mer komplicerad gång. Om en förälder har psoriasis är risken för att barnet skall drabbas 25%, men hos er så har barnet fått det utan att föräldrarna är drabbade. Många är inte ens medvetna om att de har psoriasis, då sjudomen ibland är så lindrig att de är helt besvärsfria. Så en av föräldrarna kan ha psoriasis utan att veta om det, och det kan då ha nedärvts till systerdottern. Men jag är ingen läkare så jag kan inte yttra mig mer om själva sjukdomen, kontakta gärna en läkare som specialiserat sig på genetiska sjukdomar.

2000-04-02, 20:42
Svar #2

Utloggad Torbjörn Gustavsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2009-09-11, 21:45
    • Visa profil
Ovanstående var egentligen inte svar på den ursprungliga frågan, nämligen om sjukdomen så småningom skulle försvinna ur generna. Där är svaret att sjukdomen försvinner statistiskt om genen som alstrar sjukdomen också gör att bärarna av genen får svårare eller inte vill skaffa barn. Så kan t.ex. vara fallet med dominanta gener såsom dvärgväxt. Någon med dvärgväxt kan vilja avstå från att skaffa barn för att inte föra anlaget vidare. Däremot är det mindre sannolikt att bärare av psoriasisanlag skulle resonera så. Om inte anlaget som sådant resulterar i en genetisk svårighet att få barn, kommer därför genen att finnas i lika stor proportion bland befolkningen som tidigare. I den egna släkten spelar slumpen en så stor roll att det inte på förhand går att säga om anlaget sprider sig eller dör ut, helt i enlighet med Madeleine Raftös resonemang ovan.

2000-04-05, 00:26
Svar #3

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1243
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:48
    • Visa profil
Lena syftar nog på deportationen av israeler under den assyriska dominansen i området, detta runt år 721 fvt. Det finns tydligen ett uttryck som hör samman med denna deportation, uttrycket i fråga är the ten lost tribes, ty det verkar som om de som fördes i exil inte lyckades bevara sin identitet. Observera att det ovannämnda gäller det s k Nordriket.

2000-04-05, 06:52
Svar #4

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
I senaste numret av Populär Arkeologi finns en  
intressant artikel Generna kan berätta om  
förhistorska folkvandringar av Gunnel och Lars  
Beckman, medicinska genetiker.  
 
De redogör även för genernas och olika genetiska  
markörers betydelse i sammanhanget.
 
Tre kartor visar på olika folkvandringsvågor som  
ägt rum i Europa.
 
Dessutom rekommenderas mer läsning i:
Cavalli-Sforza LL, Menozzi P, Piazza A: The  
History and Geography of Human Genes. Princeton  
University Press, 1995.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2000-04-25, 02:06
Svar #5

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Kan någon förklara för en novis som mig, att man  
kan uttala sig om förhistoriska folkgruppers  
släktskap, liksom att ismannen skulle vara släkt  
med 25-procent av dagens européer och att en  
rituellt offrad indiansk flicka i Anderna för ca  
500-600 år sedan är släkt med en nutida kvinna i  
Washington, USA.  
 
Samtidigt som det enligt vissa bedömare inte ens  
går att säkert fastslå ett faderskap!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2000-04-25, 11:43
Svar #6

Stig Rådahl

Stefan!
 
Jag är också novis men jag undrar om Du inte har tagit ordet släkt i den triviala betydelsen av bror, kusin, faster etc. Här torde det röra sig om släktskap på stamnivå eller ännu högre: man torde jämföra statistiska likheter mellan prickarna i DNA-kedjan, skulle jag tro!

2000-04-25, 13:17
Svar #7

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Stig, OK! Låt mig då fråga så här:  
1. Hur säkert kan ett faderskap fastställas med  
dagens teknik?
 
2. Hur säkert kan man fastställa släktskapet  
mellan enskilda individer som t ex den 9000-åriga  
stenåldersmänniskan(kvinnan?) i England som  
fastslogs vara släkt med läraren, men inte med  
någon av eleverna i den besökande klassen från den  
skolan i trakten av fyndet?
 
