ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Digitala arkiv i farozonen - artikel idag i Svenska Dagbladet  (läst 1814 gånger)

2004-11-26, 18:35
läst 1814 gånger

Utloggad Sten-Sture Tersmeden

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 489
  • Senast inloggad: 2017-02-14, 20:51
    • Visa profil
Vill bara tips om den stort uppslagna artikeln i dagens nummer av SvD, framsidan och kulturdelen.
 
Nu börjar det kanske röra på sig med uppmärksamheten på vad som är på väg att hända (och har till viss del redan hänt).
 
Finns också på www.svd.se

2004-11-26, 19:15
Svar #1

Ingrid Wikberg

Ja, mycket intressant och lärorik artikel!
Så att även ha släktforskningen på arkivbeständigt papper är nog bäst av allt. (Det har jag alltid ansett)
OCH att även ha kopior. För säkerhets skull

2004-11-26, 19:34
Svar #2

Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)

Jag norpade tacksamt tipset till en länk under 'Uppdaterat' i RÖTTER.. :-)

2004-11-26, 22:11
Svar #3

Utloggad Ted Rosvall

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1256
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 07:49
    • Visa profil
I den s.k. tillgänglighetsutredningen förde jag fram kravet på ett analogt säkerställande (papper eller film) av den svenska folkbokföringen 1991 och framåt. Den finns idag ENDAST elektroniskt lagrad, och därmed oerhört känslig för elaka virus, tidens tand, teknikskiften med ity åtföljande oläsbarhet, slarv och den mänskliga faktorn... Skatteverket menar att de har back-up och säkerhetsåtgärder med råge, men jag litar inte på detta. Vi kan inte idag förutspå vilka digitala bekymmer framtiden kommer att servera oss, inte minst när det gäller långtidsförvaring, och folkbokföringen måste till varje pris säkras för framtiden och bevars för evärderliga tider. Det är möjligt att man i framtiden kan göra detta digitalt, men idag litar i alla fall inte jag på den tekniska säkerheten.
 
Fram för analoga säkerskopior - rådumpar - av de allra viktigaste källserierna, så att våra ättlingar har något att forska i den dag elektronerna kapsejsar!
 
Ted Rosvall

2004-11-27, 18:17
Svar #4

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Det var ju något som utlovades innan det nya folkbokföringssystemet sjösattes av de ansvariga, men av detta har vi sett intet!!!
 
Snålheten som bedrar visheten!?
Eller bara ren dumhet?
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2004-11-27, 18:49
Svar #5

Rune Edström (Rune)

Det saknas väl pengar där som överallt annars. Prioriteringen görs inte för det ändamålet, att spara på säkrare sätt. Kanske en studie- och konferensresa till Florida för att kolla hur dom gör istället.
mvh
rune

2004-11-27, 19:34
Svar #6

Utloggad Ann Sjöberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 363
  • Senast inloggad: 2020-02-21, 16:30
    • Visa profil
En fråga bara. Hur håller själva laserskriften?  
 
Hälsningar
Ann
Hälsningar
Ann

2004-11-28, 14:34
Svar #7

Utloggad Olle Andersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1081
  • Senast inloggad: 2019-03-22, 19:32
    • Visa profil
För en något datorkunnig verkar det något märkligt att artikeln kategoriskt säger Ej läsbar: Digital mikroteknik, 18 år gammal.
 
Eftersom jag inte läst det engelska originalmaterialet så vore det intressant att få mer information. Nog är det märkligt att ettor och nollor inte skulle vara konverterbara - läsbara. Vilket format/medium använde man för 18 år sedan?
 
Det är många frågor man har när man som jag är delaktig i ett projekt att digitalisera en hembygdsförenings bildarkiv. Gör vi rätt så att all den tid som läggs ner inte går till spillo.
 
Det vore tråkigt om tekniken som ger oss så stora möjligheter att hantera bildmaterial (även dokument) skulle göra så snabba och stora paradigmskiften att man i framtiden måste hitta en ny Rosette-CD för att tolka de gamla digitala fotspåren.
 
Jag - och säkert många andra - tar tacksamt emot tips om läsvärt i denna viktiga fråga.

2004-11-28, 20:55
Svar #8

Rune Edström (Rune)

Hej Olle
Det är ju bara du sätter in  en diskett från 15-20 år sen. Kan du läsa vad som finns på den. Du behöver ju inte ta den då vanliga 5 1/4 tums disketten, utan om det hade kommit den nu snart omoderna 3 ? tums.
mvh
rune

2004-11-28, 20:57
Svar #9

Lisskulla Engström

Hej,
En synnerligen viktig fråga för oss alla det här.
 
Jag vill också veta hur hållbar laserskriften är.
Kanske det säkraste är en riktig bläckpenna och Svenskt Arkivpapper samt att texta tydligt alla de tusende anor jag forskat fram??
 
Lisskulla

2004-11-28, 21:55
Svar #10

Ingrid Wikberg

Ja, vill man vara ganska så säker på att allt man forskat fram finns kvar om flera hundra år  så använder man bläckpenna svensk arkiv samt arkivbeständigt papper......Annars får vi väl hoppas att kopiorna  kommer att hålla och kan scannas in även av våra barnbarns barnbarn som i sin tur gör nya kopior....osv.

2004-11-28, 21:59
Svar #11

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Jag är inne på samma linje som Lisskulla. Det är en viktig fråga vilket papper eller dokument man ska använda för att utskrifterna ska bevaras på allra bästa sätt för framtiden.  
 
Har hittills använt mig av Genealogiska Föreningens arkivbeständiga blanketter för att nedteckna mina anor (i rakt nedstigande led). Mina släktforskarkamrater har häcklat mig (i all välmening) för att jag inte har skaffat och inmatat uppgifterna i ett släktforskningsprogram. Det är på gång nu, men jag vill säkerställa uppgifterna även i en pappersversion.
 
Nu har jag använt skrivmaskin för att föra in uppgifterna på GF:s antavlor (vilket är en grannlaga uppgift med det begränsade utrymmet). Men hur länge bevaras trycksvärtan från färgbandet? Vad spelar det för roll om jag har ett åldersbeständigt papper, som kanske kan bevars i 500 år, om trycksvärtan försvinner om 50 år? Är det någon som vet hur länge trycksvärtan står emot tidens tand?  
 
Det bästa är förmodligen, som Lissakulla säger, att man använder Svenskt Arkivpapper och en riktig bläckpenna för att nedteckna alla tusen och åter tusen anor. (Parallellt naturligtvis med databaser som uppgraderas kontinuerligt, vartefter nya hårdvaror och mjukvaror ser dagens ljus. Dessa är ändå ovärderliga för hantering av all data som framforskats. Men denna uppgradering är något som sedan uppenbarligen måste gå i arv för att läsbarheten skall kunna bibehållas).  
 
Det är en viktig uppgift för förbundet att uppmärksamma och till berörda myndigheter påtala de bristerna i arkiven som Svenska Dagbladet belyser. Men en lika viktig uppgift vore att undersöka och ev. framställa antavlor och ansedlar i åldersbeständigt papper. Liksom föreslå vilka pennor som lämpar sig bäst vid nedtecknandet.  
 
Förbundets arbetet med framställning av allehanda CD-skivor och databaser överskuggar allt handhavande med papper och penna i släktforskningen.  
 
En återgång till det gamla mellan varven vore på sin plats!
 
Leif G:son Nygård

2004-11-28, 23:30
Svar #12

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil

2004-11-29, 00:18
Svar #13

Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)

Visst finns det sådant som är godkänt (av SP); en hel del om allt från pennor till papper till skrivare och kopiatorer verkar finnas att läsa här (om informationslagring hos Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut)

2004-11-29, 00:59
Svar #14

Kurt Karlsson (Kurtk)

Men för att få reda på vilka produkter som är certifierade av SP måsta man betala en slant. Förteckningen över certifierade produkter som får märkas SVENSKT ARKIV kostar 110 kr för 2004!

2004-11-29, 09:46
Svar #15

Anders Andersson

Det bästa sättet att bevara en text borde väl ändå vara att hugga in den i sten. Se bara på runstenarna! Nej jag tycker att vi skall kräva av folkbokföringen att de gör utdrag av alla uppgifter vart 5: e år och hugga in den i granit. Graniten skall slutförvaras i ett låst och välbevakat bergrum minst 500 meter ner i urberget. Tillträde endast för forskare och professorer. Släktforskare och annat löst folk bör hållas därifrån. Detta borde även gälla övriga arkiv i detta landet.

2004-11-29, 10:10
Svar #16

Utloggad Jessica Olson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1351
  • Senast inloggad: 2015-03-22, 08:14
    • Visa profil
I takt med datorutvecklingen har pappersförbrukningen ökat (eller?)snarare än minskat som man trodde i början. Jag har en pärm per släkt med papper. Det gäller att printa ut det man har i datorn. Allt kan ju bli raderat och även backuper kan försvinna, inte funka med nya versioner osv. Så mitt tips är att även printa och spara det man har. Som sagt det blir en massa fulla pärmar, men en eldsvåda där de brinner upp är mindre sannolikt än datorproblem. Det kommer att utvecklas mycket mer i framtiden så man får hoppas nästa generation tar vara på materialet i datorerna.

2004-11-29, 14:16
Svar #17

Ingrid Wikberg

En av de vanligaste bläckpennorna ( kulspets) är 543.91 SVENSKT ARKIV SP.SBF 202 ( Bic)  
Den används på de flesta myndigheter och arbeten med krav på arkivbeständigt när man skriver för hand.
Jag använder den varje dagarna för underskrift av beslut och utredningar som måste sparas -samt även till att underteckna skrivelser & brev med.
 
Pennan går även utmärkt att skriva ner uppgifter i sin egen forskning med -om man vill. Annars är det enklast att göra som Jessica beskriver: men man får en hylla med pärmar...vad göra?  
 
Inkan

2004-11-30, 10:50
Svar #18

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Om man spar de viktigaste uppgifterna på datorer på fler platser, samt CD, DVD och/eller hemsidor som finns på servrar där inte huvuddatorn och släktpappren finns, så ökar ju chansen att något finns kvar efter ev brand.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2004-11-30, 17:56
Svar #19

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Har nu fått Sps förteckning över certifierad skrivmateriel 2004 + komplement 1 och 2.
 
Den visar produkter som är godkända enl. Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 1994:1) och ger vägledning för oss släktforskare vid inköp av skrivmateriel (papper, kulpennor, bläckpatroner, skrivare m m).  
 
Men man får inte besked om beständigheten på produkterna, det är inte provat. Så här står det, i avsnittet om skrivmedel:  
 
Skrivmedlet har undersökts med avseende på egenskaper hos skrift framställd på godkänt arkivbeständigt papper.
 
Godkända skrivmedel kan användas också tillsammans med åldersbeständigt papper. Beständighet hos skrift framställd på åldersbeständigt papper undersöks dock inte vid provningen. Det kan alltså förekomma godkända skrivmedel och åldersbeständigt papper som tillsammans ger hanslingar av icke acceptabet kvalitet.  
 
Godkännandet innebär huvudsakligen att handlingar framställda med godkända skrivmedel har en skrift med erforderlig beständighet med avseende på synlighet och möjlighet att kopiera och konvertera till annat medium. Skriftens färg kan t ex förändras utan att synligheten nedsätts.
 
Hur många år det går att läsa ett skrivet dokument, d v s hur länge det kan bevaras, får man alltså inget besked om! Så svar på mina frågor om trycksvärta från en Silver Reed på G F:s antavleblankett, får jag förmodligen aldrig (om jag inte lever till 2204 ungefär).
 
Kontentan är att det inte går att säga hur länge utskrifterna bevars i ursprungligt skick. Det beror på olika, samverkande faktorer. Som jag ser det (om man nu inte vill följa Anders Anderssons råd och hugga in uppgifterna i granitblock för förvaring i bergrum) är det bästa jag kan göra att:
 
* Köpa en centrifierd laserskrivare,
* Se till att den har centrifierade bläck- och eller färgpatroner,
* Underhålla den kontinuerligt,
* Använda Svenskt Arkivpapper vid utskrift,
* Kopiera av alla viktiga handlingar en gång/75-100 år (d v s se till att denna uppgift går i arv).
 
På så sätt säkerställs så långt det går, med nuvarande kunskap, utskrifter av allt viktigt forskningsmateriel.
 
Det här borde vara en uppgift för släktforskarföreningar att ta tag i. Dels att införskaffa SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts förteckning (kommer i januari varje år), dels anordna möten om detta.  
 
Utskrifter och arkivering är ju minst lika viktigt som vilka släktforskningsprogram man använder!

2004-11-30, 19:04
Svar #20

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1404
  • Senast inloggad: 2023-04-09, 18:39
    • Visa profil
Hej på er
 
Jag lägger gärna till en sida här som sysslar endast med skrivare+färg+papper= hållbarhet.
 
www.wilhelm-research.com  Detta är en väldigt bra sida om man letar efter produkter som får visa vad de går för. De är det största oberoende testinstitut. Samtidigt som informationen finns där, är den lite svår att hitta direkt, man måste klicka sig fram på pdf-filerna. Själv skriver jag både med vanligt bläck och även Gelbläck, båda godkända av svenskt arkiv. Bakom fotografier lägger jag till arkivpapper där jag skrivit med båda sorter (samma information) Så får tiden visa vilket som håller längst. Både hängslen och rem med andra ord. Men som sagt var, gå in på den uppgivna sidan och läs. Två pappersmärken använder en snällare metod att testa sina produkter, vilket framkommer på sidan.  
Vänligen Patrick (endast med rem på fritiden)
Vänligen Patrick : )

2004-12-04, 20:47
Svar #21

Utloggad Sten-Sture Tersmeden

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 489
  • Senast inloggad: 2017-02-14, 20:51
    • Visa profil
Tydligen hölls ett 1-dagar seminarium den 3:e dec på Stadsarkivet om digital långtidslagring. På väg att lösas? står det i undertiteln.
Någon som var där? Kostade 900:-

2004-12-05, 00:14
Svar #22

Anders Andersson

Den Anders Andersson som ovan uttrycker sig nedlåtande om släktforskare kunde gott identifiera sig med e-postadress, om vi som deltar i den här diskussionen skall ta det framförda förslaget om litografisk arkivering på allvar.
 
Vad gäller pappersarkivering, så skulle det bli ett drygt jobb att scanna in alla arkivbeständiga utskrifter den dag vi har återskapat en kollapsad IT-infrastruktur. Dessutom duger det bara för text; detaljskärpan i ett utskrivet fotografi försämras väsentligt genom inscanning (om man nu inte har skrivit ut det i extremt hög upplösning).
 
Formatet för datarepresentation och det fysiska lagringsmediet är två skilda saker med olika beständighetsvillkor. Digitala data kan kopieras obegränsat antal gånger från ett medium till ett annat utan förluster, men en förutsättning är förstås att man använder allmänt kända och väldokumenterade format, inte exempelvis Word eller Excel som dessutom ändras med varje ny utgåva av tillhörande program. Det vore dumt att överge möjligheten till digital kopiering bara för att dagens magnetiska och optiska datamedier inte har någon känd beständighet alls, och vi har ju redan vant oss vid en digital standard för text, nämligen det latinska alfabetet.
 
När svensk lag på 1990-talet skulle ges ut på CD-ROM, så lär man ha utnyttjat bevarade linotype-remsor som stansats inför tryckningen av författningarna sedan början av 1900-talet (enligt Ahrvid Engholm). När professor Arne Beurling under andra världskriget fick uppdraget att dechiffrera den tyska telegramtrafiken via Sverige till ockupationsmyndigheten i Norge lagrades texten på hålremsor, som numera lär finnas på Krigsarkivet. Finns det hålremsor eller hålkort som är godkända för Svenskt Arkiv, och som vi skulle kunna använda för digital långtidslagring?

2004-12-05, 00:41
Svar #23

Anders Andersson

Apropå digital arkivering och e-postadresser, så har söktjänsten Google en ny version av Google Groups under beta-testning. Google Groups innehåller i princip alla artiklar som skrivits i Usenet News sedan 1981. Där finns förstås mycket dynga, men också 429 artiklar av undertecknad (övertecknad).
 
En av nyheterna i beta-versionen är att e-postadresser och andra strängar innehållande @ har maskerats så att spammare inte skall kunna utnyttja dem. Jag är mån om att alla artiklar återges precis som de en gång skrevs, utan dylika förvanskningar av datat. Problemet här är alltså varken att lagringsmediet har åldrats eller det gamla dataformatet glömts bort, utan att det företag som åtagit sig arkiveringen valt att förvanska informationen (precis som våra arkivmyndigheter ibland gör med hänvisning till diverse sekretessbestämmelser).
 
För den händelse att den nya versionen av Google Groups snart kommer att ersätta den gamla, har jag nu kopierat hem råtextkopiorna av mina 429 artiklar (skrivna mellan 1985 och 1997) i syfte att dels ha kvar dem för egen del, dels kunna deponera dem hos något arkiv som tar större hänsyn till kraven på källtrohet i återgivningen. Jag kan även begära att Google raderar sina förvanskade artikelkopior för att slippa se flera olika versioner i omlopp, men jag hoppas att Google ändrar sig och upphör med förvanskningarna.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna