Krigsvigsel

[Sigvard Boström]

Vad innebar en krigsvigsel? Den skedde i april 1940.

[Karin Jirénius]

Vanligtvis var det väl när mannen skulle rycka in för militär tjänstgöring under 2:a världskriget (eller annat krig), och paret ville hinna gifta sig innan. Om det dessutom innebar speciella ritualer vet jag inte, men troligtvis inte.
Hälsningar
Karin

[Tommy Lilja]

Hej Sigvard
 
Jag tror att man inte behövde lysning. Det var en
snabbvigsel som kunde ske med kort varsel t.ex under en permission.
Hälsningar
Tommy Lilja

[Carl Szabad (Carl)]

Enligt Svenska akademiens ordbok (SAOB) finns inte ordet. Men bandet med krig utkom 1937 så begreppet kan ha uppfunnits senare. Svenska språknämnden kanske kan ge besked.

[Carl-Johan Ivarsson]

Nordisk familjeboks Uggleupplaga uppger följande: Lysning måste ske vid högmässogudstjänsten tre söndagar å rad, utom i vissa fall (då uppbrott sker emot fienden eller mannen för annat rikets ärende utskickad varder eller då endera ligger på sotesäng), då lysning en söndag eller annan helgdag räcker till.
 
Hur länge dessa regler gällde är oklart, om de fanns kvar till lysningskravets upphörande 1973 har jag ingen kunskap om. I Karlanda församling i västra Värmland vigdes fyra par 1940 och ett par 1941 utan föregående lysning: Krigsvigsel som det står noterat i anmärkningskolumnen.

[Carl-Johan Ivarsson]

Svensk Uppslagsbok (1955) förtydligar saken under uppslagsordet Vigsel:
 
Vigsel får i regel ej förrättas utan föregående lysning; det kan dock medgivas, om en trolovad är dödligt sjuk eller mannen kallas till uppbrott mot fienden (s.k. krigsvigsel; lag 26/4 1940).
 
Krigsvigsel var ingen vanlig företeelse under beredskapstiden, jag har gjort lite stickprov i Karlandas grannförsamlingar och det förekommer i något fall, tre gånger i Järnskog 1941 t. ex. Så är väl denna fråga besvarad efter drygt 10 år.

[Harriet Hogevik]

Hej! Kan det ha funnits utrymme för detta förfarande tidigare ?  (före lagen 26 /4 -40) - jag har sett flera vigslar 1939 där det anges Anmälan enl § 23 mom 1 vilket jag hittills tolkat som krigsvigslar (t.ex. i SCB-utdrag Brastad 1939).
Enligt mina föräldrar som upplevt att i kyrkan (Lyse förs) höra prästen lysa första, andra och tredje gången samt be församlingen sitta kvar och bevista vigseln i anslutning till högmässan - var ofta drivkraften för krigsvigslarna den högre dagersättning som utgick till gifta män inkallade i beredskap.  
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-08-10 22:24)

[Ingela Martenius]

Javisst. I  NF (uggleupplagan) talas om det:
...Lysning måste ske vid högmässogudstjänsten tre söndagar å rad, utom i vissa fall (då uppbrott sker emot fienden eller mannen för annat rikets ärende utskickad varder eller då endera ligger på sotesäng), då lysning en söndag eller annan helgdag räcker till....
...I händelse af blott en dags lysning, skall väntas med giftermålet två dagar....
samt
...Endast vid äktenskaps afslutande inför svensk diplomatisk eller konsulär ämbetsman i utlandet behöfs ej lysning, utan anslås i stället å beskickningen eller konsulatet kungörelse om det tillärnade äktenskapet. Dispens från lysning förekommer däremot icke....
 
Dispens från lysningskravet förekom bl.a. i England där en special license, utfärdad av en biskop (på delegation av ärkebiskopen av Canterbury), gav paret rätt att omedelbart vigas (måhända är det så fortfarande).
 
Ingela

[Lasse Bergdahl]

Om man läser lagen från den 26 april 1940, så står det i Kap 3 § 6 följande:
Är trolovad dödligt sjuk eller kallas mannen till uppbrott mot fienden, eller föreligger eljest allvarlig fara, att vigsel ej kan komma till stånd, om lysning skall avvaktas, må äktenskapet ingås, utan att lysning föregått.
 
Uppenbarligen kan ett flertal skäl komma i fråga, bara de bedöms allvarliga nog.
 
Lasse Bergdahl

[Carl-Johan Ivarsson]

Ja, det kunde nog finnas olika skäl till att man inte ville vänta med vigseln, högre dagersättning var nog inte något jag tänkte på men som kan gälla i en del fall. En gissning är att bruden var gravid och att det faktiskt var en betydelsefull skillnad om ett barns föräldrar var gifta eller inte. En man kunde ju bli inkallad under lång tid.

[Harriet Hogevik]

Hej! Om det vore så att brudarna var gravida vid krigsvigslarna borde man hitta nyfödda inom 6-8 månader - så är inte fallet när det gäller de par jag tittat på (bl.a. en kusin till min far - det äktenskapet förblev barnlöst - min fars kusin avled på 1980-talet). Finns det någon källa som du hittat som stöder att brudarna var gravida (oftare än brudar i allmänhet plägar vara). Naturligtvis var inkallelsen en utlösande faktor till att ett par som ändå tänkt gifta sig gjorde det.
Finns det någon som tittat på hur många krigsvigslar som skedde vid första inkallelse för en man respektive i samband med permission? Fick man en extra permission för att gifta sig?
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-08-12 21:15)