Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-03

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej,
 
Har Du hört den om Älgen ??
 
Eivor

[Jörgen Tollesson]

Om du menar den om älgen som badade och blev ren, så är svaret nej. Den har jag inte hört. Men du får gärna berätta den. Det är väl snabbt hjort!

[Laila Gahm]

Idag satt mamma och jag och gick igenom hennes urklippssamling och där fanns följande historia kopierad från en tidning. Valör på beloppen framgår inte då kopian är ofullständig. Man kan ju undra om det finns någon som helst sanningshalt i den men här kommer den i alla fall och jag hoppas ingen tar illa upp:
 
Nedanstående räkning är daterad den 17 april 1704. Räkningen har återfunnits i Veberlövs gamla kyrkas handlingar av Kyrkobrodern Albert Thornell. Antagligen har den utskrivits av bysnickaren. Den är gammal men desto roligare.
 
Räkning
 
Tagit Vår Herre ner från korset, därtill använt 4 arbetare och putsat honom framme och bak    10.15
 
Limmat fast en tand i Den Helige Paulus mun  0.21
 
Reparerat hans nederdel och förbättrat
Ålderdomsskröpligheten                       2.10
 
Gjort en arm till den Helige Stephen och
putsat hans näsa                             4.00
 
Förbättrat Fader Vår                         0.60
 
Gjort om de 10 buden                         0.20
 
Grundligt putsat Den Heliga Jungfrun framme
och bak och gjort henne ett nytt barn       32.00
 
Satt ny rumpa på den Helige Ande             4.25
 
Tvättat de 12 apostlarnas öron               2.10

[Peter Borg]

I Kristinehamn fanns för länge sedan en kommunalarbetare som kallades för Hajen, känd för sin ohyggliga lathet och arbetsskräck. Vid ett tillfälle dök oförhappandes kommunens ingenjör upp på platsen där 4-5 kommunalarbetare höll på att gräva för någonting. Ingenjören uppmärksammade genast att alla utom Hajen(som satt ned) begagnade spadar och utbrister:
-Har inte Larsson fått någon spade, han?
Hajen svarar rappt:
- Om inschenjörn vänter te inschenjörn ha?gått
  så får ja?allihop om ja?vill!

[Alf Helin]

Hej!
 
Apropå det här med förbättringar har jag en liten historia som min fosterpappa gärna berättade.
 
En man hade fått ont i sitt ena knä. Han gick till bydoktorn som tittade på det. Doktorn sade till mannen att han skulle lägga grötomslag. Mannen gjorde som doktorn sade men knät blev inte bättre. Nej det blev sämre och sämre.
 
Han blev riktigt dålig så han fick gå till sjukhuset. Där opererade de hans knä. Efter detta blev mannen strakbent och hade käpp att stötta sig mot.
 
En tid långt senare är mannen ute och promenerar då han får se den första doktorn komma med häst och kärra. Det bär sig inte bättre än att kärran tappar sitt ena hjul och doktorn drattar i backen. Doktorn reser sig mödsamt upp, borstar av sig det värsta dammet och frågar mannen om han inte kan hjälpa honom med kärran så han får på hjulet igen. Mannen spänner ögonen i doktorn och säger:
 
-Baka på med gröt!

[Kjell Johansson]

Jag köpte en billig hörapparat igår.
 
Jasså, hur mycket kostade den då?
 
På Domus!!

[Peter Funke (Aningen)]

Bertha får vid mogen ålder plötsligt för sig att göra Stockholm för en dag, hon har aldrig varit där förut. Trots omgivningens varningar - även om hon är vital anses hon nog lite vimsig- så beger hon sig iväg med tåget mot huvudstaden.
Och så kommer det sig då att Bertha hamnar i Det Stora Varuhuset, vars make hon aldrig sett hemma i Kristinehamn: våning på våning med stora och små butiker! Alltmer stressad rusar Bertha runt i varuhuset, ut på gatan på ena sidan, in igen runt hörnet, från den ena affären till den andra - hon får ingen kontakt med lokalsinnet... Till slut kliver hon in i en av butikerna, får tag på första synliga expedit och frågar lätt förtvivlat ursäkta, kan ni säjje öm ja ä samme kärring som va inne här nyss?

[Janne Högdin]

Under kriget tjuvsköts en älg i min hemby. 50 år därefter frågade jag den jägare som vi alla visste var skytten:
- Vysst vare du som tjyvskaut n dan älgen på kommunskogen 1943?
- Det vejt je int!
-
- Jo vejt du, polisn kun aller klar opp de danne!

[Kjell Andersson]

Polisen i Bergslagsstaden hade eldat gräs så att sommarstugan brann ner.
Han blev dömd för vårdslöshet.
När han en tid senare patrullerade på torget kom en av dem som var portad på bolaget fram och sa med hög röst.
Om Du går in och köper en kvarting till mig så kan jag gå in till tobaksaffärn och köpa tändstickor till dig

[Laila Gahm]

En gammal men särdeles krutig dam kom fram till en SJ-man på Centralen i Sthlm och frågade:
 
- Kan han säga mej var mitt tåg står?
- Ja, det beror ju på vart ni skall åka.
- Inte för jag tycker det angår er, men om ni nödvändigt ska veta det, så ska jag till min dotterdotter i Eskilstuna.
 
SJ-mannen, en vänlig själ, hjälpte den gamla damen och hennes rejäla kappsäckar upp på Eskilstunatåget. När detta ett par minuter senare rullade förbi honom på perrongen stack den gamla damen ut huvudet, gjorde en spefull grimas och sa:
 
- Nu lurade jag honom allt, nyfiken där! Min dotterdotter bor i Skövde.

[Peter Borg]

Den gamle kolaren Karsman på Borgviks bruk(S) drygade på äldre dagar i förra seklets början ut sin kolarlön med att tjänstgöra som orgeltrampare i kyrkan om söndagarna. Det krävdes en viss vana och teknik för att orgeltonerna skulle ljuda vackert i kyrkorummet.
 
En söndag efter högmässan när postludiumet var över och klockaren Kullander och Karsman möttes i trappan på väg ner från läktaren säger Kullander:
-Hur i all världen trampade han under sista  
 psalmen, det lät ju förfärligt!!
Karsman svararar med låg och knarrig röst:
- Om dä?lät ille så va?dä?nog Kullanders eget     fel, för ja?vet j-r i mej hur mycke?luft dä?går  
  åt till Vår gärning nådigt skåda.

[Gertrud Pettersson]

På den tiden när bilar inte var allmänt förekommande blev en dag en gammal gubbe i bergslagsskogarna omkörd av en annan, A-skyltad bil, då han i sakta mak tog sig fram efter vägen. Efter en liten bit finner han Stockholmaren med bilen i diket, mannen själv står på vägkanten och vinkar. Dalmasen vevar ner rutan och säger:
Sku' du int länger bort, du som hadd' så brått?
(Med reservation för dialekten...)

[Björn Stockman]

Det finns inte någon från Kalmar som kan berätta om Kalle Lindahl? Han var ett verkligt original. Det finns många berättelser om honom. Bl.a älskade han att uppvakta folk när de fyllde år. Kom med en blomsterkvast och senare kom en räkning på blommorna till mottagaren.
Det berättas också om honom då droskförarna ropade ut om någon behövde en bil vid centralstationen ropade Kalle om det var någon som behövde skjuts till Falkenberg (ålderdomshemmet där han själv bodde. Han hade fått ett körkort på dragkärra (om det nu var sant).

[Anita Berglund Eriksson]

Ett annat original som jag minns från min barndom var Per-Magnus. Han älskade bl.a att gå på alla begravningar för då fick han begravningskaffe. Kaffe var nämligen det bästa han visste. Om någon undrade om han kände den döde svarade Per-Magnus ja inte kände jäg?n direkt, men det stod i dödsannonsen att alla som ville hedra den avlidne va? välkommen på kaffe efteråt.
 
När de första månfararna hade landat på månen var Per-Magnus mäkta imponerad. Han kunde t.o.m se astrounaterna som små prickar på månen! Men han blev senare lika förgrymmad av att höra att de skulle ta med sig grus från månen. Han ansåg att man kunde inte våldföra sig på Guds skapade verk....! Han kunde se att månen redan hade krympt och blivit naggad i kanten tack vara allt grus som månfararna börjat frakta bort.  
Sedan att naggningen i kanten berodde på att månen stod i nedan ville inte Per-Magnus riktigt hålla med om...

[Peter Funke (Aningen)]

Linus Brodin (1899-1963) var, förutom flitig hembygdsforskare och skriftställare (samt väl farbror till skådespelerskan Helena B.?), en välkommen gäst vid olika sammankomster eftersom han var en god historieberättare. En gång passade någon potentat på att fråga honom om en sak: Säg mig, Linus, sa han, ni berättar ju så många roliga historier, men varför handlar så få av dem om kvinnor? Linus spärrade upp ögonen och utbrast spelat häpen: En sköjjer väl inte om överheta!

[Arnold Mellgren]

Denna skröna sägs vara (relativt) sann.
Det fanns för länge sedan en vedhandlare i Sandviken vid namn Björk. Han satte ut en annons i Sandvikens Tidning om att det fanns äkta björkved att köpa. Några spekulanter nappade på annonsen och beställde hem ved. Men då Björk anlände med vedlasset så visade det sig att det var furu och inte björk varvid det uppstod en minst sagt våldsam ilska bland de lurade köparna. Det blev faktiskt tingssak av det hela men Björk klarade sig konstigt nog. Hans argumentation segrade i Tinget. Det var ju de facto äkta Björk-ved.

[Peter Funke (Aningen)]

Apropå sluga affärsmän: hästhandlaren R. hade nog en hel rävfarm bakom örat, det finns otaliga historier om hans bondfångarmetoder. Bl.a. köpte han vid ett tillfälle en lada hö, och när säljaren skulle kontrollera att höet var hämtat fann han att inte bara det var borta, utan även ladan - R:s tolkning av affären var glasklar!
Vid ett annat tillfälle köpte R. skog på rot, att betalas vid slutfällning. Naturligtvis lät han ett trä stå kvar...

[Peter Borg]

Nutidens bilskojare är väl paraleller med gårdagens hästskojare vilka det fanns gott om.
 
På Nysäters marknad i Värmland i början av förra seklet var en spekulant i full gång med att kontrollera en häst. Hästen verkade bra i övriga avseenden men den envisades med att inte vilja resa sej upp så spekulanten säger till den svartmuskige hästskojaren:
-Den här hästen kan väl inte va?nå?t att ha, han
 kan ju inte rese säj!?
Skojaren svarar med sin hesa röst:
- Jo, du förstår, han vell så gärne men han örker ente!!

[Christian Andersson]

Hört på lövmarknan II:
 
La ve o färas me däkan blausa din forgrommade stassalue

[Anders Berg]

Låt bli att färdas med din blåsa din förgrymmade stadsluva??  

[Elisabeth Thorsell]

Kan man kanske tänka sig att det mer ska vara låt bli att tafsa på flickans blus, din förgrymmade stadspojke!

[Anders Berg]

En del historier borde nog ligga under Läshjälp!

[Jan-Åke Holmbring]

På tal om Mellgrens Björk-ved:
Lärarinnan Roth hade anställt en vedhuggare vid namn Björk  - sur och tvär till sin läggning - att hugga upp hennes vinterförråd av ved. Efter ett tag gick hon ner till honom för att se hur det gick och kunde då inte låta bli att kommentera: Björk-ved kan vara rätt vresig att klyva. - Hon fick genast till svar: Ja, och värst är den i Roth-ändan!

[Christian Andersson]

Bravo Elisabeth!
 
blausa = ballong
 
annars var det helt rätt ...........
 
Mvh Christian

[Anders Berg]

Vad betyder lövmarknan II?

[Christian Andersson]

Hej Anders!
 
Missade du Borst-Oskar uttalande?
 
Av Christian Andersson - tisdag den 25 nov 2003 kl. 23.50:  [Ändra]  
 
Hört på Lövmarknan I:  
 
Di va här från Radiotjänst o ville spela in mej på hannklaveret, men ja sa att ja bara kunne en bit o förrexten så håller han inte väder ändå!
 
Läs mer om lövmarknan här!

[Peter Funke (Aningen)]

En liten historia om en närstående till mig, vi kan kalla honom för L. Jag har senare läst samma historia i en tidning, men släktingar påstod att den skickats in av en ortsbo senare. Det må vara hur som helst med den saken, här är historien, som tilldrog sig någon gång på 40-talet:
 
L. var väl runt 6-7 år, i den åldern då man tycker att föräldrar är rätt jobbiga. Till slut fattade han det tunga beslutet att rymma, DÅ kanske några till slut skulle inse vad de förlorat! Fast L. tyckte att det var väl osäkert att ge sig iväg för långt, så han gömde sig i vedboden. Så satt han där då, en hel förmiddag, och hade det ganska så tråkigt. Till slut tyckte han väl att han straffat föräldrarna tillräckligt, så han steg fram ur sin exil och förväntade sig nog glädjetårar och självrannsakan
från föräldrarna när han varit borta så länge! Nu var det bara det att de hade sett hur han tjuvtittat ut ur vedboden, så de höll masken och låtsades om ingenting. L. visste inte hur han skulle ta upp det hela, men så råkade katten slinka in genom dörren. Då fick L. chansen: Jaså, sa han, ni har kvar den där gamle katta än?

[Peter Borg]

Den var bra, Peter, här kommer en med anknytning till våra jaktmarker;
 
Ett gäng pojkar hade samlats för, att innan de gick till utedansbanan, förstärka sig med någon form av rusdrycker. När det kom till kritan visade det sig att endast en av dem, nämligen Kalle Berglind (kallad Puta) var innehavare av en liter. Efter noggrant övervägande och en rejäl första klunk ur flaskan lät han flaskan gå runt bland kamraterna som lät sig väl smaka.När den tomma literbuteljen åter var i Puta?s händer och ingen av de andra tackade eller kommenterade den flytande gåvan de nyss druckit, tittar Puta på flaskan och säger sorgset:
-Ja, tack för att Ni drack då, pöjker!!

[Janne Högdin]

Fattig-Petter hade lyckats komma över en 25-öring. Han stegade in på vår affär och begärde Falu-korv för hela slanten. När handlarn började mäta för snittet, tyckte Petter att det blev lite snålt tilltaget: Du kan väl skära litte nerar korven! (Du kan väl skära lite närmare korven)

[Peter Borg]

Den första automobilen hade gjort entre i norra Klarälvdalen i Värmland. En skara människor hade samlats på torget i Ambjörby för att beskåda underverket. En äldre man som aldrig sett något dylikt förr frågar automobilägaren:
 
-Går han äänn te? D?lby öm Du drar fjä?ra i bött?
 
Översatt till svenska:
 
Går den ända till Dalby om Du drar upp fjädern helt och hållet?