Husförhörslängd 1947 ?

[Olle Elm]

Har under Källor: Tryckta skrifter: Sveriges bebyggelse, statistiskt topografisk beskrivning ... försökt uppmärksamma att det i tidiga utgivningar av bokverket, förekommer genealogiska uppgifter på ägare och boende som borde kunna vara intressanta för släktforskare.
Gör på detta lite töntiga sätt ett försök att ytterligare uppmärksamma fenomenet.
 
Ett slumpmässigt exempel från Östergötland, Kristbergs sn år 1947:

Borde inte dessa samlade uppgifter om de husägande och arrenderande i socknarna kunna användas i samband med olika typer av registreringsarbeten? Av det lilla jag känner till av 1900-talsforskning, är det väl inga lätta uppgifter - om de inte handlar om just ens egen närsläkt. Och - hur många delar av verket hade dessa uppgifter?
Vänligen,
Olle Elm

[Maiken Arvidsson]

Hej Olle och Alla Andra!
 
Tanken är god, men då måste vi betrakta källan som den sekundärkälla den är och i möjligaste mån försöka få uppgifterna bekräftade på annat håll. Jag har nämligen sett motsvarande verk för min hemtrakt och kunde då se ett antal uppenbara felaktigheter bland personuppgifterna.  
 
Naturligtvis kan källan vara en fantastisk hjälp, så jag vill på intet förringa den. Här kan vi ju få tips på ännu levande personer som kanske kan berätta någonting.  
 
Hälsar
Maiken

[Lars Nylander]

Instämmer med föregående talare! Det kryllar av fel i dessa Gods och gårdar och allt vad de heter. Men uppgifterna är guld värda, bara man kontrollerar dem! Det går även oftast bra att identifiera gårdar (om man nu kan lita på att de har satt rätt bild till rätt gård), särskilt i Hälsingland brukar det stå släktled tillbaka till 1500-talet i dessa böcker. Om man så vet att en ana kommit från en viss gård kan man med hjälp av föräldrarna identifiera gården.

[Olle Elm]

Intressanta och tänkvärda kommentarer. Att blint lita på sekundäruppgifter är givetvis inget att rekommendera. Tycker själv att det finns en poäng i min töntiga uppmärksamhetsrubrik Husförhörslängd, då vi ibland står inför liknande problem - som vi alla känner till - i de sistnämnda. En födelseuppgift i en hfl måste alltid kollas!
 
Vore tacksam om vi kunde hålla oss till Sveriges bebyggelse, statistiskt topografisk beskrivning ... . Ännu kan jag inte se att någon nämner något annat exemplar med dessa genealogiska uppgifter än jag själv. Jag fortsätter min fråga: Hur vanliga är de?  
Är det någon som använt dem mer systematiskt i samband med en sockenbeskrivning och kan ge en mer tydlig bild av felfrekvenser o s v?
Om Bo Lindwall läser detta; Använde Du verket i samband med Ulrika-boken (som jag ännu inte läst) och kan ge en kommentar?
Vänligen,
Olle Elm
PS. För att vara helt tydlig heter den del jag refererar till Östergötlands län del II. DS

[Kenneth Larsson]

I allmänhet innehöll böcker av den här sorten fram till 1940-talet genealogiska uppgifter, jag har alltid använt de värmländska delarna när jag gör släktböcker. Felprocenten är dock ganska hög, men man hittar i alla fall rätta eller nya spår och kan då kolla med församlingsböcker - eller slå en signal på telefon till berörda släkter.
Felaktiga uppgifter förekommer mest i samband med födelseår, efternamn på ingifta, tilltalsnamn och som sagt kan även fel bild av fastigheten förekomma.
Själv har jag också haft stor nytta av de uppgifter om ingiftas föräldrar som förekommer, ofta människor fråm andra församlingar som jag  hade haft svårt att hitta annars.
MVH Kenneth L. Mangskog

[Stefan Simander]

Förekom det inga rättelser till dessa verk?
 
Ett stort liknande verk utkom för övrigt om Gotland på 1990-talet!

