Släktforska som projektarbete under sista gymnasieåret?

[Anders Andersson]

Projektarbetet skall väl knytas till ett av de ämnen du läser, eller är det irrelevant? Hur som helst, du kan ju välja att vinkla inriktningen på projektet på något sätt:
 
Historia - sätt dina anor i relation till händelser i deras samtid, även om de inte var personligen inblandade. Du hinner kanske inte tillbaka till mordet på Gustaf III, men var fanns släkten vid tiden för första världskriget? Det gör de många årtalen en smula mindre anonyma; man kan tänka sig att att farfars farfar läser tidningen. Sedan finns det historiska händelser som många berördes av, såsom emigrationen till Amerika. Var det kanske någon i din släkt som emigrerade?
 
Geografi - undersök var dina anor bodde och vad de levde av. Höll de sig i en och samma socken, eller flyttade de land och rike runt? Hur ser det ut i dag på orten där mormors mor föddes?
 
Religion - lät släkten döpa sina barn i kyrkan, eller står det ej döpt i födelseboken (så att man kan misstänka att föräldrarna tillhörde ett frikyrkosamfund, eller bara var ointresserade av det religiösa)?
 
Samhällskunskap - hur fungerar den svenska offentliga förvaltningen, med folkbokföring, arkiv och myndigheternas hantering av allmänna handlingar (offentlighetsprincipen)? Det rör kanske inte just dina släktingar, utan mera forskningsmetoden, vilka resurser som står till ditt förfogande.
 
Matematik - kanske inte den mest spännande vinklingen, och det är svårt att erhålla någon meningsfull statistik ur bara några få generationer, men är man lagd åt det hållet kan man ju ändå räkna ut medellivslängd, antal äktenskap, antal barn osv. Tänk på att urvalet blir mycket skevt när man utgår från sina egna anor, och att resultatet måste bedömas med hänsyn till det!
 
100 timmar förslår inte långt om man skall skaffa sig en god bild av släkten ens inom ramen för ett av ovannämnda ämnen. Dessutom är det svårt att förutse vilken vinkling som blir intressantast, innan man vet något om släkten. Om du exempelvis väljer emigrationstemat men inte hittar någon emigrant i släkten, så blir det svårt att åstadkomma ett innehåll som motsvarar ämnesvalet. Din lärare kanske låter dig börja mer förutsättningslöst, och bestämma närmare inriktning senare när du har sett vilka id?er som dyker upp vid läsningen av kyrkböckerna?
 
Det är snart 25 år sedan jag gjorde mitt projektarbete (examensarbete), och min främsta minne av det är att jag inte hann med så mycket som jag hade velat göra. Det berodde nog till stor del på bristande planering från min sida, men också på problemet att bedöma ämnets omfattning och svårighetsgrad. Man får gärna ha höga ambitioner, men samtidigt bör man vara realist och inse att man inte hinner med sitt magnum opus på tre veckors heltidsarbete.
 
Skapa en stomme, lär dig forskningsmetoden, berätta vad du kommit fram till i din rapport, kanske illustrerat med ett enskilt levnadsöde i detalj, och sedan, när du har lämnat in rapporten, så har du en bra grund att stå på för att börja släktforska på allvar!

[Dan Johansson]

Ojdå, inte lite förslag där. Man tackar

[Dan Johansson]

Ska kanske tillägga en sak. Ämnet skulle isåfall vara teknik, jag går inriktning Informationsteknik på Teknikprogrammet. Såvitt jag vet är väl släktforskning en sorts informationsteknik? Men inom Teknik kan man ju göra nästan vad som helst. Så här står det ang projektarbetet:
 
 Programmålet är utgångspunkten för val av uppgift. Uppgiften kan ha såväl praktiska som teoretiska inslag. Den kan med fördel bestå av verkliga uppgifter som tas fram tillsammans med det lokala arbetslivet. Programmålet är även vägledande vid val av metoder för genomförande, redovisning och vid bedömning av projektarbeten.
 
Mål för programmet (som jag kan hitta) är:
 
 Teknikprogrammet syftar både till att utveckla och stimulera intresset för teknik och teknikutveckling i vid mening och till att utveckla grundläggande kunskaper inom teknik. Teknikprogrammet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier samt till att utveckla insikter i företagandets villkor.

[Anders Berg]

Hoppas det går bra, men lite förvånad kommer nog din handledare på Teknikprogrammet bli! Släktforskning har på senare tid tagit allt mer hjälp av informationsteknik, i form av databaser, scanning och digitalfotografering av handlingar osv, men därifrån till att säga att det är en sorts informationsteknik är nog att gå lite långt.
 
Kanske vi får försöka hjälpa till med lite goda argument för dig!  Jag ska tänka efter. Hoppas någon annan har några tips. Klart du ska fixa det här projektarbetet.

[Bo Berndtsson]

Till viss del kan släktforskning inlemmas under begreppet Informationsteknik. En icke oväsentlig moment i denna (informationstekniken) är ju datainsamlandet. Vidare kan de delmoment som Anders Berg nämner ses som en praktisk tillämpningsövning i hanterandet av informationsteknikens verktyg.

[Anders Berg]

Datainsamlande ingår i snart sagt all mänsklig verksamhet, så det är lite svårt att använda det för att kvalificera något som informationsteknik. En tanke är att du kanske ska fokusera på användandet av de tekniska hjälpmedlen (Internet, CD, olika släktforskningsprogram, andra typer av dataprogram) och utvärdera dem mot varandra och mot forskning helt utan hjälpmedel (vad har den tekniska utvecklingen inneburit för släktforskaren?), snarare än att lägga tonvikten på själva antavlan. Den kan ju bli en biprodukt! Eventuellt undersöka något statistiskt, som Anders Andersson var inne på.

[Anders Ellerstrand]

Jag tycker - som sagts - att det måste gå att hänvisa till teknikutvecklingen som en viktig faktor i möjligheten att släktforska idag.
 
Annars tror jag ändå fortfarande att det är viktigt att formulera val av ett kunskapsområde, avgränsa det, formulera ett problem eller ställa en fråga.
 
Vad är det du undrar över vad gäller din släkt? Hade du något gammalt släktföremål hemma eller hos någon släkting?
 
Med bara 100 timmar tror jag det är viktigt just att avgränsa.
 
Ett enkelt förslag: Du heter Johansson. Jag gissar då att både far och farfar heter/hette Johansson. Men någon generation strax innan kommer du att hitta någon som hette Johan i förnamn med ett annat efternamn. Här på Rötter kan du hitta mycket om varför (och när) sättet att ta efternamn har förändrats.
 
Alltså: Projekt: Att med hjälp av modern IT-teknik spåra ursprunget till mitt efternamn - och den samhällshistoriska bakgrunden till varför det har blivit så.

[Dan Johansson]

Det där lät jäkligt bra om man får säga så. Jag vet ju faktiskt inte varför jag heter Johansson, jag heter ju bara så.  
 
Då får jag ju med både släktforskning och IT (teknikbiten). Men jag ska tala med rektorn, för jag har inte fått någon handledare än, får det troligtvis i veckan. Men tack för era förslag. Jag måste ju avgränsa.

[Anders Ellerstrand]

Tack! ;-)

[Anders Ellerstrand]

För att lyckas tycker jag att du ska nå tre saker:
 
1. Lös gåtan - varför heter du Johansson?
2. Beskriv hur valet av efternamn har förändrats historiskt i Sverige - och relatera det till fallet för ditt eget namn.
3. Berätta hur du haft nytta av IT för att lösa din uppgift - och berätta gärna om hur IT haft betydelse för liknande forskning för tusentals andra i Sverige (även här kan du hitta mycket i Rötter.
 
Glöm inte källangivelser...! ;-)
 
Lycka till! Anders

[Anders Andersson]

Eller teknikhistoria, genom att leta upp svenska uppfinnare och ingenjörer i kyrkböckerna och kartlägga deras närmaste familjebakgrund. Själv snubblade jag in på Lars Magnus Ericssons föräldrahem under min forskning i Värmskog, och fann senare att vi är avlägset släkt (L M Ericssons antavla återfinns under Kändisanor). Jag vill minnas att Lars Magnus var smedslärling i hemsocknen innan han reste till Stockholm och blev telefonförsäljare. Nå, nu blev ämnesvalet kanske en aning krystat...

[Dan Johansson]

Nu har man lämnat in förslaget på projektarbete till rektorn. Nu återstår en handledare. Fick reda på idag att min farmor kommer hit om 2 veckor. Snacka om lämpligt.

[Anders Ellerstrand]

Hur låter projektbeskrivningen nu då?

[Dan Johansson]

Den låter Släktforskning ungefär.  
=P

[Dan Johansson]

Eller ja. Jag skrev att jag skulle utreda mina förfäder eller något i den stilen. Som någon skrev här. Men det kan jag ju utveckla till något annat också.  
 