3. a) Hur säkert kan man bedöma släktskapet mellan  
den för 500-600 år sedan offrade indianflickan och  
hennes nyfunna släkting Washington?  
b) Är den nu levande släkting alltså den ende  
funne stamfränden eller kanske den ende funne  
överlevande av ett helt folkslag?  
c) Är det möjligt att se ungefär eller exakt hur  
många generationer som skiljer dem åt?
d) Amerikaner lär ha prövat att via DNA-test få  
reda på släktskap med bl a invandrare som kom med  
båten Mayflower. Vet någon om detta lett till  
något resultat och isåfall vad?
 
4. En av mina släktforskningsstudiecirkeldeltagare  
hade såväl mormor som mormorsmor födda oäkta. Han  
funderade på att via DNA fastslå ett möjligt  
faderskap via en ättling till den misstänkte  
mannen. Hur säkert/osäkert är ett sådant test???
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2000-04-25, 18:15
Svar #8

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Vad gäller fråga fyra så kan man säga att man har statistiskt sett 25% av sin arvsmassa från mormor, alltså i snitt ungefär 12 kromosomer från henne, och hälften så mycket, 6 från hennes far. Dock kan det variera, man får ju 23 kromosomer från mor och 23 från far. Alltså kan man teoretiskt sett få samtliga de kromosomer som ens morfar bidragit med till mamma, eller samtliga från mormor gett till mamma. Dock så är det så att om någon lite ovanligare genetisk markör skulle förekomma hos både den utpekade ättlingen och hos deltagaren tyda på släktskap, däremot skulle bristen på överenstämmelse inte ha samma bevisvärde. Enda säkra metoden är att titta på mormoderns och hennes misstänkte fars arvsmassa och jämföra dem, det går om det finns tex hårtussar kvar från båda.
 
MVH
Anders Ryberg

2000-04-26, 07:53
Svar #9

Utloggad Rolf Liljhammar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 466
  • Senast inloggad: 2010-12-03, 04:58
    • Visa profil
Marie Antoinette och Lasse-Maja.
Just i dagarna har en DNA-analys bekräftat att Marie-Antoinettes son, Louis, som skulle ha blivit Ludvig XVII, avled vid 10-årsåldern i TBC.  
Teorier har funnits att han räddades från fängelsevistelsen och detta har varit grunden till nästan ohämmade spekulationer.  
En släkt i Frankrike hävdar sig härstamma från honom.  
En verkligt intressant bok gavs ut 1996. Där hävdas att Lasse-Maja, som ligger begravd i Arboga, skulle vara denne tronföljare.  
Kopplingen finns mellan Axel v Fersen, som hade intressen i Bergslagen och dennes aktiva deltagande i försöken att rädda den franska kungafamiljen. Han lär då ha smugglat med sig kronprinsen (sin son, påstås det) och placerat honom i fosterhem i Ramsberg.
De nyligen offentliggjorda DNA-analyserna tog död på sådana spekulationer, - men...
Axel v Fersen hävdas, som sagt, vara fadern till kronprins Louis (Ludvig), vilket låg till grund för Lasse-Maja-spekulationen.
Nu kommer en fråga, från en som märker att han kan alldeles för litet i frågorna om DNA:
Visar DNA-analys bara moderns gener? Det borde väl vara rimligt att med samma DNA-analys kunna ta till sig eller skrota uppgifterna om Axel v Fersens påstådda faderskap till kronprins Louis.
 
Någon som vet??
 
Rolf L

2000-04-26, 18:37
Svar #10

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1243
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:48
    • Visa profil
DNA finns i cellkärnan men även i mitokondrien. Det DNA som finns i mitokondrien nedärvs uteslutande på mödernet, därmed är det möjligt att fastställa ett mor-barn släktskap, genom jämförelse mellan de olika personernas (exempelvis Louis och Marie-Antoinette) mitokondrie-DNA. Men det är också möjligt att fastställa ett far-son släktskap, genom att jämföra DNA i de respektives y-kromosomer, ty arvsmassan där ärvs från far till son. Detta om jag förstått rätt, men kanske någon som är insatt kan ge sin bild.