[Björn Engström]

Tyvärr är denna typ av litteratur Från gods och gårdar väldigt ojämnt upptagna. Vissa byar saknas andra byar finns bara några gårdar med.
Detta beror på att alla som köpte verket i förväg fick med uppgifter om gården. Övriga gårdar utlämnades om inte taxeringsvärdet var över en viss nivå, då nämndes gårdarna med väldigt magra uppgifter. Uppgifterna kom från gårdens ägare och borde vara någorlunda korrekta, men den äldre biten kan vara överdriven och ibland felaktiga eftersom uppgifterna ofta är gårdsägner eventuellt kompletterad med släktuppgifter.
Bokförlaget kunde sedan vända upp och ner på en del uppgifter. Särskilt byar kan ha blivit fellokaliserade.

[Bo Lindwall]

Hej Olle. Jodå, nog har jag haft viss nytta av Sverigers bebyggelse alltid. I stort sett har jag under denna tid använt mig av mantalslängderna, som tyvärr slutade föras 1991, men Sveriges bebyggelse har i många fall kunnat komplettera uppgifter från mtl och kyrkböcker. Främst gäller det tilltalsnamn som vid denna tid inte markerades i folkbokföringen. I fler fall än man kanske skulle kunna tro har också personerna i Sveriges bebyggelse andra efternamn än i mtl och kyrkböcker. Detta beror, i de fall jag har stött på, inte på något fel i Sveriges bebyggelse, som väl erhållit uppgifterna av personerna själva, utan det har vid kontroll av andra källor, dödsannonser, personliga förfrågningar etc, visat sig att familjen verkligen i alla sammanhang använt ett annat efternamn än i kyrkböckerna. Ett extremfall från Ulrika är lantbrukaren Bernhard Persson (1881-1955), som i kyrkböcker och mtl heter Ferdinand Jonsson. Fadern hette Per Gustaf Jonsson så när det gäller efternamnet har bara folkbokföraren varit lite modernare än vad mannen själv var. När det gäller förnamnet heter han från födelseboken och framåt Ferdinand men kallar sig själv alltid Bernhard vilket också står i hans dödsannons. Troligen har det blivit fel vid dopet och tydligen har Bernhard och hans föräldrar inte brytt sig om, eller inte kunnat få, rättelse.  
Sveriges bebyggelse tycker jag alltså är ett bra komplement till de mer officiella uppgifterna.

[Olle Elm]

Hej,
Tack Bosse för Ditt inlägg. Hade det exemplar av Sveriges bebyggelse som Du använde samma typ av genealogiska uppgifter, som de jag visar ovan? I så fall; Vad heter bandet Du använde? Möjligen, Östergötlands län, D. 6, (tr 1949)?
Vänligen,
Olle

[Bo Lindwall]

Ja, det har samma uppgifter som i ditt ex. Det är Östergötlands län Del 1 (1946).

[Mia Grubb]

Ett liknande äldre verk som omfattar Stockholms län, Uppsala län, Västerås län och Örebro län 1849-1850 finns här:
     http://www.lysator.liu.se/runeberg/authors/thamwilh.html

[Malin Lyktberg]

Hej!
 
Jag såg faktiskt på Spårlöst försvunnen att i Norge (kanske inte överallt) har de tryckta lexikonsliknande böcker, där alla i församlingen/byn var inlagda.
 
Typ de sökte dottern, via att kolla upp på föräldrarna osv. där stod antal barn...
Hann inte snappa upp så mkt. hur det var upplagt exakt, men jag har sett ngt. liknande när jag var yngre, från någonstans (Svenskt) då de hade lagt upp hela byar, dokumenterade familjevis...
 
-Någon som såg programmet och förstod lite bättre och mer detaljerat hur böckerna var upplagda?
 
Det verkar ju bara vara ett hiskeligt jobb att lägga in alla och forska fram anor osv.
 
/Vänligen; Malin

[Sari Wilhelmsson]

Hej Olle!
Nu har jag äntligen fått mitt fina exemplar av Sveriges bebyggelse Värmland län del 1.Tryckt 1962.
 Ägare och dom arrenderande till hus och ägorna står bara med namn utan födelseårtal dock är hela familjen inkluderad. I inledning av varje socken finns en sockenbeskrivning. Sedan är dom större och äldre gårdarna utförligare beskrivna. Dom första 69 sidorna behandlar bl.a kyrkorna, jordbruket och folklig byggnadskultur i Värmland.  
Mvh Sari