Bröllopsbeskrivningar

[Sten-Sture Tersmeden]

Söker berättelser om hur det kunde gå till på bröllop i äldre tider.

[Elisabeth Thorsell]

Du skulle kunna läsa Märta Helena Reenstiernas (Årstafrun) dagböcker, som täcker tiden mellan 1792-1832, och som finns utgivna i 3 band. Hon är själv på bröllop då och då, och ordnar också sådana åt sitt tjänstefolk.
 
Sen finns det på biblioteket, under rubriken Etnologi (eller liknande) diverse böcker om seder och bruk förr i världen, oftast med litteraturlistor.

[Irma Ridbäck]

Litteraturtips:
Norlind, Tobias: Svenska allmogens lif i folksed, folktro och folkdiktning. Stockholm, 1911.
En mycket nyttig bok där man kan läsa om såväl trolovning och lysning som bröllpsfester. Bröllop behandlas s. 595-607.

[Inga Wallenquist]

Bröllop hittar du inte minst i Lars Bondeson: Seder och bruk vid bröllop (1988) och i etnologiprofessorn Nils-Arvid Bring?us: Livets högtider (1987). Tobias Norlind som nämns ovan har även skrivit en bok med titeln: Gamla bröllopsseder hos svenska allmogen. Den kom ut 1919. Bondeson som är prästoch historiker har för övrig skrivit en rad böcker om liknande ämnen: död och begravning, barnsbörd och dop med mera.
Mvh
Inga

[Christina Claeson]

Hejsan
Är det någon som vet varför det var så vanligt att gifta sig den 28 december? Av paren vi hittat i Silbodals vigsellängd är merparten vigda detta datum.

[Agneta Sköld]

Jag tror inte att just datumet var så speciellt- det kanske har råkat passa just då. Däremot är tiden på året väldigt vanligt. Man passade på när släkten var samlad och man hade julledigt.
Min mammas farföräldrar gifte sig t.ex den 29 december 1871.
Hälsningar
Agneta

[Björn Engström]

Mellan jul och nyår/trettondan var det nästan bara arbete runt gården. Skogsarbete var inte aktuellt denna tid. Dessutom var det flera arbetsfria dagar. Det förde dessutom med sig otur om lysningen gick över i nytt år, så man skulle skynda sig före årskiftet.
Andra vanliga tider för vigslar var april/maj, midsommartiden och oktober. Även dessa dagar var perioder då arbeten gjordes huvudsakligen hemma på gården och vid tider då olika arbetsmoment löser av varandra.

[Stefan Simander]

Bröllop kommer enligt Nationalencyklopedins ordbok av brudlöp, efter festligheterna förflyttningen hem till brudgummen.  
 
Enligt Etymologisk ordbok, är brudlöp när man går till kyrkan.
 
Enligt NE:s uppslagsbok är bröllop av oklart ursprung.
 
Någon som vet mer om detta?

[Kristina Gunnarsdotter]

När det gäller ords ursprung konsulterar jag alltid SAOB, vår historiska ordbok: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

[Thomas Sjöndin]

Kom i detta sammanhang att tänka Gottlunds beskrivning citerad av Niclas Persson.
http://www.fennia.nu/artiklar/kronskogenno.htm

[Stefan Simander]

Tack Kristina! I SAOB återfinns bland annat följande om bröllop:
 
[fsv. bruþlöp (brullöp, bryllop, bröllop m. fl. former), motsv. d. bryllup isl. br?ðhlaup; jfr, med annan afledn., mnt. brutloft, nt. brudloft, holl. bruiloft, mht. brŭtlouf, ä. t. brautlauft; af BRUD o. stammen i LÖPA (väl urspr. åsyftande gamla bröllopsseder). Formen brudlöft(e) beror på inflytande från nt. l. holl.]