Det som verkar svårast med släktforskning är att tolka alla handskrifter. Prövade att kolla i en bok på genline med deras demo från 1870-talet men där såg man inte så mycket man förstod ungefär....

[Anders Ryberg]

Ett bra grundtips är Läsebok för släktforskare av Henrik Anderö.

[Sari Wilhelmsson]

Sedan finns ju Läshjälp här på Anbytarforum. Om du i början tar hjälp här, så tror jag att du till slut kommer att få en AHA upplevelse. Du kommer att lära dig se vad det står....
 
MvH Sari

[Yvonne Carlsson]

Släktforska Steg för steg av Per Clemensson och Kjell Andersson är väl värd att rekommendera också. De finns säkert att låna på ditt närmsta bibliotek, annars kan de säkert ta hem dem som fjärrlån.
 
Sari har dessutom rätt, när hon säger att du kommer att lära dig se vad det står.
 
Ett annat tips är att kolla om det finns någon lokal släktforskarförening i dina hemtrakter. De skulle säkert också kunna hjälpa dig att komma igång.
 
Lycka till!
Yvonne

[Anders Ryberg]

Henrik Anderös bok har i dagarna utkommit i en ny upplaga som även täcker in 1800-talet. (Kompletteringarna gjorda av Elisabeth Thorsell.)

[Dan Johansson]

Min farmor kommer på Onsdag, tänkte intervjua henne. Men jag saknar en bra bandspelare och mikrofon, jag har tillgång till PC, bandspelare (i stereo) och kasettband. Men det känns ju ganska taskigt att koppla in hörlurar och låta farmor tala 1 cm från en hörlur och få ljudet i Mono...
 
Nån som vet var man kan köpa en billig bandspelare på internet ex?
 
Förslag på frågor jag kan ställa? Hon är 83 år, uppväxt i Skåne....

[Cecilia Månsson]

Hej Dan,
 
En sak jag definitivt rekommenderar är att plocka fram gamla kort och få dem identifierade ifall ni inte vet vilka personerna är. Samtidigt kan det ju ge dig en naturlig inkörsport till att få mormor att berätta om den gamla tiden - vilka de var, hur de var, var de kom ifrån, hur kom det sig att de hamnade där, hur livnärde de sig osv..  
 
När min mormor dog år 2000 hittade vi massor med gamla kort utan namn på baksidan. Och då var det försent. Det var likadant på min farmors sida så jag har nog bortåt 100 gamla sekelskifteskort utan namn. Tråkigt!
 
LYCKA TILL!!!
MVH
 
Cecilia

[Yvonne Carlsson]

Hej Dan,
 
Diverse frågor du kan ställa kan du hitta på  Hans Ahlborgs hemsida.
 
Om du i vänsterspalten följer länken Starta så här och därefter väljer länken Interviewing Family Members, så får du upp ett gäng frågor.  
 
Visserligen är de på engelska, och en del är inriktade på amerikanare med invandrade förfäder, men jag tror inte att du får några större problem med att sortera ut och översätta de frågor som passar dig.
 
Lycka till
Yvonne Carlsson

[Anders Ellerstrand]

Är man 83 är man född 1921...
 
På landet eller i staden?
Stor eller liten familj?
Överflöd eller fattigdom?
Vad arbetade föräldrarna med?
Skolan?
Bodde släkten nära? Umgicks man?
Hur träffade hon sin man - din farfar? Tyckte deras föräldrar om deras val?
 
Och som Cecilia säger - FOTON!!! Det är värt hur mycket som helst att få identifierade foton på släktingar.

[Lena-Maria Jansson]

När jag har gjort levnadsödesintervjuer så har jag alltid bett om att de börjar med att tala om vad de kommer ihåg från början. Låt henne tänka efter och göra pauser.
 
Ställ sedan frågor om hennes föräldrar och deras föräldrar. Säg att alla datum, även ungefärliga har ett intresse. För har du ett ungefärligt årtal så blir det mindre sidor att läsa.
 
Ha gärna bandspelare men glöm inte penna och papper. Där du skriver upp namn och årtal datum mm Papperen är bra att ha som utgångspunkt även om banden är kul att ha senare.  
 
Om du har möjlighet så gör en intervju till efter någon dag, ofta kan en intervju bli lite stressande, men få henne att börja tänka och så någon dag senare kommer hon på men det glömde jag att säga.
 
Så får jag önska dig lycka till och hoppas att det inte blir som med min farmor som vägrade att tala in på band  
MVH
Lena-Maria