Ny logotype???

[Jörgen Tollesson]

Tack för svar om protokollen.
 
När det gäller styrelseledamöternas yttrandefrihet i Anbytarform, så är det naturligtvis ingen som ifrågasätter att de har en sådan - men om man uttnyttjar den till att i stort sett bara säga att man tycker att det är bäst att diskussionerna hålls inom styrelsen, så blir det inte mycket till diskussion med medlemmarna.
 
Och om styrelseledamöternas uppfattning och ställningstagande i olika frågor inte heller framgår av de svåråtkomliga protokollen, så har medlemmarna inte särskilt mycket att gå efter när de ska ta ställning till hur ledamöterna har skött sitt uppdrag när det är dags för omval. Styrelseledamöterna framstår ju på detta vis alla som Pastor Jansson (som inte har några bestämda åsikter om någonting)... J
 
Förutom förbundsordföranden vill säga, vars personliga åsikter om ditt och datt har en förmåga att dyka upp som viktig förbundsinformation när man minst anar det...
 
Kanske skulle vi rent av slippa diverse enmansföreställningar och skymfliga kommentarer om meningsmotståndare - om ordföranden visste att diskussionen (läs: kritiken) inte hölls inom styrelsen?

[Lasse Nilsson]

Det var bättre förr.
På BT (dvs 'Before Ted').
På den tiden visste vi allt om hur styrelsen diskuterade, tänkte och beslutade.
I den styrelsen fanns det minsann inga pastorer.
Å andra sidan blev det inte så många initiativ heller, kontroversiella eller inte.
 

[Jörgen Tollesson]

Ja, den verkliga styrelsen, d.v.s. de anställda funktionärer som i praktiken styrde Förbundet f.T., verkade ju inte precis i det tysta. Men den formella styrelsen (som lät funktionärerna styra i fred, och därmed lät allting vara som det alltid varit...) hörde man bara talas om när valberedningen föreslog omval... J
 
Jag tvivlar inte ett ögonblick på att den nuvarande styrelsen är betydligt mera aktiv och att ledamöterna har egna åsikter - men det skulle vara trevligt att få veta vad de tycker och tänker ? olika aktuella frågor. För något jag verkligen tvivlar på är att ordföranden talar för dem alla varje gång han tar till orda!

[Gustaf von Gertten]

Hej Jörgen
jag ser det inte som så klokt att en ledamot
i en styrelse efter beslut agerar mot detta.
Det bör innebära att vederbörande då avser
att lämna styrelsen.
För övrigt så är jag som ordförande sällan med om att styrelsen röstari en fråga mer än
som en vink åt ordförande vartåt det lutar
Är majoriteten alltför svar så backar jag för
det mesta eller försöker finna en beslutsform
som en större majoritet kan gilla.
 
Och givetvis måste en förbundsordförande få
lov att beskriva sina värderingar utan att fråga
styrelsen först. Den rätten är också en rätt
att få göra misstag.
 
hälsning Gustaf

[Anders Ryberg]

Givetvis måste varje förbundsstyrelseledamot ha rätt att beskriva sina värderingar offentligt, eller hur?  
Jag har aldrig förstått att Släktforskarförbundet har en styrelse bara för att denna skall vara enig utåt i alla frågor, det är väl ändå så att styrelsen skall representera olika åsikter, och att man vid till exempel styrelseval skall kunna veta vem som tycker vad? Annars kan vi ju avskaffa styrelsen helt och låta ordföranden styra själv?
Att framföra sin uppfattning är för mig inte att agera mot ett beslut, det är att vara ärlig. Så länge man inte motarbetar genomförandet av beslut man ogillar följer man spelreglerna.
Som jag ser det följer med varje rätt en skyldighet, och med rätten att göra misstag följer skyldigheten att erkänna misstag utan omsvep...

[Jojje Lintrup]

Styrelser av idag är ofta inte lika formella som förr. Det är sällan man går till votering och reservation om man har en annan åsikt än majoritetens. Den som företräder en minoritetsåsikt viker sig ofta för den rådande stämningen och beslutet fattas för det mesta i consensus. I det fall en ledamot inte reserverar sig mot ett beslut, är den med att ta beslutet, vare sig den är med på beslutet eller inte. Så är reglerna, och så är verkligheten.
Är således ett beslut taget i consensus, finns det inte någon anledning för någon ledamot att yttra någon avvikande linje. För hade den haft en sådan, skulle den i så fall ha agerat på mötet och reserverat sig.
Tyvärr fattar inte alla att det borde funka på det viset, utan lägger sig i tysthet och binder därför en munkavle åt sig själv.
Gustaf beskriver sitt ordförandeskap som att han eftersträvar consensus. Det är väl i och för sig sympatiskt, men det medför problemet att alla känner sig skyldiga att bli eniga utåt, och håller tyst i det fall de har en avvikande åsikt. I det långa loppet bäddar det för en rädsla för att vara avvikande, och att en del styrelseledamöter resignerar för att inte bli betraktade som besvärliga.
Om det är bra eller dåligt må var och en döma själv.

[Eva Svensson]

Det finns kurser för folk som sitter i styrelser och en sådan borde alla genomgå när de blivit invalda -så blir det inga ordföranderegler!
Alla ledamöter som ej kan regler för hur man arbetar i en styrelse borde omedelbart skickas på en styrelsekurs. För allas bästa! Det är alltså inte en ordförande som ska lära ledamöterna hur styrelsearbetet fungerar.  
Eller tas det för givet nu för tiden att folk kan detta med styrelsarbete av sig själv?
Mycket märklig syn i så fall.
Det kan vara lätt att en ordförande sätter likhetstecken mellan sig själv och styrelsen.

[Jörgen Tollesson]

Sveriges Släktforskarförbund är ingen frimurarloge!
 
Varför ska de enskilda styrelseledamöternas åsikter och ställningstaganden i olika frågor vara hemliga? Gustaf säger att om en styrelseledamot uttalar sig mot ett styrelsebeslut, så bör det innebära att vederbörande då avser att lämna styrelsen. Ja, så fungerar det i regeringen, där statsministern tillsätter och avsätter övriga statsråd efter behag (tills riksdagen avsätter honom...) - men hör det hemma i en demokratisk folkrörelse, där alla ledamöter är valda av medlemmarna?
 
Som Jojje säger finns ju möjligheten att reservera sig mot ett beslut, och därmed ha friheten att offentligt framföra en avvikande åsikt. Men att diskussionen hålls inom styrelsen betyder inte bara att man inte framför en avvikande åsikt efter ett beslut; man framför över huvud taget inte sin åsikt offentligt - inte ens före beslutet!
 
Det är ju illa nog att gräsrötterna inte ens i efterhand får veta enskilda styrelseledamöters ställningstagande vid styrelsemötena, eftersom protokollen verkar ha strängare sekretess än SÄPO:s register - men än värre är den nästan totala avsaknaden av offentliga diskussioner i viktiga frågor, där förbundsstyrelsens ledamöter deltar och redogör för sina ståndpunkter innan styrelsen går till beslut! En sådan diskussion för dessutom det goda med sig att medlemmarna får veta vad som är på gång - och att styrelsen kan få ett hum om vad medlemmarna tycker, vilket kanske kan vara av visst intresse...
 
Som det är nu, så är det i stort sett bara en medlem av förbundsstyrelsen som hörs och syns - ordföranden. Men han hörs och syns å andra sidan desto mer...
 
I Rötters avdelning Förbunds-Nytt finns som bekant Veckobrev från förbundsordföranden, där förbundsordföranden Ted Rosvall ger sin syn på väsentliga ting inom släktforskningen, för att citera den inledande texten på sidan.
 
Själv har Ted beskrivit veckobreven så här (i Ordet är fritt!: Rötter-Rådet den 23/10 2004 kl. 18.53):
 
Avdelningen FÖRBUNDSNYTT (så heter den som sagt numera...) är den del av förbundets hemsida, som ägnas förbundsinformation, d.v.s. vad som händer och sker inom Sveriges Släktforskarförbund, uppgifter om alla våra föreningar, om våra kontakter med arkivvärlden och andra myndigheter, om 'externa aktörer', om nya böcker och CD-skivor o.s.v.  
 
Förutom den rena informationen förekommer det också ett s.k. veckobrev, där jag som avdelningens redaktör tillåter mig att tycka till, att kommentera företeelser med anknytning till släktforskarnas värld. Ofta innehåller dessa veckobrev reflektioner kring timade händelser i föreningsvärlden, eller i arkivvärlden, ibland är de milt (eller grovt) provocerande, för att försöka få igång en nyttig debatt i ett eller annat viktigt ämne. Ibland försöker jag mig som omväxling på ett litet kåseri, oftast då med en liten 'pekpinne' eller 'aha-upplevelse' i slutänden. Vid ett par tillfällen har jag känt mig manad att slå näven i bordet, senast när diskussionerna på Anbytarforum nyligen urartade in absurdum.Efter en kommentar om Rötter-rådets eventuella inflytande över veckobreven avslutar Ted inlägget med följande rader:
 
Man måste skilja på den förhoppningsvis neutrala nyhets- och informationsförmedlingen och de mera kåseri- eller krönikebetonade avdelningarna. Förbundsnytt är inte en dagstidning, men dess redaktör måste få ha en viss journalistisk frihet.Men denna skiljelinje tycks Ted själv ha vissa problem med att dra. En del av veckobreven återges nämligen sedan i förbundets tidskrift Släkthistoriskt Forum (ShF) - under rubriken Förbundet, vilket är ägnat att ge läsarna intrycket att innehållet på sidan är neutral nyhets- och informationsförmedling snarare än kåseri- eller krönikebetonat. Det felaktiga intrycket försvagas näppeligen av att veckobrev också återges i den officiella förbundspublikationen Angeläget (som går ut till styrelserna i alla medlemsföreningar) - och delas ut tillsammans med övrigt informationsmaterial till alla deltagare vid förbundets förtroendemannakonferens (som skedde nu senast på Gotland - naturligtvis i ett kuvert med den nya loggan på...)!
 
Ted säger alltså själv i sin ovan citerade beskrivning av veckobreven att han medvetet kan vara grovt provocerande för att försöka få igång en nyttig debatt. Men den som läser veckobrevet Om att lyssna från den 17 oktober 2004 och artikeln Genealogiskt initiativ i ShF nr 2/2005, ser att förbundsordföranden inte bara kan vara grovt provocerande för att få igång debatter...
 
Och av veckobrevet Pass på! (den 29 juni 2004) framgår att man för att få den verbala slaskhinken tömd över sig inte behöver vara någon som häckar i Anbytarforum eller en rättshaverist som inte låter sig övertygas av Teds argument eller en gräsrot som tycker att hela styrelsen och inte bara ordföranden ska fatta besluten i Förbundet - nej vem som helst kan råka bli nästa offer...
 
När förbundsordföranden gång på gång grovt skymfar dem som dristar sig att ha en annan åsikt än honom, och dessa kåseri- eller krönikebetonade skriverier trycks i Angeläget och delas ut vid Förbundets förtroendemannakonferenser (vilket bådadera skett med Om att lyssna) - och den övriga styrelsen inte säger flaska (i varje fall inte offentligt) - så blir dessa alster onekligen upphöjda till officiell och neutral nyhets- och informationsförmedling från Förbundet!
 
Om nu övriga styrelseledamöter internt har kritiserat ordförandens tölpaktiga uppträdanden (vilket jag utgår ifrån att man har), så är det i varje fall inget som har givit något märkbart resultat - eftersom detta uppträdande upprepas gång på gång (med styrelsemöten mellan gångerna) och Ted inte tycks ha en aaaning om varför hans skriverier kan anses kritikvärdiga! Det hela fortsatte alltså senast vid förtroendemannakonferensen på Gotland förra helgen - både skriftligt och muntligt!
 
Det hävdas av somliga att källkritiska kommentarer och diskussioner i Anbytarforum kan få folk att tappa lusten för släktforskning. Vad ska man då säga om hur släktforskarrörelsens främste företrädare behandlar oliktänkande? Hur många lockas till att börja släktforska eller till att engagera sig i någon förening när man ser vad man kan råka ut för - och detta t.o.m. framstår som officiell förbundspolitik?
 
Den nuvarande situationen är ohållbar! Det är nu hög tid att den övriga styrelsen tar bladet från munnen och klart och tydligt och offentligt säger vad man menar! Det är faktiskt Sveriges Släktforskarförbunds anseende som står på spel!

[Rune Edström (Rune)]

Hej Jörgen
Klart dom ska använda dom kuvert som dom har, dessutom alldeles nytryckta.
 
Är fullkomligt överens med dej om sakernas tillstånd. Men som gräsrot ska man ju inte ha synpunkter på ordförandens och styrelsens görande och låtande. Det SKA ju ske den formella vägen, enl höga vederbörande.
 
Om styrelsens protokoll (med undantag av personliga saker)varit offentliga och utlagda på Rötter, hade det då förhindrat, hm, olyckan med antagande av den nya logon, efter undermålig beredning?
mvh
rune

[Steve Palmquist]

Det visar ju bara vilken slags person Ted Roswall är, när det kommer till kritan...
 
Hälsningar från en häckande rättshaverist, tydligen en bland bland många flera etc.!

[Ingrid Wikberg]

Käre Steve- det visar bara vilken slags person vi TROR att Ted Roswall är .  
Aldrig får vi hela biten av en annan persons personlighet via en nätsida -ibland får vi kanske mest den sämre sidan..... dvs den som är mest emot det man själv tycker.
 
a rose is a rose is a rose..... -Minns vad Gertrud Stein sa efter att Picasso målat ett poträtt av henne: Det där är inte jag, jag ser ej ut så där.  Picasso svarade lungt:  Men du kommer att se ut så där
 
Allt finns i betraktarens /läsarens ögon. Så jag tror du var lite för snabb här.
 
Kram från en annan häckande  
Inkan

[Ingrid Wikberg]

Lite tvetydigt blev det nu ändå: den sämre sidan betyder inte som det låter!!  -Jag menar att det är den sida eller den/de åsikter som är tvärtemot det man själv anser är rätta eller riktiga. Det betyder inte att den andre är sämre.
Man är olika. Ibland är det lätt att glömma detta.  
 
Inkan

[Steve Palmquist]

Så rätt, så rätt, så rätt (å andra sidan Inkan tror jag att det var en annan som sa det till Picasso OM Gertrud Stein, inte Gertud själv men Picassos svar tror jag stámmer....men jag är inte säker!!!) Meeeeen man väntar ju på att få se (eller Läsa...) den andra sidan av en person...vilken den nu är?!  
 
smiley
Steve

[Ingrid Wikberg]

Steve -rosmarin, rosmarin...jag har nog blandat ihop namn i historien om Gertrud. Men likafullt är den bra eller hur ?
 
Lev,
Inkan
 
-så blev det ett litet sidospår...förlåt.

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Mycket 'far away from the subject' må ha skrivits under denna rubrik på sistone - men nu utfärdar jag en liten kantstött-varning innan Ni kommer igång ordentligt.. (Ser ut att kunna gälla även andra rubriker)