Stockholmsäktenskap / Norrlandsäktenskap / Sambos

[Lotte Jensen]

Jag har i Danmark funnit det äldre begreppet slegfredsdatter och slegfredss?n Dvs föräldrarna var sammanboende utan att vara gifta. Finns det något motsvarande äldre begrepp på svenska?
 
mvh Lotte Jensen

[Helene Jorsell]

Tror det helt enkelt bara kallades oäkta dotter/son. Det enda jag kunnat finna vid en sökning.
 
mvh Helene Jorsell

[Åke Bjurström]

Under Sök på ord Trolovningsbarn finns många uppgifter som väl passar in.
 
Mvh Åke

[Kjell Croné]

Även frillebarn förekommer.
 
Mvh Kjell

[Lotte Jensen]

Jag får inte känslan av att det ska kunna motsvara oäkta eller trolovningsbarn.  
 
Oäkta var man ju mer för att fadern inte fanns med i bilden. Trolovningsbarn räknas som äkta.  
 
Frillebarn kan vara ett alternativ men det har jag sett en dansk variant på och där är det mer fråga om en älskarinnas barn eller nåt sånt.
 
Men här handlar det om att leva tillsammanns öppet.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Den mest träffande översättningen (om vi bortser från rent geografiska omständigheter, och det bör vi kunna göra) borde väl vara att man är född i ett s.k. stockholmsäktenskap.
 
Oäkta räknades man ju officiellt som, om föräldrarna helt enkelt inte var gifta (med varandra, alltså), oberoende av övriga omständigheter, så de åsyftade barnen var ju naturligtvis detta också, även om det inte på minsta vis är det ordet som det danska begreppet motsvarar.
 
Och vad beträffar trolovningsbarn, var ju inte detta något man bara kallades för, utan en officiell juridisk beteckning på barn, som var födda efter det att föräldrarna ingått äktenskaplöfte eller trolovning (men ändå inte gift sig). Var man trolovningsbarn fick detta vissa juridiska konsekvenser, bl.a. fick man arvsrätt efter sin far.

[Åke Bjurström]

Stockholmsäktenskap var ett uttryck som jag trodde tillhörde mellankrigstiden, men en sökning på nätet visar att det var ett vedertaget berepp redan på 1850-talet.

[Lotte Jensen]

Hej!
Jag känner till begreppet stockholmsäktenskap och kan nog jämföras med detta. Det är dock ett ung uttryck. Jag läste slegfredsdatter om personer på 1680-talet så jag misstänker att det måste finnas ett motsvarande GAMMALT uttryck. För inte var det väl bara i Danmark detta förekom?
 
Sen kan man ju undra vem som hade möjlighet och mod att leva ogifta tillsammans. I det material som jag läste så var det en greve som var fadern.

[Helene Jorsell]

En hel del matnyttigt finns i denna artikel;
 
http://www.ddss.nu/FaoMo.htm
 
Lotte! Din fråga är bra och relevant. Varför valde man att inte gifta sig utan öppet levde som sammanboende?! Kan din greve ha varit gift och haft modern vid sidan av? Kanske var hon tjänstepiga och då på sätt och vis sammanboende med greven?  
 
Helene

[Lotte Jensen]

Jag fann en sida där jysk lag beskriv från 1400-talet. Där beskrivs slegfred på ett sätt så jag uppfattar det som frilla. Dvs kan vara samboende samt även vid sidan om hustru. Då kan det endast vara att kvinna beskrivs som något i förhållanden til mannen och inte tvärtom. Alltså en man kan ha en frilla men en kvinna kan inte ha en frille?
 
Jag vet inte hur vanligt förekommande och accepterat det skulle vara. Av kyrkan/lagen och av hustrun, inte minst. På tidig medeltid kanske den sedvänjan ännu levde kvar men inne på slutet av 1600-talet kan det väl bara ha varit undantagsfall.
 
Hur som helst slegfredsbarn hade viss arvsrätt efter fadern. De fick dock ta hänsyn til om det fanns äkta barn som hade företräde.
 
Det står även att en man som har en slegfred (frilla) i mer än tre vintrar och låter henne sköta hus och nyckel så ska hon räknas som hans äktehustru och husfru
 
Detta har varit en intressant ny kunskap för mig

[Carl-Fredrik Hanzon]

Hej Lotte!
 
Den sistnämnda regeln påminner om Usus-äktenskapet i det gamla Rom, som innebar att om en man levde ihop (- och delade hushåll) med en kvinna en längre tid, och hade barn med henne, - skulle hon anses som hans hustru.
 
Nej, det fanns naturligtvis ingen kvinnlig motsvarighet till det inom vissa kungliga och högadliga kretsar (för det var bara i de kretsarna man kunde klara att hålla kyrkan, lagen och samhällsmoralen stången) förekommande bruket att hålla frillor, och detta helt öppet och mer eller mindre officiellt. Hur skulle det ha sett ut? Minsta försök skulle ju grundligen ha krossats av prästerskapet, det officiella samhället för att inte tala om en eventuell äkta man...
 
De enda exemplen i den vägen som jag överhuvudtaget kan tänka mig ha förekommit, skulle ju i så fall vara en regerande drottning eller kejsarinna i en stat med absolut kungligt envälde (man kommer ju lite grand att tänka på Katarina II av Ryssland...). Förutsättningarna måste nog också vara att hon var ogift, änka eller hade en man som stod totalt under toffeln och/eller var totalt sinnesrubbad. Alla andra scenarior i den vägen faller på sin egen orimlighet.
 
Däremot förkom ju naturligtvis då och då snedsprång inom äktenskapet, men det var ju en helt annan sak, de var ju inte på minsta sätt ens halvofficiella. Allt sådant måste ju tvärtom naturligtvis döljas så effektivt som möjligt, eftersom kyrkans och det officiella samhällets bestraffningar inte precis var milda och toleranta, utan kunde i värsta fall (i synnerhet under den lutherska ordodoxins tid) sluta med dödsdomar för bägge inblandade kontrahenter.

[Lars-Åke Johansson]

Jag har hittills trott att människor i äldre tider alltid gick till prästen och gifte sig, men jag har i min släktforskning över min egen släkt kunnat konstatera att så ej är fallet. Jag har funnit att t.ex min MMMM och MMMF ej var gifta (levnadstid cirka 1830 - 1890) utan levde tydligen som sammanboende. De fick 5 barn.
1 Hur vanligt var det att gå till prästen och gifta sig i äldre tider resp att leva enbart som sammanboende?
2 Fanns det några arvsmässiga/ekonomiska fördelar med äktenskapet i äldre tider eller var det bara religiösa motiv som styrde?
Vi vet ju att äktenskapet idag har EN stor betydelse---vid den enes frånfälle får den efterlevande fördelar avseende arvet, vilket ett sambo-förhållande ej ger,
undrar en tämligen nybliven släktforskare Lars-Åke

[Tord Påhlman]

Läs gärna artikeln Stockholmsäktenskap i Wikipedia.

[Chris Bingefors]

Det finns en stor vetenskaplig litteratur om giftermål och arv, en mycket viktig faktor förr. En avhandling om Stockholm skrevs av Margareta Matovic 1984: Stockholmsäktenskap, familjebildning och äktenskap i Stockholm 1850-1890.
 
Sofia Holmlunds Jorden vi ärvde, avhandling i Historia från Stockholm behandlar också ämnet. Den finns på Adlibris
 
(Meddelandet ändrat av izla 2012-02-22 12:40)

[Tord Påhlman]

Artikeln Stockholmsäktenskap i Wikipedia, är mycket informativ, behandlar bl a Margareta Matovics avhandling och har en omfattande litteraturförteckning. Rekommenderas!
 
(Meddelandet ändrat av tord 2012-02-22 13:15)

[Lars-Åke Johansson]

Tord och Chris
Tack för hjälpen. Jag har redan nu genom era inlägg fått svar på mina frågor i Wikipedia med informativa källhänvisningar. Begreppet Stockholmsäktenskap hade jag aldrig hört tidigare.  
Hälsningar Lars-Åke

[Tord Påhlman]

Stockholmsäktenskap sägs även ha varit relativt vanligt förekommande i vissa norrländska glesbygder. Kallades då understundom Norrlandsäktenskap.

[Göran Stenberg]

En sådan familjeform är ju ganska svår att komma åt via kyrkböckerna, då kontrahenterna kanske är bokförda på olika ställen eller mannen upptagen som dräng hos en änka. Om det har funnits s k norrlandsäktenskap förknippar jag nog dem mer med lössläppta sågverksorter än med byar i norrländsk glesbygd