Kommun helt utan släktforskning?!

[Marita Persson]

Hej!
 
Jag har fått flera oroande uppgifter som tyder på att Grästorps kommun tycker att släktforskning inte hör till bibliotekets och kommunens angelägenheter.
 
Därför undrar jag om biblioteken har någon skyldighet att ha t.ex. mikrofischläsare och mikrokort över kommunen?  
 
Eller kan politiker och bibliotekspersonal helt välja bort släktforskningen?
 
Finns det någon kommun i Sverige som helt tagit bort möjligheten till släktforskning?
 
Mvh Marita

[Åke Bjurström]

Grästorparna har kanske varit inne på Anbytarforum och blivit avskräckta.

[Marita Persson]

Hej Åke!
 
Det hade ju varit bra om de ansvariga varit inne och läst anbytarforum. (Fast vissa heta diskussioner kanske vore bra om de hoppade över )  
Tyvärr tror jag att de flesta av dem inte vet vad anbytarforum är.
 
Mvh Marita

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej Marita!
 
Har dom bytt ut personalen i Grästorp? För dom var väl välvilligt inställda till släktforskningen förut?  
 
Hur beslutsordningen är när det gäller hela släktforskarpaketet på bibliotek vet jag inte, men jag minns att det var politikerna i kulturnämnden i Nossebro som beslutade om priset på lån av mikrokort från SVAR, och det var på bibliotekariens förslag.  
Det bör väl finnas några regler för vad ett bibliotek ska tillhandahålla? Var man nu hittar dom.....
 
Ha det gott!
Lotta
....och hälsa familjen

[Marita Persson]

Hej!
 
Grästorp funderar på att flytta biblioteket. Man har inte räknat med något utrymme för släktforskarna i de nya planerna.  
För närvarande finns vi utlokaliserade till museumet. Men senaste budet är att museumet ska säljas och göras om till lägenheter!!!!! Var museisakerna ska ta vägen är det ingen som verkar ha något bra svar på. Så till nästa sommar står vi kanske på bar backe.
 
En ur bibliotekspersonalen har dessutom sagt att biblioteket inte är skyldiga att tillhandahålla släktforskningsmöjligheter, och det lät som om de eventuellt tänkte ta bort det ur sin verksamhet.
 
Därför vill jag gärna höra hur det ser ut i övriga landet.
 
(Lotta, vad jag vet är det ingen av bibliotekspersonalen som släktforskar längre. Den trevliga damen som arbetade där förut har ju gått i pension.  
Grannkommunerna har satsat lite mer. Vara blev ju Årets släktforskarbibliotek och Nossebro har skaffat Genline. )
 
Mvh Marita

[Bernt Bergkvist (Swetrot)]

Det finns inga lagar som säger att en kommun specifikt måste anslå några medel eller resurser för just släktforskning, precis som en kommun inte måste ha en simhall, en ishall, en bowlinghall eller en knypplingsutbildning.  
 
Däremot finns det lagar om t.ex. socialtjänst, barnomsorg, skola och faktiskt en bibliotekslag. I den lagen berättas dock mest om bredden på utbudet och tillgångligheten.

[Ingrid Månsson Lagergren]

Hej
Tyvärr finns inget skrivet i Bibliotekslagen om vad ett bibliotek skall tillhandahålla. Det finns heller inget om antalet bibliotek eller om personalens utbildning.
Jag kan ju tycka att det ibland vore bra om man som bibliotekspersonal kände stödet och önskemålen från sina låntagare gentemot politiker vid hot om nedläggningar. Kan tycka att våra användare ibland alltför stillatigande tar emot besked om nerdragningar och inskränkningar i verksamheten.
Jag kopierar in lagtexten så kan ni se.
 
Den nya bibliotekslagen gäller fr.o.m. 1 januari 1997. Bibliotekslag; utfärdad den 20 december 1996. SFS 1996:1596, omtryck 1998:1249. Enligt riksdagens beslut (Prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU:1, rskr. 1996/97:129) föreskrivs följande:  
1 ? Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.
2 ? Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek.  
3 ? På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra likande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat.  
4 ? Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteken skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler.
5 ? Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen.  
6 ? Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice.
7 ? Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser tillkommer på staten.  
7 a ? Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna
biblioteksväsendet skall samverka.
Kommuner och landsting skall anta planer för
biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261).
8 ? Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov.
9 ? Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.  
10 ? Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice.  
--------------------------------------------------------------------------------
 
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. På regeringens vägnar Göran Persson, Marita Ulvskog (Kulturdepartementet)  
? 7 ändrad i SFS 1998:1249 (svarar har ändrats till ansvarar).
? 7 a tillagd i SFS 2004:1261.
 
Vänligen
Ingrid ML
Bibliotekschef i Timrå

[Jojje Lintrup]

Marita,
 
Ingen kommun är okänslig för opinioner. Går man fram på rätt sätt och vänder sig till rätt instanser, är det stor sannolikhet att man påverka kommunen dit man vill.
Jag har varit aktiv som kommunpolitiker i drygt tio år, och vet hur kommunpolitiker och kommunala tjänstemän fungerar. Kan man beslutsapparaten, så är det relativt lätt att få som man vill.
När det gäller vilket utbyte ett bibliotek ska stå för, är det i allmänhet kulturnämnden som står för besluten. Kulturnämnden består av ett begränsat antal personer från de politiska partierna. Då kulturfrågor i allmänhet har låg status, är platserna i kulturnämnden öppna för mindre aktiva politiker. De mest drivna politikerna vill sitta runt de stora grytorna, social- och utbildningsnämnderna, som gör av med mest pengar. Ofta består kulturnämnden av en salig blandning. Någon kulturintresserad politiker, någon nybörjare, någon utfyllnadsplats, ofta några pensionärer.
För att övertyga dessa personer om att man ska satsa på släktforskning, bör man agera systematiskt. En uppvaktning vid ett nämndsammanträde kan vara det första steget. Men man måste vara ordentligt påläst på vad man vill och hur man tänkt sig att det ska fungera. Kanske den lokala släktforskarföreningen kan erbjuda sig att stå för en del av de resurser man ställer till allmänhetens förfogande? Kanske man rent av kan erbjuda kommunen att man kan stå för utrustningen, mot att man får ett rum i biblioteket? Förklarar man sedan att släktforskningen är ryggraden i hembygdsforskningen och det lokala historiekunnandet, kanske man kan få kulturpolitikerna att förstå att det är en viktig satsning.
Det största felet man kan göra i situationer som den ovan beskrivna, är att klaga. Det kommer man ingen vart med. Man måste vara formell, skriva skrivelser, uppvakta, och prata med både politiker och tjänstemän! När DET inte går, går man till lokalpressen och uppmärksammar bristerna.
En annan smart metod, är att övertyga de styrande partierna om att det är deras id?. Det råder i allmänhet en fruktansvärd id?torka i de flesta partier, så allt som kan få partierna att framstå som id?rika, anammas väldigt lätt. Snacka med partierna, alltså! Börja med de som styr, och fortsätt med de andra. Alltid får man napp någonstan!

[Marita Persson]

Hej Bernt och Ingrid!
 
Tack för era svar.  
 
Kyrkböcker är ju böcker och varje kommun borde ju ha intresse av att kyrkböckerna från kommunens socknar finns tillgängliga även om det inte står i någon lag. Vi får hålla tummarna och hoppas att de  väljer att låta forskningsmöjligheterna finnas.
 
Jag upptäckte att min parentes till Lotta kan missuppfattas. Därför är det bäst att tillägga att nuvarande personal är trevlig även om de inte släktforskar!  
 
Fortfarande kvarstår en fråga:
Är det någon kommun som helt tagit bort släktforskningsmöjligheterna?
 
Mvh Marita

[Marita Persson]

Hej Jorge!
 
Ditt inlägg kom under tiden som jag skrev mitt inlägg.
 
Tack för tipsen!
De kan nog komma till användning. Det är alltid bra att få tips från någon som är insatt!
(Hoppas du inte tog mitt inlägg som klagan.  Det jag ville var att få veta vilka regler som finns, hur det ser ut i övriga landet och att få tips och ide?r.) Och flera kloka inlägg har jag fått!
 
Mvh Marita - en av de som håller i forskningsservicen i Grästorp

[Jojje Lintrup]

Jag vill tillägga att om ni vill göra en uppvaktning av kulturnämnden, är det ordföranden ni ska vända er till. Ordföranden kan om denne har lust själv bestämma att tillåta en uppvaktning, där man får lägga fram sina argument och överräcka en skrivelse.
Skulle ordföranden inte gå med på det, får ni nöja er med att uppvakta ordföranden och varje enskild nämndledamot för sig. Den möjligheten utnyttjas väldigt sällan, och jag skulle tro att de enskilda ledamöterna rent av skulle bli smickrade om de fick en enskild stund med en eventuell uppvaktningskommitt?. Som kommunpolitiker står man ju inte direkt i rampljuset...  
Vi har i Mora gjort uppvaktningar av nämnden varje gång något gått oss emot. Då har vi satt oss ner och författat ett konkret förslag med vad vi vill att kommunen ska ställa upp med och vad vi är beredda att själva ställa upp med. Detta har alltid lett till goda överenskommelser och avtal som gynnat släktforskningen. Just nu står vi i begrepp att skriva ett nytt avtal för att tillförsäkra oss både lokal och nätuppkoppling (vilket vi redan har - fast utan avtal), och att dessa resurser inte kan dras in utan att ett nytt avtal ingås.

[Bertil Friberg]

Grästorp,
Tråkig inställning från kommunen. Har någon startat en debatt i NLT, Nya Lidköpings-Tidningen? Om inte, läge för att Grästorpsbor drar igång det.

[Marita Persson]

Hej Jorge och Bertil!
 
Nu har jag kontrollerat möjligheten att uppvakta kultur- och fritidsnämnden. Det går inte! Grästorp lade ner denna nämnd för ett par år sedan!
Nu finns det en person (en tjänsteman) som håller i både skol- och kultur frågor.
 
Vår förening sträcker sig över 3 små kommuner. Ska vi ge resurser/pengar till Grästorp måste vi göra det till alla 3 kommunernas bibliotek. Efter som föreningen är ganska liten (ca. 85 medlemmar) så finns det inte mycket pengaresurser att förhandla om.
 
Jag håller just nu på att jobba vidare med lite id?er men tar tacksamt emot fler.
 
Mvh Marita

[Tord Påhlman]

Att en tjänsteman handlägger (håller i) kulturfrågorna innebär inte att det saknas politiskt ansvar. Även om det inte finns någon nämnd måste det finnas politiskt ansvariga för kulturfrågor. I Grästorp ligger kulturfrågorna numera hos kommunstyrelsen, som torde ha samma ansvar för dessa frågor som den nedlagda nämnden tidigare hade. Det yttersta ansvaret ligger hos kommunfullmäktige. Dessutom finns - enligt Grästorps kommuns hemsida - ett Kulturråd, där tydligen den som så önskar kan bli medlem. Har du haft kontakt med Kulturrådet i denna fråga? Om inte, tag kontakt!