Äldre inlägg (arkiv) till 2010-10-23

[Marianne Strömberg]

Jag har en notering under Omständigheter på en person som jag önskar hjälp med.
 
Där står:
Maken hem från Utriks Order 1827 och 1828 skilld från sin Hustru enligt Attest Skiljebref af d. 16 Sept 1823
 
Detta är skrivet i Täby (B) husförhör 1826-1830.
 
Vad jag har forskat fram så var mannen Joh. Adolph Fred: Kryger aldrig bosatt i Täby.
 
1823 så fanns hustrun Beata Christina Kryger i Linköping. Enl anteckning i Linköping på mannen flyttar han till Stockholm 3/4 1820 (där jag inte hittar honom)
 
Nu undrar jag vart ska jag vända mig för att hitta detta skiljobrev?
 
M v h  Marianne

[Lars Nylander]

Själva skiljebrevet är troligen borta, men i domkapitlets protokoll eller dylikt borde brevets text finnas avskrivet.  
 
Det finns en allmänt vedertagen föreställning om att folk inte skiljde sig förr. Malin Lennartsson (som bland annat skrivit i en av förbundets årsböcker) kom nyligen med avhandlingen I säng och säte. Relationer mellan kvinnor och män i 1600-talets Småland. Lund 1999. Av denna framgår att i åtminstone 1600-talets Småland förekommer det en hel del skilsmässor.

[Marianne Strömberg]

Vilket domkapitel bör jag vända mig till?
Linköping där Beata bodde när skiljobrevet bör vara skrivet, eller Uppsala när det troligtvis visades upp.
 
Var finns domkapitlets material bevarat? på landsarkiven?
 
M v h  Marianne

[Stefan Simander]

Hej Marianne!
 
Domkapitlets material för Uppsala stift finns på  
Uppsala Landsarkiv. Herdaminneskommitténs utmärkta  
personregister (över alla personer och orter som  
nämns i Domkapitlens protokoll) finns däremot i  
handskrivna anteckningsböcker (både kronologiskt  
och bokstavsordning för namnen) på Stiftets hus i  
Uppsala. Om du ringer dit och pratar med Ragnar  
Norrman eller Lars Otto Berg är chansen god att du  
får hjälp av dem.
 
Hur det är i Linköping vet jag ej!
 
Det borde vara lätt att hitta beslutet eftersom du  
har datumet och alla protokoll fördes i  
kronologisk ordning.

[Elisabeth Thorsell]

Skiljobrevet bör finnas avskrivet i det Domkapitel som utfärdade detta.
Linköpings Domkapitels arkiv finns på Landsarkivet i Vadstena, och för den aktuella tiden finns skilsmässor noterade i Domkapitlets protokoll, först senare fördes separata böcker över skilsmässor.
Jag har för nu rätt länge sedan gått igenom Domkapitlets protokoll för en stor del av 1830-talet och noterat alla skilsmässor, och fann då att det var vanligare än i alla fall jag trodde att folk skilde sig. Det var ca 30 par om året, vill jag minnas. En del av dessa var inte gifta par utan trolovade, och det kan ju vara sådant som aldrig noterades i hfl, och som man därför inte känner till i familjen.
Under en något senare period hittade jag att en tidig utvandrare från Odensvi-trakten i Kalmar län, hade  varit trolovad med sin avlidna hustrus syster, men slog upp detta i Domkapitlet och raskt gifte sig med en annan, och det kan ju ha påverkat varför han utvandrade.

[Elisabeth Nyhammer-Gustavsson]

Är det någon som känner till om det automatiskt blev skilsmässa om den ena parten hamnade på spinnhus eller i fängelse? Jag har ett fall där hustrun hamnar på spinnhus i Norrköping 1759 och makens nya hustru står med i dödbok 1763. Vigselbok saknas för denna tid. Kan man anta att hustrun avlidit på spinnhuset innan han gifte om sig eller skiljde de sig? Hon var dömd i Göta hovrätt till 3 års spinnhus och var från Skaraborgs län.

[Ann-Helen Lindroos]

Charlotta Harkman gifter sig 1781 med en hovlakej vid Stockholms slott. 1791 gifter hon om sig, men hovlakejen avlider inte förrän 1809. Alltså måste en skilsmässa ha ägt rum. Var finns dessa handlingar? Hos domkapitlet? Var finns domkapitlets handlingar i Stockholm? Eller hade hovförsamlingen en egen rättskipning vid denna tid? Tack för svar.

[Marianne Magnusson]

En släkting reste till Norge,träffade där en dam som han vigdes vid 1919-09-20 i Kristiansand,och började leva ett helt nytt liv.
Han lämnade i Sverige hustru och 3 barn; jag har nu sett att skilsmässa upprättats 1919-10-15, alltså efter det norska äktenskapets ingång.  
Är det sista äktenskapet verkligen giltigt? Är det någon som vet?

[Roger Johansson]

Hej på er!
 
Jag läste igenom skriftväxlingen ovan och har en fråga i anslutning till detta. Ett skiljobrevs innehåll 1892 finns det också att söka i Domkapitlets protokoll, eller ska det sökas i en civilrättslig källa?
 
I mitt fall är det förmodligen Döderhults(H) socken som är aktuell.
 
Mvh
/Roger

[Elisabeth Thorsell]

Av Nationalencyklopedien förefaller det som om 1734 års lag gällde för skilsmässor fram till 1915, då det blev en ny äktenskapslagstiftning.
 
I ditt fall borde skiljobrevet väl finnas i Kalmar stifts Domkapitels arkiv, som förvaras i Vadstena. Stiftet upphörde 1915.

[Roger Johansson]

Tack ska du ha Elisabet och god fortsättning på helgerna!
 
/Roger

[Roger Johansson]

Hej igen!
 
Ville bara tala om att jag var på Landsarkivet i Vadstena idag och med hjälp av NAD sedan tidigare plus inte ens särskilt idogt letande fann jag det jag sökte.
 
Det fanns både protokollserien med beslutet fr Domkapitlet och dessutom serier med inlagor och kopior på Rådstugedom. Så åtminstone de som har att söka i Kalmar Domkapitel finner nog det som eventuellt kan sökas.
 
För övrigt kan sägas att karlar är kräk.
 
Gott Nytt År på er alla!

[Maj-Britt Sundin]

Nedan kan tillsammans med andra intressanta förordningar ses på www.jamshog.net under 'Övrigt'.
 
Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning,  
 
angående  
 
Ägtenskaps Skilnader
 
 
 
Wi Carl med Guds nåde Sveriges, Göthes och Wendes konung u. u. u. Arfwinge till Norrige, Hertig til Schleswig Hollstein u. u.
 
Göre wetterligt: at, sedan hos Oss Rikets Ständer i underdånighet anhållit om granskning af hwad allmänna Lagen angående Ägtenskaps-skilnader förordnar, samt hemstält ej allenast, at Domaren skulle äga, at i wissa fall, som i Lagen förut icke äro nämnde, döma til skilnad i Ägtenskap, utan ock, at närmare måtte bestämmas i hwilka händelser sådan skilnad finge hos Oss i underdånighet sökas; Så hafwe Wi med Rikets Ständer, efter öfwerwägande af detta ämne, funnit godt i nåder stadga som följer: Utom de i XIII Cap. Giftermåls Balken upptagne händelser, må Domstolarne äga, at på ena Makans påstående döma til skilnad i Ägtenskapet: när den andra Makan blifwit dömd på lifstid til fängelse eller landsflygt: när den wid Domstol blifwit förwunnen at hafwa stämplat eller anstält försåt emot den andra Makans lif: samt om den fallit uti werklig galenskap, som efter säkra bewis oafbrutit fortfarit i fulla tre år och, enligt behörig Läkares intygande, någon förhoppning icke är om den wansinniges återställande til hälsan; dock må, i det första fallet, skilnad ei tillåtas, i händelse den andra Makan i mer eller mindre mon bewisligen warit wållande til, eller delagtig uti, den dömdes brott; och när skilnad sökes för den andra Makans wansinnighet, åligger det Domaren, at, sedan den wansinniges närmaste Slägtingar, eller, då de ei finnas, förre Förmyndare eller Giftoman blifwit hörde, noge undersöka Makarnes förra sammanlefnad och, så wida ske kan, utleta, om anledningen til galenskapen wore gifwen eller påskyndad af den andras förhållande, i hwilket fall skilnad ei må äga rum.
 
 
 
                      Då för stämpling eller försåt mot andra Makans lif til skilnad dömes, äge den oskyldige Makan den rätt til egendomen i Boet 4. och 5 ?.?. i XIII Cap. Giftermåls Balken utstaka; träder den oskyldige i annat gifte, niute Barnen den egendom, som den enligt 5.?. i sådant fall bör från sig lämna; men när galenskap gifwit anledning til skilnaden, skal ei allenast hwardera Makan wid sin lagliga rätt i Boet bibehållas, utan ock den Maka, som af sådan orsak skilnad sökt och wunnit, ei derföre anses befriad från sin pligt, at, efter tillgång och behof, så wäl om den oskyldige Makans framtida förnödenheter, som ock om Barnen, draga försorg.  
 
 
 
Och må när skilnad sökes för brott, den ei bewiljas, om Makarne, efter den brottsliges bestraffning, å nyo sammanflyttat och haft samlag.
 
 
 
                      Utom ofwannämnde händelser, då frågor om Ägtenskaps skilnad böra af wederbörlig Domstol upptagas och afgöras, må ock skilnad sökas, när andre anledningar sig dertil förete, såsom: när den andra Makan blifwit genom Laga kraft wunnen Dom til lifwets eller ärans förlust skyldig känd, om den ock genom Kongl. Råd fått förskoning från dödsstraffet eller äran återskänkt: när den blifwit förwunnen til annat groft eller werkligt wanfrägdande brott eller dömd til fästnings-straff på bestämde år: eller beträdes med slöseri, dryckenskap och wåldsamt sinnelag, samt när en sådan stridighet i lynne och tankesätt hos begge Makarne sig yppar, som, under beständige tilfällen til utbrott, slutligen öfwergår til afsky och hat.  
 
 
 
I dessa fall må underdånig Ansökning om Wår nådiga tillåtelse til skilnaden ingifwas til Wår Justitiae Revisions Expedition, hwarwid, i de händelser då skilnad sökes för brott och undergången bestraffning, bör bifogas Utslaget, derigenom den andra Makan blifwit dömd, med betyg om dess laga kraft samt straffets werkställande, och i de öfriga händelserna, behörige bewis efter omständigheterne företes, om undergångne sådane warnings grader, som XIV. Cap. 1. ?. Giftermåls Balken, XIX. Cap. 4. ?. Ärfda Balken, Kongl. Förordningen den 17 April 1733. samt Kyrko-Lagen anwisa.
 
 
 
Och wele Wi, sedan andra Makan blifwit hörd, samt Dom-Capitlet med wederbörande Prästerskaps betyg och eget underdånigt utlåtande inkommit, Wårt beslut öfwer Ansökningarne, efter Högsta Domstolens hörande, i Stats-Rådet fatta.  
 
                      De Makar, som warda i Ägtenskapet, skilde må ei träda i annat gifte förr, än efter den tid och i den ordning XII. Cap. 2. ?. Giftermåls Balken samt 3. puncten af Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807 föreskrifwa.  
 
Och kommer alt, hwad om Ägtenskaps skilnader i allmänhet blifwit förordnadt, äfwen at lämpas til sådane Ägtenskap, som med häfdad fästeqwinna äro begynte, men ei genom wigsel fullbordade.
 
 
 
Hwad Wi således funnit godt i nåder stadga, det hafwa alle, som wederbör, at ställa sig til underdånig efterrättelse. Til yttermera wisso hafwe Wi detta med Egen hand underskrifwit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit.
 
Stockholms Slott på Riks-Salen den 27 April 1810.
 
 
 
 
 
CARL.
 
 
 
(L.S.)
 
 
 
Avskrift gjord av Maj-Britt Sundin 2003-12-04?

[Lotta Karlsson]

Hej! Angående skilsmässor...
Gick skilsmässor verkligen under Brottmål?
Så här formuleras en skilsmässa 1883:
Stockholms Rådhusrätts 6:e avdelning i Brottmål dömde makarna till skilsmässa den...
Tydligen finns det 7 sidor samt bilagor om detta.
Eller måste det ha hänt något för att det står så?
 
Mvh Lotta

[Ulrika Eversdijk]

Hur vanligt var skilsmässa från 1950-talet o bakåt?

[Mia Löwgren (Mis)]

Hej vänner anbytare!
 
I Västerfärnebos dödbok F:5 1829 - 1849 (genline-scanning s. 24 av 241) finns min ana Cathrina Larsdotter antecknad som dödsfall nr 39, den 17 oktober år 1830. Dödsorsak anges inte.  
 
Men: Där står också att hennes äktenskap med Jan Jonsson blev upplöst.
 
Ingenstans i hfl eller liknande har jag sett något som tyder på att de skulle ha genomgått en skildmässa:Tvärtom. Jan tar över ansvaret för hennes fädernesgård i Bjurfors efter hennes fars död.Han behåller denna position i flera år, med nya hustrun vid sin sida och med sin gamla svärmor fortfarande närvarande.  
 
Det tyder väl på god sämja med första hustruns familj ... eller gör det inte det?  
 
Sonen Jan föddes den 10 maj 1830, dvs ett ungefärligt halvår före det att Cathrina dog, vilket också gör att skilsmässa verkar lite underligt. Var kan man ta reda på mer om detta - rör det sig om en felskrivning? Eller är det vanligt att man upplöser ett äktenskap där ena parten dör för att befria änkan eller änklingen från något slags obligatorisk sorgetid? eller var Jan J en skum typ?  
 
Jag tar tacksamt emot kunskap , råd och hjälp från någon som vet mer om det här - om inte annat vill jag gärna få lite hjälp med var jag ska söka vidare om just det här fallet, för i husförhörslängderna står ingenting som tycks kommentera att en skilsmässa skall ha ägt rum.  
 
Domböcker? Häradsrättsliga protokol? Vem upplöser äktenskapet?  
 
Hjälp!  
 
Kram!

[Stefan Simander]

Det står inte genom döden upplöst?

[Hans Eriksson]

Om du tittar i dödboken under rubriken Gift eller Ogift på de som avlidit så står det upplöst äktenskap för alla dem som fortfarande har en make/maka kvar i livet. Innebörden är alltså som Stefan Simander skriver ovan, nämligen att äktenskapet upplöstes pgr av makens/makans bortgång.
/Hans

[Mia Löwgren (Mis)]

Ok, tack så mycket både Stefan och Hans! *rodnar över att jag kanske har gjort höna av enkel fjäder*  
 
Då är det förmodligen som du säger, där, Hans - och Stefan, nej det står ägtenskapet upplöst, bara och understruket. Därför tyckte jag att det s.a.s. stack ut lite - och hade det stått genom döden så hade jag ju fått min förklaring.  
 
Men jag ska kolla om det står så på fler med efterlevande parters, och isåpfall kan jag förmodligen släppa det.
 
Tack så mycket och kram på er!

[Per Thorsell]

Det kan tilläggas, att vid denna tid ingick antalet upplösta äktenskap (genom döden eller på annat sätt) i de statistikuppgifter som prästen skulle skicka in till Tabellverket.
 
Per Thorsell.

[Andreas Fondell]

Hej!
 
Jag misstänker att jag har en skilsmässa bland mina anor i Skarhult M.
 
Måns Larsson och Ingar Persdotter vigs den 5 maj 1797 i Skarhult GID 1347.21.57000.
 
Jag hittar paret i HFL 1806-1813 GID 1347.27.108400:
 

 
Måns Larsson och Sissa Pålsdotter vigs den 9 maj 1818 i Skarhult GID 1347.21.60900.
 
Jag hittar paret i HFL 1825-1830 GID 1347.30.41000:
 

 
Samme Måns gifter sig med andra ord två gånger. Första hustrun Ingar dör dock först den 15 april 1849 i Bältinge nr 5, Skarhult, dit hon har återvänt kan ej läsa varifrån 1847. Se HFL 1841-1849 GID 1347.31.79600:
 

 
Se vidare GID 1347.21.69900 för Ingars dödsnotis, där hon benämns änka.
 
Måns Larsson dör i Bältinge, Skarhult den 24 mars 1832 GID 1347.21.64600.
 
Jag hittar inte någonting i husförhören, döds- eller vigselnotiser om att paret har skiljt sig men kan inte dra någon annan slutsats än att så har varit fallet utifrån ovan presenterade fakta.
 
Tänker jag rätt eller kan det finnas någon annan förklaring? Är det någon som vet hur jag kan gå vidare och hitta ev. skilsmässohandlingar?
 
MVH
 
Andreas

[Elisabeth Thorsell]

Är du helt säker på att det är samma Måns Larsson? Det borde ha stått något vid den andra vigseln om hans civilstånd, om han varit gift förut.
 
Skilsmässor hittar du i Domkapitlets arkiv, antingen i protokollen, eller som en egen serie Skiljobrev eller liknande, det framgår av arkivförteckningen. Det bör i detta fall gälla Domkapitlet i Lund, och handlingarna är inte filmade.

[Andreas Fondell]

Hej Elisabeth och tack för svar!
 
Det är samma Måns såvida prästen inte har skrivit fel i husförhörslängden. I bägge mina utdrag från HFL ovan anges Måns Larsson vara född den 6 juni 1767 i Bosjökloster.
 
MVH
 
Andreas

[Lena Falk Maxe]

Var ska jag leta för att hitta uppgifter om en skilsmässa som inträffade i Eskilstuna 1899.
Vet inte var jag ska börja leta? Mvh Lena

[Birgit Hirsch]

Undrar vad jag vänder mig när jag ska söka min mors skilsmässa vid -30talet  och min mormors vid 20-talet  kan man vända sig till något arkiv uti landet ? Bäda skedde i Stockholm

[Ingela Martenius]

Skilsmässor så sent som 1920- och 30-talen handlades av rådhusrätten (om i Stockholm eller annan stad) eller av häradsrätten (om landsbygden); precis som idag var det den rätt dit församlingen man bodde i hörde.
Protokoll från rådhusrätt/häradsrätt finns på det landsarkiv dit staden/landsortsförsamlingen hörde. I Stockholms fall blir det Stockholms Stadsarkiv.
 SSA - rättsväsendets arkiv
 
Ingela

[Birgit Hirsch]

Ingela tack för hjälpen  Önskar dig en GOD JUL

[Marianne Elfström]

Hej!
 
Angående en anteckning ur hfl Malmö StPauli AI:315, sid 478, kv 16 Renen No XV.
Efter Cigarrarb. Johan Edvard Luther, f 1853-10-14 i Kungsbacka, står det:
Bet. för skilnad i äktenskapet d 7/3 90. do do d. 28/4 91. Lär vara rymd till Amerika (18/6 88)
 
Vad innebär dessa ord? Har han ansökt om äktenskapsskillnad 1890-03-07 och fått den beviljad 1891-04-28? Eller hur ska man tolka anteckningen?
 
2005 var jag i Skåne för att kolla i Malmö RRs arkiv och Lunds domkapitels arkiv, men lyckades inte hitta något om skilsmässan.  
 
Jag vet att Johan Edvard emigrerade till Amerika och gifte om sig. Men kan man ta dessa anteckningar som bevis att han fick skilsmässa här?  
 
Hustrun blev en tid intagen på Lunds hospital 1886 och barnen blev utplacerade i fosterhem runt 1888, innan även de for över till fadern i Amerika runt 1891.  
 
Vid hustruns död 1926-05-09 i Malmö StPauli står det att mannen vistas i Amerika och hon benämns fortfarande hustru.
 
Mvh
Marianne
 
Jag är ledsen att jag formulerade frågan lite tvetydigt, men nu har jag ändrat den.  
Det jag vill veta är alltså om man kan betrakta denna anteckning som att han sannolikt fick äktenskapsskillnad.
 
(Meddelandet ändrat av Marianne 2010-03-23 13:33)

[Moderator Övriga ämnen]

Den här tråden är inte avsedd för läshjälp. Istället bör ställa din fråga under just Anbytarforum - Läshjälp - Skåne. När du har gjort det kan vi ta bort ditt meddelande här.

[Marianne Elfström]

Källhänvisningen ovan var visst inte korrekt upptäckte jag ikväll när jag skulle kolla anteckningen igen efter många år.
Det ska vara Malmö StPauli AI:25, 1883-91, sid 478, Kv Renen No XV.
 
(Meddelandet ändrat av Marianne 2010-03-24 08:10)