Att offra en son till Gud, att han skall bli präst

[Lars Nylander]

Jag håller på att skriva en B-uppsats i ämnet Etnologi. Tyvärr är det så att släktforskning och biografisk forskning sällan kan införlivas i en akademisk uppsats. Den här gången har jag dock nästan lyckats med detta!
 
Jag har bestämt mig för att ha ett folkloristiskt ämne. Jag skall undersöka en speciell typ av berättelse, som i korthet går ut på att en person (vanligen en kvinna) råkar ut för en stor och svår olycka. Han avger då ett löfta till Gud, att om hon räddas från olyckan så skall en son offras till Gud, det vill säga han skall bli präst.
 
Jag kände sedan tidigare till två sådana berättelser. Med hjälp av radioprogrammet Folkminnen fick jag fyra ytterligare. Sedan har jag hittade ett exempel till = 7 berättelser.
 
Följande präster skall ha kommit till på detta märkliga sätt:
- Jonas Hambraeus (1587-1672), professor i Paris.
- Lars Waldner (1600-talets slut), km i Arbrå
- Johannes Rogbergius (1660-1728), kh i Södra Unnaryd.
- Anders Hellman (1646-1707), kh i Kristiandstad.
- Carl-Gustaf Hellsing (1913-), verksam i Söderledskyrkan i Hökarängen.
- NN, kh i ett skånskt pastorat (1900-talets början).
 
Till dessa skall läggas ett litterärt exempel i boken Hitom himlen av Stina Aronson.
 
Berättelserna har troligtvis fått inspiration från den gammaltestamentliga Hanna, som födde profeten Samuel som lovades till Gud.  
 
Känner någon till ytterligare liknande berättelser? Har någon ytterligare uppgifter om någon av prästerna ovan, förutom det som står i herdaminnen?

[Gudrun Wallengren]

Hej Lars

Der er en artikel i Dansk-Norsk Personalhistorisk Tidsskrift, 1891, s.152. Den omhandler præsterne i Bergens Stift i Volden i Norge.

Det drejer sig om præsten Hr. Mads Klaussen Skaaning.
Der står at han var "en kipersøn, der ved sin faders værksted og som barn fik et så dødeligt hug af dikselen, at man forestillede sig barnets visse død, men i denne angst gjorde forældrene det løfte, at hvis barnet kom til liv og helbred, vilde de opofre alt hvad de ejede til Guds ære og dannelse på sin søn, hvilket løfte de trolig efterkom, og nævnte søn blev en virksom, duelig og nidkær religionslærer i Volden i 33 år.....

Denne præst er tidligere omtalt i Anbytarforum,11. marts 2002, under:
Lande. Norge. Sognepræst Madz Clauson.

Den danske præst Hans Egede blev kaldt Grønlands Apostel. Det fortælles, at hans hustru først var meget imod at familien skulle rejse til Grønland som missionærer.
Men en af parrets sønner blev syg eller kom ud for en ulykke. Hun lovede derefter at rejse med, hvis sønnen overlevede, og det gjorde han.
Jeg kan sikkert finde mere om dette, hvis det kan bruges.

Endelig har du vel endnu et litterært eksempel i
Jan Guillou: Vejen Til Jerusalem.

Venlig hilsen
Gudrun

[Joakim Bång]

Hej Lars!
 
I min släkt har jag följande person:
Laurentius Ternerus, född 1635-08-27 i Femsjö (son till bonden Per i Lilla Tranhult), kyrkoherde i Vrigstad 1672, prost över Västra härad 1687-1708, död 1713-01-15 i Vrigstad.
 
Var i barndomen stum och lovades av föräldrarna till präst, om han fick talförmåga. Källa: Smolandi Upsalienses IV, nr.1030. Har för mig att det står något liknande i Växjö stifts herdaminnen (under Vrigstad).
 
mvh
Joakim Bång

[Kerstin Malm]

I en bondgård i Hedenstorps by i Angelstads socken, Kronobergs län, föddes den 1 november 1572 tvillingpojkarna Jonas och Isak. Deras far hette Börje Larsson, och han var en fattig bonde. I sin tacksamhet över att Gud skänkt honom två söner lovade han och hustrun att en av dem skulle studera och vigas till präst.  
Det skulle bli så att båda studerade och blev biskopar till sist, den ene i Kalmar (Jonas) och den andre i Åbo, så småningom. De tog sig namnet Rothovius. Om bröderna Rothovius finns att läsa i boken Angelstad genom sekler; en minnesskrift över kyrka och socken under 800 år, av Ragnar Bengtsson

[Gudrun Wallengren]

Måske kan du bruge endnu et litterært eksempel, fra Wilhelm Moberg: Forræderland.

Pigen Ingela er datter af en katolsk præst og en hustru til en bonde.
Præsten, hendes far, tænker meget over datterens bestemmelse - og ikke mindre over sin egen synd!
Han beslutter sig for, at datteren må være bestemt til at tjene Herren ved at leve i et kloster.

Desværre har jeg ikke nogle af disse svenske romaner her i huset - du må derfor nøjes med danske titler efter hukommelsen.

Mvh
Gudrun