ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Lysningar, vigslar, skilsmässor, havandeskap  (läst 2161 gånger)

2011-01-27, 20:57
läst 2161 gånger

Niklas Kant

Hej!
 
Hur var det med vigsel när kvinnan redan var gravid när de vigde sig? Tex när graviditeten gått långt. Spelade detta ingen roll? Var det viktigaste att paret var vigda vid födelsen av barnet?
 
mvh Niklas

2011-01-27, 23:05
Svar #1

Utloggad Antoinette Herron

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 100
  • Senast inloggad: 2019-05-08, 20:33
    • Visa profil
Hej Niklas!
 
Jag har last etnologi i 3 ar (ursakta min stavning, mina svenska tangenter har slutat fungera), och i min egna slaktforskning har jag markt att det ar olika var i Sverige man befinner sig. I mina smalandsanor har jag mellan ca 1730 och fram till ca 1900 bara hittat 2 oaktingar, en fick vaxa upp hos morforaldrarna pa landet ca 1860, den andre verkar ha lamnats pa gatan eller till ett barnhem dar han dor ganska omgaende som hittebarn ca 1820. Foraldrarna gifter sig direkt efter..... I finnskogarna i Varmland, verkar det bara vara prasten  som mar daligt av oaktingar eller vigslar med redan gravida. Mina finnskogeanor bestar nog till ca 50% av oaktingar, eller frillobarn, ett mycket battre ord. For det finns hogst troligt en viss ordning i kaoset.
Manga av varmlandsanorna gifter sig i attonde-nionde manaden......och manga av oaktingarna ar de som overtar gammelgarden.
Sen har det ju ocksa med samhallsklass att gora....men de loste ofta problemet med att morbror eller kusiner rakade hitta sota barn som de adopterade eller fostrade.
 
Hoppas du fick lite svar  
 
Antoinette

2011-01-27, 23:12
Svar #2

Utloggad Kjell Gärme

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 174
  • Senast inloggad: 2013-04-27, 21:35
    • Visa profil
Hej Niklas!
 
Kanske jag är ute på lite hal is, men som jag ser det var det ju många äktenskap som var fråga om rena partiäktenskap och då gällde det nog att kolla att verktygen fungerade innan man gick till prästen och prästen var införstådd med läget. Det mesta var ju fråga om arv. Visst, det vet vi ju att det hände många olyckor oxå, men jag tror att prästen fick försöka vara lika förstående då. Däremot om du inte lyckades komma till prästen och bli vigda innan barnet var fött ja då skulle det markeras som oägta i fb. Mina erfarenheter som jag referar till gäller 1800-talet.
Min ff hade nog kollat verktygen och det blev ett mycket blygsamt bröllop, Nyårsafton 1902, 3 månader innan första barnet föddes.
 
Hälsningar
Kjell på Rickardsgården

2011-01-28, 12:34
Svar #3

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Än en gång:
 
Innan 1734 innebar inte vigsel i kyrkan ett juridiskt bindande äktenskap. Det som var bindande var trolovningen. Vigseln var bara en välsignelse, precis som den är idag i t.ex. Frankrike, Nederländerna, Tyskland.
 
1734 infördes så att kyrklig vigsel var det enda bindande sättet att ingå äktenskap på. Bondeståndet protesterade vilt eftersom parterna nu hade möjlighet att säga nej!
 
Lösningen blev en svensk kompromiss: trolovning hade kvar alla sina gamla rättsliga effekter (barn födda inom trolovning räknades som äkta, kvinnan hade samma sociala aktning som en i kyrkan vigd kvinna, att slå upp trolovningen var samma som skilsmässa etc.) men det enda lagliga sättet att ingå äktenskap var genom kyrklig vigsel (få ihop den om ni kan!)!
Barn som föddes som trolovningbarn var följaktligen aldrig oäkta.
 
Där allmogetraditionerna var starka fortsatte allmogen ungefär som förut: man trolovade sig, och så flyttade brud och brudgum ihop. Lite senare, när det fanns tid och råd, tog man tag i den kyrkliga vigseln - det var ju bra om det skedde innan första barnet, men det var alltså på intet sätt nödvändigt.
 
Mycket riktigt var den ende som mådde dåligt av att dessa traditioner hölls vid liv prästen. Kyrkan hade redan innan 1734 börjat propagera för kyrkbröllop genom att erbjuda flickor som höll på sig mellan trolovning och kyrklig vigsel att få låna kyrkans (förgyllda) silverkrona (istället för brudkläderskans skravelkrona) - de här flickorna var kronbrudar.
 
Någon som helst försöksverksamhet har aldrig förekommit i Sverige. Tänk efter lite! Fram till 1872 kunde enbart änkor bestämma om sitt äktenskap; för alla andra kvinnor, oavsett ålder och myndighet, gällde att det var giftomannen som bestämde. Tror ni verkligen på fullaste allvar att fadern till en dotter skulle gå med på att de unga tu flyttade ihop för att se om det fungerade?! Hur lång skulle den prövotiden vara? Och vad skulle fadern göra med sin dotter som inte blev gravid?! Utbjuda henne billigt till näste man??
Försöksverksamheten är en skröna fullt i klass med råttan i pizzan!
 
Det var mycket olika över landet hur det låg till både med att flytta ihop i o m trolovningen och att få oäkta barn. I vad som definieras som Västsverige - och dit hör Småland i detta avseende - låg man under riksgenomsnittet när det gällde dessa saker.
 
Söta hittebarn kunde inte ärva fast egendom utan en massa problem; adoption existerade inte innan 1917. Oäkta barn fick inte ärva föräldrarna förrän mycket långt in på 1800-talet, ja, t.o.m. in på 1900-talet.
 
Ingela

2011-01-28, 20:04
Svar #4

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2011-01-28, 23:25
Svar #5

Utloggad Antoinette Herron

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 100
  • Senast inloggad: 2019-05-08, 20:33
    • Visa profil
Hej Kjell!
 
Jo visst fanns det sådana traditioner eller snarare seder som du beskriver. En sådan sed förekom i Sverige (har glömt var)då fästmannen, med fästmöns föräldrars vetskap, en natt (föräldrarna visste dock inte VILKEN natt )skulle ljudlöst smyga fram till fästmöns fönster, släppas in och ligga bredvid henne i hennes säng för att sedan försvinna innan gårdsfolket vaknade.
 
En mycket bra bok är Horan i bondesamhället av Jonas Frykman, en etnologisk avhandling. Frykman är dock noga med att påpeka att ex. den eventuella skammen i samband med oäkta barn varierar över tid och plats.
 
 I åtminstone mellankrigstidens Tyskland var det mer eller mindre en självklarhet att man prövade att sakerna fungerade som de skulle.
 
 
Och Ingela,
 
Lagar, bestämmelser och förordningar i all ära, folk då som nu kanske inte alltid följde dessa. Jag tänker fortfarande hävda att allmogetraditioner (som du hänvisar till) inte var lika i norr och söder, öst och väst. Sverige har ju även historiskt bebotts av olika folkgrupper som judar, katoliker och samer, för att nämna några, med andra seder och bruk inom den egna gruppen. Även ursvenska bondetraditioner varierar, ibland så tätt som sockenvis.
 
Din kommentar om kronbrudar är i mitt tycke ett praktexempel på hur socialt utanförskap införs, styrs och utövas av kyrkan, och en härskarteknik som används än idag i vårt samhälle, men nu mer i andra instanser.
 
Söta hittebarn kunde kanske inte ärva automatiskt, men man kan ju (med lite planering) faktiskt testamentera........och ge bort eller köpa.....Se den sista delen av Famna livet på Svtplay. Köper inte Oscar I, Julita Gård i Södermanland till sin oäkta son...... Många fröknar med pengar reste ju bort om en olycka skedde. Synar man dessa resor lite närmare brukar de i allmänhet gå till någon avlägsen fattigare släkting (gärna utomlands) som inte alltid behöll barnet, men som lämnade det vidare kanske till och med till mannen/faderns avlägsna släkt.
 
Vad jag vill säga är väl att folklivshistoria kan vara annorlunda än kyrkohistoria och juridisk historia.
Människor har i alla tider kunnat leva runt lagar och sociala outtalade regler. En intressant bok är Kvinnor i manskläder, där man kan följa just hur samhällets syn har förändrats över historisk tid. På 1500- och 1600-talen är det inte så viktigt vad som finns mellan benen, det är kläderna som utgör personens könstillhörighet. Samhällets syn skärps sedan succesivt fram till 1900-tal...
 
Förr, när ex 2 kvinnor eller män bodde ihop för att hålla varandra sällskap och/eller dela på kostnader var det lättare för homosexuella par att bo ihop; de kunde gömma sig, så att säga, inom den sociala normen.
 
Vänligen
 
Antoinette

2011-01-28, 23:37
Svar #6

Utloggad Kjell Gärme

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 174
  • Senast inloggad: 2013-04-27, 21:35
    • Visa profil
Tack Antointte!
 
Kjell på Rickardsgaården

2011-01-29, 11:00
Svar #7

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Nattfrieri har varit allmänt förekommande under lång tid i åtminstone Dalarna. Därutöver var fåbodvistelse och nattkvarter på vindar och svalar under sommaren ett sätt att undgå föräldrarnas totala uppsikt över ungdomarna.
 
Trolovningen var viktig men det kunde ersättas av vigsel om inte trolovningen har skett. I domböckerna under 1600-talet finns exempel på hur oäkta barn blev äkta genom t.ex. dop och vigsel samtidigt. Många andra exempel på oäkta barn eller till och med barn som borde betecknas födda genom hor kunde förklaras som äkta. Lönskaläge gav mildare dop om de lovade att gifta sig. Möljigen var det trolovning inför tinget  ? Normalt var rabatten 50 %.  
 
Det var viktigt att barnen föddes i äkta säng för att de skulle kunna få arvsrätt efter föräldrarna. Först 1800-talet får barnet arvsrätt av modern om barnet var född oäkta.

2012-09-16, 23:05
Svar #8

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 00:33
    • Visa profil
En doktorsavhandling som i dag uppmärksammats i en lång rad nättidningar i Sverige - med en artikel i DN (http://http://www.dn.se/livsstil/piga-friare-an-froken-pa-1700-talet) och TT-notiser i SvD, Aftonbladet och åtskilliga mindre tidningar - är skriven av en finsk släktforskare som igår höll sin disputation i Tammerfors. Författaren, Tiina Miettinen, har släktforskat i många år och har i närmare sju år varit huvudredaktör för Genos, tidskrift för Genealogiska Samfundet i Finland. Hennes avhandling bygger på mycket omfattande genealogiska mikrostudier av ett stort antal familjer på landsbygden under 1600- och 1700-talen. Den finska titeln kanske inte säger så mycket om man inte är bevandrad i det språket (Ihanteista irrallaan : Hämeen maaseudun nainen osana perhettä ja asiakirjoja 1600-luvun alusta 1800-luvun alkuun), men rubriken på den engelska sammanfattningen lyder: The Status and Position of Unmarried Women in Western Finland Househoulds in 17th and 18th-century Historica Sources.
 
Miettinen visar, enligt sammanfattningen, att den kärnfamiljsmodell som användes för att presentera allmogen i kyrkböcker och mantalslängder inte motsvarade den faktiska familjebildningen i området utan snarare ska ses som ett uttryck för överhetens och kyrkans patrilinjära ideologi med en man som herre och husbonde och jordägare för varje familj/hushåll och de övriga i familjen som underordnade denne. I domböckerna framställs däremot de enskilda hushållen som mer dynamiska till sin struktur och med kvinnor som uppvisar en oväntad rörelsefrihet och som självständigt driver ärenden vid tinget och ingår transaktioner. Hennes slutsatser i sammanfattningen är är bland annat dessa:
 
1. Kyrkböcker och skattelängder tenderar att ge en skev bild i sin redovisning av familjestrukturerna, eftersom de i första hand fokuserar på vem som i tur och ordning är husbonde och som därmed står som officiell jordägare i stället för att ge en korrekt beskrivning av hela familjen eller hushållet och hur de olika familjemedlemmarna är inbördes besläktade. (Många av dem som beskrivs som tjänstepigor och -drängar visar sig i själva verket ha varit släktingar av olika slag i ett flerfamiljshushåll.)
 
2. Kyrkans fördömande av sexuellt umgänge utanför äktenskapet och som markerades genom förödmjukande, offentliga ritualer och nedsättande epitet för kvinnor som fått oäkta barn motsvarade inte nödvändigtvis synen i det lokala samhället, där föräktenskapliga sexuella förhållanden hade upplevts som ett normalt inslag i förhållandet mellan mannen och den uppvaktade kvinnan (och de hade inte behövt vara trolovade för detta). Detta gällde särskilt bonddöttrar som kunde förvänta sig att ärva jordegendomen. Ett sexuellt förhållande ledde inte till beständig förlust av kvinnans dygd.
 
Det som uppmärksammats mest i tidningarna i dag är hennes påpekande att ogifta kvinnor genom att tjäna i olika hushåll kunde skaffa sig egna pengar och ibland också göra något av en karriär. Många av dem gifte sig senare i trettioårsåldern - med en många gånger yngre man - och skrivs med epitet som tillkom hedervärda eller ärbara kvinnor. Kvinnorna inom de högre stånden var dock ofta tvungna att gifta sig unga med äldre män och hade få möjligheter att påverka sina förhållanden och saknade allmogedöttrarna och tjänstekvinnornas relativa rörelsefrihet.
 
Detta är förstås bara en kort sammanfattning av ett digert material. Jag tyckte att det var intressant, även om förhållandena i den östra rikshalvan kan ha skiljt sig från dem i det nuvarande Sverige.
 
(Meddelandet ändrat av sikeborg 2012-09-16 23:11)

2012-09-17, 07:32
Svar #9

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Hur får man tag på den avhandlingen?

2012-09-17, 15:09
Svar #10

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 00:33
    • Visa profil
Hej Chris! Avhandlingen ska nog gå att beställa från Tammerfors universitet, om man vill ha den i tryckt form. Jag tror dock att den också kommer att kunna laddas ner elektroniskt, gratis, och då går det ju att se om Google Translate klarar att fixa till vettiga översättningar. Som jag nämnde är avhandlingen på finska, men den har som sagt en engelsk sammanfattning.

2012-09-17, 18:24
Svar #11

Utloggad Tommy Petersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1318
  • Senast inloggad: 2023-12-28, 18:52
    • Visa profil
Urban Sikeborg:Många av dem gifte sig senare i trettioårsåldern - med en många gånger yngre man
 
Det låter ju olagligt, att gifta sig med en sexårig pojke...

2012-09-17, 21:52
Svar #12

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 00:33
    • Visa profil
Ja, ett Under av Klarhet kan man då inte säga att jag var med den formuleringen ...

2012-09-18, 14:51
Svar #13

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 00:33
    • Visa profil
Tiina Miettinens avhandling kan läsas här: http://acta.uta.fi/pdf/978-951-44-8887-0.pdf.
 
Den engelska sammanfattningen börjar på sidan 305. Ett intressant exempel på hur släktforskning kan ge historieforskningen nya perspektiv.

2013-12-12, 14:11
Svar #14

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna