Förlovad / Trolovad

[Henric Johansson]

Hej !
 
hur hittar man uppgift om en förlovning som aldrig ledde till giftemål kring 1896-1900?
I vigselregistret finns de inte....
 
//Henric

[Gunnar Jonsson]

Nej i vigselboken finns de inte. Har själv letat efter dessa.
Gjorde en sökning hos SVAR och fick träffar på bara 15 sockenarkiv i hela landet.
Trolovningen var ju ingen kyrklig angelägenhet. Fram till 1734 års lag var trolovningen den enda juridiskt bindande äktenskapsakten. Först då blev även det kyrkliga brölloppet detta, efter många års hårda påtryckningar från kyrkan.

[Henric Johansson]

Hej !
 
Angående förlovning men inte gifte... hur sökte du på svar? Var kan man leta?
Har du några tips ?

[Kim Metso]

Vad är det för skillnad på förlovad och trolovad? En del släktforskarprogram har båda alternativen.

[Birgitta Wind]

hej !
 
trolovning rättsligt giltigt äktenskapslöfte, ev barn har arvsrätt efter fadern.
 
1915 jämställs förlovning och trolovning och 1973 tas det bort från giftemålsbalken.
MVH Birgitta

[Stefan Simander]

Ursäkta, nu blev jag osäker om vad det hette, men efter koll så hette det giftermålsbalken.  
 
Sedan 1988 äktenskapsbalken, enligt NE.

[Ingela Martenius]

Ursprungligen - alltså innan 1915 - var trolovningen offentlig, inför vittnen, medan förlovningen var privat, mellan parterna.
 
Trolovningen, som innan 1734 var den enda juridiskt bindande formen för ingående av äktenskap (även om 1686 års kyrkolag rekommenderade att man också lät viga sig i kyrkan), gav även efter 1734 samma legala status åt parterna och deras eventuella barn som om vigsel skett i kyrkan.
 
Innan 1734 var trolovningen alltså inget äktenskapslöfte, det var ingående av äktenskap. Jämför hur man idag i många länder på kontinenten (t.ex. Tyskland, Frankrike, Nederländerna) kräver en borgerlig vigsel, eftersom den kyrkliga vigseln inte är juridiskt bindande - så parterna går igenom två vigslar, om de vill ha en kyrklig vigsel.
 
Effekten av trolovningens juridiska status kan man se i kyrkböckerna här och var i landet där det på sina håll mer var regel än undantag att kvinnan var åtskilliga månader gravid vid den kyrkliga vigseln, vilket inte ansågs vara någon skam eftersom det sågs som fullt tillåtet att dela säng efter trolovningen (vad kyrkan ansåg kan man ju dock lätt tänka sig).
 
Under hela 1700-talet och den första delen av 1800-talet var man i allmänhet starkt medveten om skillnaden mellan förlovning och trolovning, men sedan blev det suddigare i det allmänna rättsmedvetandet - den kyrkliga vigseln hade slagit igenom totalt (men det tog närmare 100 år). Och i början av 1900-talet tog alltså lagstiftaren konsekvenserna av att uppfattningen om trolovning - förlovning ändrats.
 
Det skall också noteras att om man ville bryta en trolovning så var det samma procedur som om man ville ha skilsmässa i ett äktenskap, dvs. det drogs på domkapitlet till slutet av 1800-talet.
 
Ingela

[Göran Stenberg]

Ibland har det talats om att vara ringförlovad. Fanns det i det folkliga medvetandet s a s olika grader av förlovning eller återspeglar det här uttrycket just skillnaden mellan förlovning och trolovning? Allmogen kunde väl också ha ett slags provisoriska ringar innan de riktiga ringarna införskaffades?

[Markus Gunshaga]

Ett par i mitt släktträd fick två barn på 1920- och 1930-talet, som erkändes av fadern. Sådana erkännanden ser man ju emellanåt i födelseböckerna, så det är inget konstigt med det, men dessa två barn anges dessutom specifikt som trolovningsbarn, vilket prästen antecknar under deras namn i födelseboken.  
 
Detta gjorde mig lite konfunderad. I våra dagar är ju en förlovning mest en symbolisk gest, och 1600-, 1700- och 1800-talets äktenskapslagstiftning likställde trolovningar med ett påbörjat äktenskap och således juridiskt bindande. Men vad gällde egentligen för trolovningar i början av 1900-talet, som i fallet med mina släktingar? Jag har läst Ingela Martenius' utförliga och intressanta redogörelse ovan, och utifrån det hon berättar hade väl inte föräldrarna behövt säga ett ord om sin trolovning eftersom det ändå inte var juridiskt bindande?
 
Mvh Markus

[Eva Dalin]

Nordisk Familjebok 1919
http://runeberg.org/nfci/0456.html

[Markus Gunshaga]

Stort tack för dessa uppgifter, Eva! Det var precis vad jag letade efter  Då tycks det alltså ha funnits en praktiskt anledning till att föräldrarna meddelade prästen att de var trolovade, även om vi nu rör oss en bra bit in på 1900-talet. Jag läste vidare om trolovningar på sidan du länkade till, och lärde mig en del nytt - intressant!
 
Mvh Markus

[Lissela Carlson]

I en utflyttningslängd 1811 för Valbo (flytt till grannsocknen Ovansjö) finns en anmärkning på en man: "varit förlofvad med Pigan XX härstädes, ifrån hvilken han icke ännu erlagt skiljd". Åtminstone tolkar jag texten så. Är det någon som vet vad som menas?

[Leif Lundkvist]

Det talar om för den nya församlingen att han inte är till äktenskap ledig, eftersom han fortfarande är förlovad i den gamla församlingen. Men om "erlagt skild"-proceduren vet jag inget, om det var frågan.

[Eva Dalin]

Det står: icke ännu är lag(ligen) skiljd.
Valbo (X) B:1 (1752-1817) Bild 75 / sid 76

[Lissela Carlson]

Tack för hjälpen Leif och Eva! Då förstår jag bättre. Man kan väl anta att skilsmässan gick igenom senare. Jag letar efter mannen Hans Andersson i Ovansjö både i husförhörslängder och mantalslängder. Har hittat hans döttrar och även hans son Anders litet längre fram i tiden men ännu inte Hans själv.

[Carl-Henrik Svensson]

Hej !
 
hur hittar man uppgift om en förlovning som aldrig ledde till giftemål kring 1896-1900?
I vigselregistret finns de inte....
 
//Henric

Lite osäker på vad du menar men jag har själv hittat min tidigare okända farmors-mors förlovningsannons i olika tidningar, genom att söka i arkiv och på nätet. Min farmors-mors förlovning ledde heller inte till något giftermål, vilket jag undrar över.