2000-04-27, 20:26
Svar #11

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Hej!
Vad det gäller Louis XVII och Marie-Antoinette så hade man uppenbarligen bara jämfört en lämning av honom med moderns stoff, ej med något som en gång varit en del av Louis XVI (man var kanske orolig att von Fersen-teorin var rätt.) För övrigt ärver man inte bara Y-kromosomen från fadern, utan en kromosom i vart och ett av de 23 paren. Mitokondrie-DNA:t ärvs dock bara från modern, men det är ytterst litet. Däremot kan det användas för att spåra moderslinjer väldigt långt.
 
Anders Ryberg

2000-05-01, 14:59
Svar #12

Madeleine Raftö

Mitokondrier är små cellulära partiklar, eller organeller, som är placerade i cytoplasman som ligger mellan nukleiderna och det yttre membranet i cellerna. Deras huvudfunktion är ungefär att utföra luftburen energiproduktion och de har alla de nödvändiga enzymerna för att kunna göra det. De innehåller också en liten del av sitt eget DNA, vilket bär gener för några, men inte alla, av dessa enzymer. Mitokondrierna började med säkerhet sin existens som frilevande, encelliga organismer, men för många millioner år sen började de att leva i symbios inuti celler av andra primitiva organismer och har sedan dess stannat där i alla tider.  
Mitokondrie-DNA (mtDNA) ärvs genom mödernet på grund av att mitokondrien finns på utsidan av cellens nukleider. Ägg är förhållandevis stora celler, fulla av cytoplasma och mitokondrier. Spermier, å andra sidan, har väldigt få mitokondrier vilka, även om de skulle kunna komma in i ägget vid befrukting, snabbt förstörs. Detta innebär att, även om ett befruktat ägg har nukleida gener i lika stor mängd från båda sin föräldrar, kommer alla mitokondrier från modern. Embryot, fostret, barnet och den vuxna individen har utvecklats från det befruktade ägget och har moderns mtDNA i alla sina celler.
Ser man framåt så ärver kvinnors alla barn dessa mtDNA, men inte männens. Ser man bakåt så har du fått ditt mtDNA från din mor som fått det från sin mor osv in i en dunkel forntid.
Detta ger oss den logiska, men häpnasväckande tanken att vid vilken tidpunkt du än väljer, hundra, tusen eller tiotusen år sedan fanns det endast en levande kvinna vid den tiden som gav dig sin mitokondrie till dig.
Man kan ju undra vem hon var, vems mitokondire man använder varje gång man andas. Var varr hon år 1066 eller under det Romerska imperiet eller till och med under senaste istiden? Det enda man kan vara säker på är att hon överlevde och hade en dotter.

2000-05-01, 15:12
Svar #13

Madeleine Raftö

Hej Stefan, jag skall försöka svara på dina frågor som du ställde här ovan.
 
1. Hur säkert kan ett faderskap fastställas med  
dagens teknik?  
 
Med DNA-teknik är den uppåt 95% säker, har jag för mig.
 
2. Hur säkert kan man fastställa släktskapet  
mellan enskilda individer som t ex den 9000-åriga  
stenåldersmänniskan(kvinnan?) i England som  
fastslogs vara släkt med läraren, men inte med  
någon av eleverna i den besökande klassen från den skolan i trakten av fyndet?
 
Genom mtDNA som jag berätta om ovan, kan man se att det är samma mtDNA som hon hade och som denna man hade, men tydligen visade klassen olika mtDNA att de härstammade från andra kvinnor. Vad jag förstått så är det också med väldigt hög procents säkerhet.
 
3. a) Hur säkert kan man bedöma släktskapet mellan den för 500-600 år sedan offrade indianflickan och hennes nyfunna släkting Washington?  
 
Med samma säkerhet som ovan.
 
b) Är den nu levande släkting alltså den ende  
funne stamfränden eller kanske den ende funne  
överlevande av ett helt folkslag?  
 
Han är den enda funna ättling från denna kvinna. Om hon bara hade en dotter som hade en dotter som hade en dotter osv till denne man så är han den sista på sitt mtDNA.släktled överhuvudtaget. Fanns det fler systrar i någon gren, ärvs deras mtDNA vidare och fler ättlingar kan finnas.
 
c) Är det möjligt att se ungefär eller exakt hur  
många generationer som skiljer dem åt?  
 
Tydligen muterar denna mtDNA förhållandevis lätt och det är genom denna mutataionshastighet som forskarna kan se hur länge sedan man hade en gemensam anmoder.
 
3d och 4 kan jag tyvärr inte svara på.

2000-05-02, 02:26
Svar #14

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Hej Madeleine, tack för ditt utförliga svar!
 
Du verkar mycket insatt i detta med genetik. Du  
beskriver mtDNA som ett säkert sätt att fastställa  
släktskap, men du nämnde inte så mycket om Marcus  
Bomans förklaring att det även finns en arvsgång  
genom männens y-kromosom.  
1. Vad känner du/andra till om detta?
2. Hur fungerar andra sätt att avgöra släktskap  
tex blodmarkörer?
3. Kan man inte se släktskap genom olika serier  
i arvsmassan?
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2000-05-02, 20:13
Svar #15

Madeleine Raftö

Tack Stefan. Min grundläggande kunskap bygger faktiskt på djurs färggenetik, men med åren måste jag erkänna att människans genetik är väldigt fascinerande, speciellt detta med släktskap.
Som svar på dina övriga frågor så har just mtDNA sin spegelbild i y-kromosomen och kan avläsas på ungefär samma sätt, men tydligen så kan y-kr mutera och ger då felaktiga signaler till avläsningen och då kan man inte avgöra om det är en muterad y-kr som mannen har eller om mannen inte tillhör den y-linje man kontrollerar (alltså att fadern till den kollade mannen inte hans far).
2:an kan jag inte svara på och på 3:an så förstår jag att du menar en vanlig DNA test. Där kan man avläsa DNA som små streckkoder och därmed fastställa släktskap. Det är den vanliga och förhållandevis säkraste metoden som finns idag.
Ex så har forskare kollat upp kattdjuret gepardens DNA på detta sätt och ALLA djur som de kollat (och det är inte få) har samma DNA-kodning. Detta innebär att de är som kloner av varandra, och kommer det in en sjukdom hos arten så kan alla stryka med då ingen genetisk variation finns som kan skydda upp vissa utvalda individer.

2000-05-02, 21:13
Svar #16

Gunilla Önnberg

Madeleine  
Känner du till ärfligheter av sjukdomar.
När jag har släktforskat så har vi (vi är flera som kommer från denna släkt,och som också släktforskar),kommit fram till en speciell familj som det antagligen kommer en sjukdom från EDS, det är en ärflighetssjukdom och det blir minst hälften av barnen som får sjukdomen (mest flickor). Men det knepigaste med detta är att när vi satt och bytte anor så kom de andra personerna som var med och hade också samma anor med samma sjukdom. Är inte det knepigt.
Hälsningar Gunilla

2000-10-17, 22:56
Svar #17

Utloggad Thomas Sverker

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 208
  • Senast inloggad: 2024-03-08, 17:32
    • Visa profil
    • www.jets.nu
En Släktskapskörning i min Holgerdatabas ger vid handen att jag och Ingemar Stenmark är släkt på tre olika sätt.  
 
Släktskapet utgår från följande anor
Anders Mikaelsson, f 1726 Ljusvattnet, Burträsk
Elisabet Johansdotter, f 1732 Umgransele, Lycksele
Genom dessa är Stenmark
morssjumänning och åttamänning till undertecknad
 
och genom
Johan Johansson, f 1699 bosatt i Umgransele, Lycksele
Elsa Johansdotter, f 1692 bosatt dito
 
moråttamänning via en syster till Elisabet ovan.  
 
Är det någon som har en förslag på en enkel uträkningsalgoritm för att beräkna i procent hur mycket släkt jag är med Stenmark?

2000-10-18, 08:53
Svar #18

Utloggad Sam Blixt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6336
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 20:37
    • Visa profil
    • samblixt.se
En enkel, observera, mycket enkel algoritm är väl att enmänningar, dvs syskon är 100% släkt med varandra, under förutsättning att bådas  föräldrar är samma personer.
 
Om vi med denna enkla metod och under förutsättning att samtliga förfäder tillbaka till den gemensamma anfadern eller anmodern är födda inom äktenskapet (självklart) så kan man erhålla släktskapet i procent på följande sätt:
Tvåmänningar = kusiner = 1/2/2 = 25 %
Tremänningar = sysslingar = 1/2/2/2 = 12,5 %
Fyrmänningar = 1/2/2/2/2 = 6 %
osv
dvs  
Åttamänningar = 1/2/2/2/2/2/2/2/2 = 0,04 %
 
OBS Detta är en enkel algoritm och kan säkert  
kritiseras av många både genealoger och genetiker.
 
Om Du är åttamänning till en person på flera olika sätt
blir algoritmen mer komplicerad. Givetvis ökar procenten,
men hur mycket, det överlåter jag till andra att fundera över så länge.
 
MVH/Sam

2000-10-18, 13:16
Svar #19

Utloggad Thomas Sverker

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 208
  • Senast inloggad: 2024-03-08, 17:32
    • Visa profil
    • www.jets.nu
Hej Sam
 
Naturligvis borde algoritmen utgå från enmänningarna, dvs barnen till de gemensamma anorna. De har ju 100% samma förfäder (om de är helsyskon) och torde då anses vara 100% släkt. Eftersom släktskapet sedan varje generation halveras (såtillvida inte inavel förekommer) så får man följande mall.  
 
Syskon 100%
Kusiner 50%
Tremänningar, sysslingar 25%
Fyrmänningar 12,5%
Femmänningar 6.25%
Sexmänningar 3,1%
Sjumänningar 1,6%
Åttamänningar 0,8%
 
Det skulle i mitt exempel ovan innebära att mitt släktskap med Stenmark är utgående från helssyskonen:  
morssexmänning 0,5*3,1=1,6
morssjumänning 0,5*1,6=0,8
sjumännning = 1,6
 
Innebär detta isåfall att jag är 1,6+1,6+0,8= ca 4% släkt med Stenmark.

2000-10-18, 13:40
Svar #20

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Om helsyskon är släkt med varandra till 100%, hur mycket är då enäggstvillingar släkt med varandra? Och man bör väl vara mer släkt med sin moster än med sin kusin? Och hur mycket släkt är man med sina föräldrar? Jag tror att algoritmen är lite väl enkel. Innan man börjar räkna måste man nog definiera vad man menar med släktskap - vilket inte är helt trivialt.

2000-10-18, 14:45
Svar #21

Utloggad Henrik Mosén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1228
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 19:16
    • Visa profil
    • www.vifolka.se
Det finns i ett halvgammalt nummer av SoH - vilket kan jag för tillfället inte påminna mig - en annorlunda vinkling och dessutom en raffande matematisk formel med vilken man kan beräkna släktskap på ett lite annorlunda sätt än rent procentuellt.
 
Artikeln är skriven av sedermera avlidne Jan Vegelius (matematiker till yrket har jag för mig).
 
Kanske någon annan råkar ha numret framför sig? Jag tror det härrör sig från 80-talet (möjligen 70-talet).
 
Mvh, Henrik
Henrik Mosén

2000-10-18, 16:13
Svar #22

Leif Boström

Att kunna räkna ut hur mycket släkt man är eller hur stor andel gemensamma anor man har intresserar mig.
 
Som jag ser det är det ett problem att beräkna släktskap i procentsatser. För jag tror att ju längre bak i tiden man kan gå desto högre procentsats får man.  
 
10 generationer bakåt har man omkring 1000 olika anor. Anförluster gör att det kanske krävs 11 generationer för att få 1000 olika anor. 20 generationer bakåt har man teoretiskt 1 miljon anor, men anförlusterna gör att det är betydligt färre olika anor. Uppskattningsvis skulle det kunna röra sig om 100000 olika anor. Övriga 900000 skulle då vara anförluster.
 
Ett exempel: En person har de flesta anorna i Sverige. 10-11 generationer bakåt har han 1000 olika anor. Det är under 1600-talet. Då hade Sverige omkring 1 miljon invånare. Dvs 1/1000 av Sveriges invånare då är anor till den personen. 20 generationer bakåt har samma person uppskattningsvis 100000 olika anor. Då är man tillbaka på 1300-talet. Jag vet inte hur många invånare Sverige hade efter digerdöden på 1300-talet, men det skulle kunna vara omkring 500000. Om hälften av personens anor fanns i Sverige skulle 1/10 av Sveriges invånare då vara anor till den här personen. Dvs omkring 50000 olika anor, men pga anförlusterna finns de på många ställen i antavlan. Med ovanstående antagande skulle varje ana förekomma i genomsnitt på 9 ställen i antavlan.
 
För en annan person som också har de flesta anorna i Sverige gäller samma beräkning.
 
Om nu de här personerna har 10 gemensamma anor 11 generationer bakåt, så skulle de med procentmetoden vara släkt 10/1024=1%. Går man 20 generationer bakåt bör de ha betydligt fler gemensamma anor eftersom en större andel av Sveriges befolkning är anor till dem. En uppskattning skulle kunna vara 100000 totalt om anförlusterna räknas på alla ställen de förekommer i antavlan. Det skulle ge 100000/2097152=5%. Jag tror att det är mycket lågt räknat.
 
Går man till ytterligheten att alla människor härstammar från samma par av människor i tidens begynnelse så skulle man bli 100% släkt med alla människor på jorden.
 
Om jag i min databas i Disgen gör en släktskapsberäkning mellan mig och Ingemar Stenmark får jag en lista med 28 personer. Bl a Johan Johansson (1699-1770) och Elsa Johansdotter (1692-1789) i Umgransele. De närmaste gemensamma anorna är sju generationer bakåt från mig. De två (man och hustru) skulle bidra med 3,1% till ett släktskap beräknat med ovanstående procentmetod. Om de övriga 26 gemensamma anorna i genomsnitt ligger 10 generationer bakåt från mig, så skulle de bidra med 5,1%, dvs mer än de närmaste gemensamma anorna.  
 
Det procentsatserna skulle säga är hur stor andel av mina anor som är gemensamma med den andra personens. Hälften av mina anor är gemensamma med hälften av min kusins anor. Men går jag tillräckligt långt bakåt i tiden så är betydligt mer än hälften av mina anor gemensamma med kusinens.
 
Sammanfattningsvis: Ju längre bakåt i tiden man går desto färre människor bodde i Sverige (eller på jorden). Det innebär att andelen gemensamma anor med andra nu levande personer blir högre ju längre bakåt i tiden man går. T ex om man 10 generationer bakåt har 5% gemensamma anor, har man kanske 50 generationer bakåt 50% gemensamma anor. 5 generationer bakåt har man kanske inga gemensamma anor. Har man 0, 5 eller 50% gemensamma anor med den personen? I praktiken blir det dessutom omöjligt att beräkna ett eventuellt släktskap mer än omkring 10 generationer bakåt eftersom man inte känner till alla anor.
 
En annan intressant iakttagelse jag har gjort är att jag inte tror att jag har hittat någon som härstammar från Norr- eller Västerbotten som inte har någon gemensam ana med mig, som också härstammar därifrån. En fråga är hur stor sannolikheten är att man har gemensamma anor med andra personer. Den verkar vara i det närmaste hundraprocentig om man härstammar från samma trakt.

2000-10-19, 00:10
Svar #23

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1243
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:48
    • Visa profil
Thomas, fråga dig istället hur många av de kända förfäderna som är gemensamma.
 
Använd dig sedan av f(n) = 1/2^(n-1), där f(n) är andelen gemensamma förfäder, under förutsättning att de första icke gemensamma personerna i de två olika leden är helsyskon, n erhålles från det kända släktskapet n-männing. Formeln ger endast andelen gemensamma kända förfäder mellan två individer, låt oss säga p och q, som kan sägas vara n-männingar. Om q kan sägas vara n-männing med en förfader/förmoder r till p, där r är en ana i generation m, hos p, då måste f(n) korrigeras multiplikativt med faktorn 1/2^m.  
 
Mao f(n,m) = 1/2^(m+n-1).
 
Observera att när m=0, då finns ett släktskap av typen n-männing mellan personerna p och q.
 
Låt oss även ta hänsyn till om de första icke gemensamma personerna i de två leden är halvsyskon. Då måste f(n,m) korrigeras multiplikativt med 1/2.
 
Mao f(n,m,h) = 1/2^(m+n+h-1), där h=0 i helsyskonfallet och h=1 i halvsyskonfallet.
 
För att få andelen gemensamma kända förfäder i procent multiplicera f(n,m,h) med 100.
 
Mao F(n,m,h) =100/2^(m+n+h-1), där nu F(n,m,h) är andelen gemensamma förfäder mellan två individer och då i procent.
 
Låt oss nu använda formeln genom att använda några exempel.
 
A. Hur stor är andelen gemensamma kända förfäder mellan en person och dess mormors halvkusin (under förutsättning att detta släktskap endast är det enda kända släktskapet)?
 
a. Halvkusin = halvtvåmänning, dvs. h=1, m=2 och n=2, därmed är F(2,2,1) = 100/16 = 6,25%
 
B. Samma fundering med samma personer, men ett till släktskap finnes, ty personens farfar är (hel)syskon med personens mormors halvkusin.
Låt oss kalla den totala summan F'.
 
b. F' = F(2,2,1)+F(1,2,0) = 6,25%+25%=31,25%.
 
 
C. Andelen gemensamma kända förfäder mellan Thomas Sverker och Ingemar Stenmark?
 
c. Din mor är dels (hel)åttamänning, dels (hel)sjumänning med Ingemar Stenmark, om jag förstått rätt. Samt är du själv (hel)åttamänning med Ingemar Stenmark, om jag förstått rätt. (Detta enligt tidigare inlägg).
 
F' = F(8,1,0)+F(7,1,0)+F(8,0,0)=100/256 % + 100/128 % + 100/128 % = 1,953125 %, dvs. nästan 2% av de kända förfäderna är gemensamma.  
 
Men även andra uppgifter har av dig lämnats. Där din mor är dels (hel)sjumänning, dels (hel)sexmänning med Ingemar Stenmark, om jag förstått rätt. Samt är du själv (hel)sjumänning med Ingemar Stenmark, om jag förstått rätt.  
(Detta enligt senare inlägg).
 
F'=F(7,1,0)+F(6,1,0)+F(7,0,0)=3,90625, dvs. nästan 4 %. Just den siffran du nämner.
 
Mvh Marcus.

2000-10-19, 01:42
Svar #24

Utloggad Torbjörn Norman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1384
  • Senast inloggad: 2008-07-08, 22:32
    • Visa profil
Hej
Om man vänder på det hela, hur räknar man ut hur mycket inavel det finns i en stamtavla?
Hälsningar Torbjörn i Björklinge.

2000-10-19, 08:52
Svar #25

Utloggad Åke Tilander

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 480
  • Senast inloggad: 2018-09-18, 06:07
    • Visa profil
Hej Marcus!
 
Verkligen intressanta formler och uträkningar och så vitt jag kan förstå helt korrekta. En liten fråga bara för att se om jag fattat rätt. När du talar om andelen gemensamma förfäder är det så då att du utgår från ett idealtillstånd där det inte finns anförluster i de generationer som är äldre än den / de närmaste släktskapsgenerationen?
 
Säg till exempel att just de tre föräldraparen till Thomas Sverkers och Ingemar Stenmarks gemensamma anor alla är kusingiften då borde andelen gemensamma förfäder vara mindre även om man nog inte kan tänka sig att släktskapet är mindre?

2000-10-19, 10:16
Svar #26

Utloggad Åke Tilander

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 480
  • Senast inloggad: 2018-09-18, 06:07
    • Visa profil
Hej Torbjörn!
 
Tänker jag fel om jag likställer inavel med anförlust?
 
Anförlusten är lätt att beskriva. Anförlusten kan räknas utifrån en viss person med avseende på xte generationen bakåt i relation till den personen.
 
Om probanden har 768 anor i 10de generationen av maximalt 1024 (=2^10) tänkbara är anförlusten = (1024-768)/1024 = 25%.
 
Även i de fall där inte alla anor är kända kan man beräkna anförlusten. Säg till exempel att vi känner till 1024 anor i probandens 12te generation , men att det egentligen handlar om 768 kända personer, resten är anförlust. Övriga 3072 anor i 12te generationen är okända. Då kan vi säga att anförlusten med avseende på probandens 12te generation är 25% av de 25% av anorna vi känner till i 12te generationen.
 
Den totala anförlusten räknad på detta sätt blir rimligen successivt större ju fler generationer man räknar med. Räknar vi ända tillbaka till Adam och Eva så är den totala anförlusten i det närmaste 100%.
 
Det kanske bästa måttet på inaveln blir kanske att räkna ut anförlusten per generation bland de kända anorna, dvs i det senare fallet är den genomsnittliga anförlusten per generation
1-0,75^(1/11)= 2,58% per generation.
 
Vem känner förresten till den högsta genomsnittliga anförlust i någon svensk släkt räknat på säg 5 generationer?
 
Ett annat sätt att visa på anförlusten är att redogöra för den generation för generation. Säg att det i det andra exemplet är fråga om att probandens föräldrar är kusiner. Då skulle man kunna säga att anförlusten med avseende på generation 2 är 25% i övrigt ingen anförlust med avseende på generation 3-12 bland de kända anorna.
 
Ett annat exempel. Om en egyptisk faraonisk kungadotter haft anor som består av syskongiften i 10 generationer bakåt blir den genomsnittliga anförlusten:
1-0,00195^(1/9) = 50% per generation. Det är ju den största anförlust / inaveln som är tänkbar. Om en sådan inavel faktiskt är möjlig utan att man drabbas av allvarliga genetiska sjukdomar som gör att släkten dör ut är en annan fråga.
 
Man borde även på liknande sätt kunna räkna ut den genomsnittliga inaveln / anförlusten i en viss by eller bygd under en viss tidsperiod. Det i sin tur skulle kanske kunna vara någon sorts mått på hur isolerad en viss by varit.
 
På liknande sätt skulle man även kunna försöka räkna ut hur stor andel av de personer som levde på 1000-talet i Sverige som man själv eller genomsnittssvensken är släkt med. Det finns dock många olika fallgropar här, vilket nog gör att sådana beräkningar blir högst hypotetiska.

2000-10-19, 10:43
Svar #27

Utloggad Mikael Persson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1357
  • Senast inloggad: 2022-01-17, 11:31
    • Visa profil
Henrik Mos?n nämnde ett nummer av Släkt och Hävd med en beräkningsmodell. Det handlar om hur fullständigt man har lyckats forska fram sina förfäder. Jag har gjort en sådan uppställning (i Excel) och den återfinns på min sida http://hem.fyristorg.com/micke-p/Genealogy/sammanst.htm
Man kan välja andra värden än 20% och multiplikationsfaktorn 0,8. De bör dock tillsammans ge 100% (0,8 är ju detsamma som 80%), annars kan det bli väldigt konstigt.  
 
Hälsningar, Mikael

2000-10-19, 13:51
Svar #28

Leif Boström

Marcus har formaliserat exakt samma sak som Sam och Thomas beskrivit utan formel. Som jag ser det måste man med den formeln bestämma sig för i vilken generation bakåt man skall beräkna hur stor andel gemensamma anor man har. Om jag i en viss generation bakåt har 5% gemensamma anor med en person, så är 95% av anorna i den generationen inte gemensamma. Ytterligare en generation bakåt har jag samma 5% gemensamma anor, men det kan ha tillkommit ytterligare säg 2% gemensamma anor. Så i den generationen är 93% av anorna inte gemensamma. Dvs varje generation summeras till 100%. Och ju längre bak i tiden man går desto högre procenttal får man.
 
Exempel: I Marcus sista uträkning av andelen gemensamma anor mellan Thomas Sverker och Ingemar Stenmark har han räknat ut F'(8), dvs han har gått 8 generationer bakåt. Om Thomas och Ingemar inte har några ytterligare gemensamma anor i nionde generationen bakåt så är F'(9)=F'(8). Men i någon av generationerna tidigare så finns nog ytterligare någon gemensam ana och då blir genast andelen gemensamma anor högre. I det här fallet blir F'(7)=3,125%. Med andra ord i 7:de generationen bakåt är 96,875% av anorna inte gemensamma. F'(6)=0%, dvs i 6:te generationen bakåt är 100% av anorna inte gemensamma. Ingen av de 64 personerna i den generationen är gemensam ana. Jag skulle vilja säga att det innebär att Thomas Sverker inte alls är släkt med Ingemar Stenmark. På samma sätt är inte heller jag släkt med Ingermar.

2000-10-19, 14:25
Svar #29

Utloggad Gunnar Carlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil
Leif,
Är inte kusiner heller släkt, eftersom de har olika föräldrar (ingen av de fyra personerna i generationen närmast ovanför är gemensam ana)?
Eller har jag missuppfattat dig?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna