ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Hur hitta väderlek från förr?  (läst 3694 gånger)

2001-03-04, 21:19
läst 3694 gånger

Utloggad Bernt Andersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 38
  • Senast inloggad: 2009-09-27, 16:08
    • Visa profil
Finns väderförhållanden från olika dagar och år att finna någonstans? Eftersom jag skriver om tiden från 1880 och framåt och vill ha med väderbilder så söker jag bok eller site med sådan information. Känner någon till om sådant finns samlat av typen; 14 maj 1888 låg isarna tjocka på Mälaren (Vlt 1888)?

2001-03-04, 22:27
Svar #1

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3214
  • Senast inloggad: 2022-01-21, 12:39
    • Visa profil
Väderstatistik
Bernt, gå in på SMHI:s websida och klicka dig fram till statistiksidan. Där finns väderstatistik för åren 1860-1999.
 
www.smhi.se
 
Bo Berndtsson

2001-03-05, 07:16
Svar #2

Berith Svantesson

I boken Med göter genom göternas rike, sockenbeskrivningar valda, utgivna och kommenterade av Harald Schiller från 1933 finns uppgifter om vädret runt Torsö (R) från 1774 till 1790. De uppgifterna kommer från tabellboken. Tabellverket tillkommer 1749 och ersätts 1756 av Tabellkommissionen som ersätts av SCB 1858. Kanske att det går att hämta uppgifter från SCB?
 
Stud. Herm. Carling skriver lite om varje år men jag har valt ut några exempel:
 
Utdrag av tabellboken över Thorsö församling, som visar vad märkvärdigt sig tilldragit i de 3 natura riken, hurudan årsväxten varit, samt huru mycket spannemålen allmännast kostat.
 
För år 1774.
 
Sjön Vänern började växa 1771, var högst 1772 vid pingsttiden, gjorde det året stor skada på åkrar och ängar, så att 1000 lass hö mindre bärgades till församlingen än vanliga år. Mossarna överforos med största båtar, Nolby bro stod mest under vatten, särdeles vid ändarna, så att ingen kunde färdas däröver. Vid samma tid härjade rötfebern mest, så att vid pass 150 personer njöto publike läkemedel, liksom rödsoten grasserade året därpå. År 1773 om sommaren hade sjön nästan samma höjd, var något lägre 1774, gjorde dock stor skada, föll om hösten, så att vid juletiden var lodrätta sjöns höjd fulla 2 alnar mindre, än då han var högst 1772; har dock ej ännu hunnit ned till vanliga läget.
 
Efter berättelse har han varit så hög för 30 år sedan; har säkert något periodiskt däri, utan att man vet säkert förhållandet därav.
 
År 1782.
 
Vänern har från februari till oktober månad stigit 3 ? aln perpendikulär höjd, varande ingen av de äldste, som minns honom på så kort tid så mycket vuxit. På Hofs och flera gärden dränktes säden, så man måste bärga vetet på ekstock. Den 1 januari 1783 var sjön utfallen, mest ? aln.
 
Årsväxten var ganska härlig både på säd och gräs. En ovanlig väta inföll vid bärgningen, så att på 5 veckor knappt någon hel dag var uppehållsväder. Av denna orsak blev höstsädet ganska illa förrättat. Få fingo utså vad de ämnat, och rågen syntes föga till innan vintern kom. Denna var i slutet av året jämn och vacker med lagom snö.
 
Rågpriset var om våren 6, om sommaren 7 rdr och däröver. Nöd och brist på uppehälle var stor och allmän; dock var ingen i församlingen, som behövde tillgripa onaturlig spis.  
 
Bristen för kreatur var nästan större än för folket i förliden våras, och tycktes gräsmarken vara skadad av förra årets torka, så att betet blev föga födande.
 
År 1783.
 
Vänern fortfor att falla ut till mot pingsttiden, då han åter växte, och hann vid pass 14 dagar efter midsommar till 1 aln högre än förra året, samt fördränkte den utsådda växande säden på Hofs och flera gärden och var över 2 alnar hög på mossarna, så att där intet strå kunde bärgas. Mot hösten föll han åter ut, och var vid nyåret 2 alnar lägre än vid midsommartiden.
 
Årsväxten var ganska ringa på säd och gräs, men dock bättre här än på de flesta ställen. En infallande väta gjorde bärgningen svår och fördärvade säden. Ärtorna ruttnade på krakarna. Av denna årsgröda kan ingen i församlingen något försälja.
 
Utsikten är farlig för uppehälle för både folk och kreatur. Vintern var nog sträng mot årets slut, men utan snö. Höstsädet hade härligare anseende än på många år och syntes nästan för starkt och frodigt.
 
År 1784.
 
Vänern fortfor att falla ut i början av året, steg sedan en aln tills midsommartiden, växte till slutet av juli, gjorde ännu skada på Hofs gärde. På mossarna bärgades något. Årsväxten var härlig på hö och säd. Sommaren våt, särdeles bärgningstiden. Tidig frost jämte vätan fördärvade ärtor och bönor, som lovade ganska mycket.
 
Brist på föda om sommaren i anseende till föregående missväxt var drägeligare än på andra ställen. Många hulpos genom K. Majts nåd. Rågtunnan gick här icke över 4 rdr sp. Om hösten betaltes den på regale bränneriet med 2 ? rdr.
 
År 1785.
 
Sjön föll ännu vårmånaderna och en del av sommaren, att åkerjorden ej skadades av vatten hela året; men hösten tog han vårhöjden igen. Mossarna gåvo föga gräs, och var bärgningen på dem ganska svår.
 
Rågsädet var nog svagt, särdeles som snön föll och blev liggande, utan att marken blev genomfrusen; dock var han bättre här än på de andra flesta ställen. Vårsäden blev vacker, i synnerhet ärtor, men ej mycket givande. Senare delen av sommaren ganska våt, ännu mer höstmånaderna; nästan alla dagar regn till slutet av november, då det började frysa. Stark vinter och före vid årets slut. Ganska få varma dagar räknades hela sommaren.
 
Rågpriset höll sig mellan 2 rdr 32 ss. och 3 rdr 16 ss. För både folk och kreatur gavs tillräckelig föda i denna församling.
 
Den 4 februari klockan litet före 10 om aftonen kändes en jordstöt, som uppväckte de sovande med kännbar skakning i sängen med fortfarande dån och märkelig rörelse på isen, som bäst iakttogs av dem, som därpå färdades.
 
År 1789.
 
En ovanlig sträng och jämn vinter började med oktober 1788 och varade till den 5 april 1789, då milt väder och solsken gjorde ända på snön. Den 1 december började sjön lägga sig, utan att uppbrytas, utan råk (vråk, vindvak), låg här stark, så att man gick på isen till Mariestad den 6 maji.
 
Vid islossningen var sjön fallen så ovanligen, att man kunde gå från Lambar till Skinnäset, varigenom fisket mycket skadades i den viken. Från den tiden föll mycket regn nästan ständigt hela sommaren och hösten, och växte sjön ifrån den 8 maji till den 12 november 7 kvarter och 1 tum samt att till jul 2 alnar perpendikulär höjd, så att vattnet stod högt upp på Hofs gärde, och mossarna beforos med stora båtar. Till nyåret fortfor milt väder och nederbörd, något litet snö och så frostnätter. Sommaren var varm och behagelig, särdeles början med ovanligt mycken åska. Gräsväxten härlig, med något svår bärgning. Säden ymnig, men icke särdeles avgiftig. Rågen gällde i början av året nästan 4 rdr.
 
År 1790.
 
Sjön föll ovanligen ifrån början av året, så att han var den 17 oktober 23 tum lägre än den 1 april, och man gick torrskodd över mossarna. Nästan ingen vinter emellan 1789 och 1790. I februari kunde med fara några dar gås över sjön, aldrig åkas.
 
Vårsäden var väl sådd före slutet av mars, varefter blev vinter och snö i april, att hon låg 6 veckor i jorden, även ärtor, men blev dock skäligen vacker, även de senare rågen vacker till utseende, men mindre avgivande såsom ej väl matad. Gräsväxten härlig på torr mark, men svag på kalla och våta ängar.
 
Sommaren kall och våt med rätt så varma dagar. Bärgningen lätt och föga besvärad. Vinter och frost började med halva november. I december skäligt slädföre. Till jul gicks över sjön. Nyåret åktes med liten häst.
 
Rågpriset var i årets början 10 ? 11 plåtar. Om sommaren 13 ? 14 mot slutet 10. Kronans 9. En ovanlig myckenhet av små råttor viste sig, förmodligen ökade av blida vintern. De skadade papper och kläder i kyrkans sakristia och i en torpares fähus fångades 65 på en natt.
 
MVH
Berith

2001-03-05, 11:02
Svar #3

Utloggad Bernt Andersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 38
  • Senast inloggad: 2009-09-27, 16:08
    • Visa profil
Tack för tipsen men tyvärr så är SMHI-statistiken bara på årsmedeltemperaturer vilket inte säger något bestämt om huruvida sommaren var regnig, kall etc. ett visst år.
Det område jag är intresserad av är kring Eskilstuna i Södermanland. Jag ska titta i Berits bok där jag kanske kan finna en del. Önskar dock fler tips.

2001-03-05, 14:00
Svar #4

Utloggad Göran Stenmark

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 166
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Bernt ville veta om väderförhållande från ca 1880 och framåt, men passar ändå på att nämna ett bra arkiv för den som vill veta om väderförhållande tidigare. De s.k. Provinsialläkarna skulle varje år skicka in årsberättelser och i dessa skulle de redovisa både det ena och andra från sitt distrikt. Sjukdomar, inrättningar och väder m.m.. Under 1800-talet ger de ofta en fin bild av hur väderleken varit under året, ibland tabeller över temperatur för varje månad etc. Provinsialläkareberättelserna finns på mikrokort för åren 1769-1869 och om ni söker på NAD-skivan eller på nätet  under Medicinalstyrelsen Huvudarkivet finner ni dem.
Topografiskt register finns på det första kortet av varje volym  
 Göran Stenmark

2001-03-09, 08:31
Svar #5

Gunnar Ståhl

Hej Bernt! Om väder finns förmodligen nästan hur mycket som helst, kanske inte alltid i den form man vill ha det (eftersom materialet är så rikt). En god vän på SMHI, numera tyvärr avliden, Lars Bosaeus, samlade systematiskt på väder. Mycket är opublicerat; jag har något av hans privata produktion i mina hyllor, t ex om julväder förr i tiden. Han arbetade tillsammans med Stig Ahlgren (då SMHI) i många år. De skrev i många år månads- och årskrönikor om väder i Dagens Nyheter (under A&B). - Föreslår att Du kontaktar Stig eller någon av de övriga erfarna TV-meteorologerna, som ägnat en del tid på att även blicka tillbaka - för att få tips om material. - För att få bra uppfattning om hur åren varit vädermässigt använder jag själv månadsdiagram i färg över temperatur o regn i en bok (Ångström?), som bl a ger överblick bakåt till ca 1850 samt tabeller med uppgift om extremförhållanden. (Från fritidsstället - utan tillgång till biblioteket).

2001-03-10, 11:20
Svar #6

Gunnar Ståhl

Hej igen Bernt! Inget svar till det djup Du troligen efterlyser - men Ångströms bok heter Sveriges klimat. Diagrammen är Stockholmsvärden 1890 - 1972, därutöver finns tabeller för andra orter och extremer. - Och i matbutiken idag hittade jag (på REA, 79 kr) Väder och oväder under 1900-talet, Raoul Iseborg (Rab?n Prisma), som ger viss överblick, med årsvisa genomgångar 1900 - 1996 och korta berättelser om märkliga väder för varje år.

2001-03-12, 20:51
Svar #7

Utloggad Bernt Andersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 38
  • Senast inloggad: 2009-09-27, 16:08
    • Visa profil
Tack för tipsen. Göran Ståls böcker verkar mycket intressanta för mitt ändamål. Jag ska be biblioteket rekvirera dem. Tack också för övriga tips.

2001-03-26, 01:17
Svar #8

Helmfrid Carlsson

Hej,
Skogen är ett bra dokument på hur väderleken varierat över åren. det går att genom mätning av årsringar bestämma hur vädret varit under bestämmda perioder.I allafall under den senaste 80 till 120 års perioden om du inte har gammelskog tillhands.
Mvh
Helmfrid

2001-03-26, 14:19
Svar #9

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2021-03-04, 09:40
    • Visa profil
    • Scangen
Dendrokronologisk data finns för de flesta platser på jorden mycket längre tillbaka än 120 år. Det gäller bara att passa ihop olika träfynd och jämföra områden där ringarnas bredd överensstämmer. Jag tittade lite på det här för några år sedan och fann på nätet databaser över trädringsdata. Nu minns jag inte adressen men gör en sökning på väder och trädringar och dendrokronologi så borde det ge en del intressanta träffar.

2001-03-27, 00:28
Svar #10

Helmfrid Carlsson

Jo, jag vet. Eftersom det mesta avverkas eller gallras ut inom den tiden nuför tiden så, om man vill själv ta reda på det utan att starta doktorand studier så går man helt sonika ut i skogen ( vilket har stort egenvärde bara det) och tittar vid nygjord avverkning, då vet du när trädet dog och kan räkna utifrån och in dess ålder och avgöra dess levnadsbetingelser. Svårare behöver det inte vara.
Mvh
Helmfrid Carlsson

2001-03-27, 23:40
Svar #11

Mats Johansson

Hej Bernt!
 
På Meteorologiska Institutionen i Uppsala finns det en del väderinformation. Jag letade för flera år sedan fram väderläget när min farmors far föddes 1874. Det jag fick fram var en karta med lite vädertecken inritade från födelsedagen och lite uppgifter för olika väderstationer (tror att det var mer än temperatur). På den tiden fanns det inte så många väderstationer i Norden och statistik och kartor blev därför ganska schematiska men det är ändå en bild av aktuellt läge!
 
mvh Mats

2001-03-28, 16:29
Svar #12

Olle Larsson

Hur är det med statestik över skördeutfallet ?
Utifrån en sådan skulle an åtminstone kunna utläsa vilka år som varit goda eller dåliga ur skördesynpunkt.
Jag gissar att man skulle kunna gå på tionde-längder, men det kanske finns andra källor, t ex
landshövdingen årsberättelse.

2001-03-29, 16:12
Svar #13

Utloggad Bernt Andersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 38
  • Senast inloggad: 2009-09-27, 16:08
    • Visa profil
Det här med skördeutfallet är intressant. Att ha en bild av vädret olika år när man beskriver livet i en släkt eller by från förr, är värdefullt på olika sätt, men kanske främst därför att vädret säger något om försörjningsför-hållandena, jordbruksberoende som nästan alla var på den tiden. Finns ide?r om hur man får fram skördeutfall från 1880 och framåt?
Beträffande vädret har jag nu gått igenom de böcker Gunnar Ståhl tipsade om och de gav faktiskt sammantaget en bild av hur vädret var månad för månad, från 1890 fram till 80-talet. Det jag tyvärr ännu saknar är åren 1883-90. Obs att ovanstående gäller vissa orter, för min del Stockholm som ligger närmast. Naturligtvis skapar det relativa avståndet en viss osäkerhet. Som sagt skördeutfallet är intressant och ytterligare id?er välkomnas.

2001-03-30, 03:22
Svar #14

Utloggad Sven-Ove Brattström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3244
  • Senast inloggad: 2022-01-08, 01:29
  • Bilden är gammal, mera rynkor nu :)
    • Visa profil
Hej !
 
Statistiska Centralbyrån har mycket i sina arkiv.
Från mitten av 1750-talet och framåt. Även prästernas årsberättelse om deras socken som dessa skulle leverera varje år till Tabellverket/SCB brukar finnas. I bland är dessa mycket beskrivande över vad som skett i socknen.
Riksdagens protokoll är också värda att läsa, de ger mycket information.
 
MVH     Sven-Ove
Brattis (före 2004 Linewizard) = Sven-Ove Brattström

2001-03-30, 22:32
Svar #15

Egon Bosved

Väderleken från förr finns mycket detaljerat angiven i de gamla almanackorna!
 
Almanackorna hade nämligen väderprognoser för varje dag ända till 1870.De var förstås inte särskilt tillförlitliga. Men, men - beskriver faktiskt hur vädret varit.
 
Prognosmetoden som användes 1729 - 1870 var nämligen att man för varje dag på året  angav vädret sådant det varit 19 år tidigare.  Prognoser för t.ex. 1729 beskrev alltså hur vädret varit 1710. Det betyder att vädret dag för dag under hela perioden från 1710 till 1851 kan utläsas i almanackorna för 1729 till 1870!
 
Hypotesen för väderprognoser var att vädret i stort bestämdes av solens middagshöjd, varmt om sommaren och kallt om vintern. Man visste också  att månen återkastade solens sken och därmed även  dess värme. Solens och månens inbördes ställning antogs därför förklara variationerna i väderleken. Man visste att solens och månens inbördes ställning  upprepades efter 19 år (Metons cykel). Härav förleddes man att postulera att vädret upprepade sig efter 19 år.  
 
Anders Celsius angav redan  i 1729 års almanacka till  Uppsala horisont att vädret i almanackan var det som observerats i Uppsala 19 år tidigare.  
 
Man kan ju  hoppas att almanacksskrivarna i fortsättningen var noggranna med sin väderstatistik och  inte föll för mindre vetenskapliga hypoteser utan höll fast vid 19-årscykeln. Då kan lokal väderlek läsas i almanackorna för de orter till vars horisont almanackor  beräknats.

2001-03-30, 23:42
Svar #16

Utloggad Kenth Hansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 79
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hejsan.
Förutöver de ovan angivna bra exemplen.
I närheten av bruk: kolla bevarade bruksböcker, avdelning produktion samt Journalen, Specialen eller Dagboken.
I kommunal tid: kolla skolornas Dagbok.
Har du tur hittar du någon dagbok från orten hos din hembygdsförening eller i ditt bibliotek.
Kanske något antikvariat har.
Lycka till från Kenth.

2002-06-02, 01:25
Svar #17

Johnny Andersson

Jag skulle vilja veta hur vädret var 13 september 1797 i trakterna kring Marstrand. Är det omöjligt att få reda på det? Gissar att det var storm nämligen.

2002-06-02, 19:32
Svar #18

Egon Bosved

Kanske kan SMHI ge upplysning, men:
 
I 1816 års almanacka till Göteborgs horisont angavs vädret för den 13 september till: Regn. Den prognosen grundade sig på hur vädret varit 19 år tidigare, alltså den 13 september 1797.
 
Träffsäkerheten framåt var nog inte bättre än SMHI:s långtidsprognoser men träffade förstås för årstiden typiskt väder. Prognosmetoden var sedan 1747 just den ovan nämnda och baserad på uppfattningen att vädret upprepade sig efter 19 år, Metons cykel. Läs gärna artikeln Väderprognoser på www.fricorps.com/almanac.
 
Höll sig alltså almanacksskrivarna till 19-årsmetoden, den bästa som stod till buds, så hade 1816 års almanacksskrivare tillgång till anteckningar om vädret 1797 och förde in detta i almanackans högerkolumn. Mitt tips är alltså att det regnade, icke stormade, i Marstrand den 13 september 1797.
 
Jag har aldrig sett någon hänvisning till almanackans väderprognos när det gällt att finna det så att säga verkliga vädret, 19 år förskjutet. Väderprognoser på den grunden gavs i almanackan 1747 till 1870.

2002-06-02, 23:39
Svar #19

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Om vädret var extremt kan det vara nämnt i tabellverkets (SCB) i socknen eller landshövdingeberättelser.
Även tidningarna kan ha nämnt hur vädret har varit.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna