ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 19 augusti, 2005  (läst 2602 gånger)

2003-02-17, 13:33
läst 2602 gånger

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Som framgår av många inlägg i forumet använde våra förfäder ibland händelser som tidsangivelser. Vid tidigare forskning i Kinda härads dombok fanns där två begrepp som stod ut; Stångebro slag och Stora dödåret. Det första hänför sig till det välkända slaget vid Linköping 1598. Det andra till den pestepedemi som drabbade Kindabygden omkring 1621. När jag numera umgås med Visingsborgs grevskaps dombok ser jag att Stångebro slag används även i denna som tidsangivelse; Så vittnar 1657 9/2 Jöns i Uddery[d] (Ölmstad sn],  man om sine 75 åhr, witnar at han tient i Brötie[mark] 2 åhr efter Stångebro slagit, ....
Vore intressant att höra om det är fler som har liknande erfarenheter, om hur långt angivelsen Stångebro slag sträckte sig, och om lokala varianter.
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2003-11-14, 15:13
Svar #1

Utloggad Anna Mannerstråle

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 33
  • Senast inloggad: 2020-03-05, 18:47
    • Visa profil
Solförmörkelse
Jag har funnit en tidsangivelse som refererar till en solförmörkelse. Nu skulle jag vilja veta om någon kan upplysa mig om vilka datum under perioden 1600 - 1800 som det har förekommit sådana (partiella eller fullständiga) i Sverige.
Två datum som jag har hittat är 1715-04-22 och 1769-06-04.
Med vänlig hälsning
Anna

2003-11-14, 17:55
Svar #2

Utloggad Daniel Berglund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1041
  • Senast inloggad: 2023-02-24, 22:06
    • Visa profil
    • www.amaze-a-vole.com
Här finns en uttömmande tabell:
http://sunearth.gsfc.nasa.gov/eclipse/SEcat/SEcatalog.html
Tyvärr säger den inte uttryckligen om solförmörkelsen var synlig i Sverige eller inte. Däremot anges tydligen latitud och longitud på den plats där månskuggan var (blir) som störst. För 1769 års förmörkelse var detta någonstans uppe i Barents hav, så den var, gissar jag, partiell i delar av Sverige. 1715 års förmörkelse var störst.. hmm, har ingen karta.. Gotland kanske. Den borde ha varit total i sydsverige.
 
För 1954 års förmörkelse verkar max ha varit någonstans ute på Nordsjön, för att ta en jämförelse.
 
När du läser tabellen, tänk på kalenderskillnaden...!

2003-11-15, 14:53
Svar #3

Utloggad Gunnar Carlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil

En bild av 1715 års förmörkelse. Det mörka bandet från Danmark, över Göteborg-Stockholm-Arkangelsk visar var den var total.

2003-11-15, 15:26
Svar #4

Utloggad Gunnar Carlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil

Här är 1733 års förmörkelse. Den inträffade så sent på kvällen att solen redan gått ned i Ryssland. I Göteborg varade den ca 2 minuter kl 18:22-18:24.
 
1769 års förmörkelse var inte total i Sverige, men några andra var det under perioden:
1621 (ringformig, dvs månen var för liten för att täcka hela solen),  
1639 (ringformig),  
1654 (Skåne i alla fall),  
1708,  
1737 (ringformig),  
1764 (ringformig),  
1793 (ringformig).

2003-11-15, 20:44
Svar #5

Egon Bosved

He Gunnar!
Imponerande! Med snygga kartor över Skandinavien!
 
Men för vilken kalender gäller datum? Är datum som jag vill tro noterat enligt den julianska kalendern som 1715 gällde för Sverige och England (USA) föll emellertid månskuggan i Danmark och Norge inte på den 3 maj utan på den 14 maj enligt dessa länders kalendrar. Vilket inte framgår av kartan.
 
När det gäller datum under 1700-talet bör man veta enligt vilken kalender dessa angetts.
 
mvh Egon

2003-11-16, 14:52
Svar #6

Utloggad Gunnar Carlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil
Egon,
Förmörkelsen 1715 inföll den 3 maj enligt  
gregorianska tideräkningen, dvs 22 april enligt  
julianska kalendern. 13 maj 1733 är också enligt  
gregorianska kalendern.
 
Programmet som ritat kartorna heter Guide 8, och  
kan hittas på Internet www.projectpluto.com

2003-11-16, 19:45
Svar #7

Egon Bosved

Gunnar,
visst är det fascinerande hur ny teknik kopplar till gammal, men Guide 8 räknar tydligen endast med den Gregorianska kalendern. Det styrker min tes om att man måste hålla reda på i vilken kalender datum anges. Kvalitetsutredningen gitter inte nämna detta.
 
Både 1715 och 1733 följde Sverige den julianska kalendern. I 1733 års almanacka beräknad till Stockholms horisont av astronomiprofessorn vid Uppsala Universitet, vilken borde varit Anders Celsius, han med termometern, anges solförmörkelsen den 2 maj vilket just motsvarar den 13 maj i den gregorianska kalendern.  
 
1769 följde Sverige den gregorianska kalendern och solförmörkelsen inträffade den 4 juni kl 9.36 förmiddagen enligt almanackan beräknad till Stockholms horisont. Tiden avser sann soltid eftersom det var långt före att järnvägen framtvingat en normaltid för hela Sverige.
Undrar om inte denna tid bättre gällde även för andra orter än om alla haft normaltid?
 
Solförmörkelsen 1769 inträffade på 2:dra söndagen efter Trefaldighet - nog skrev prästen II Domini post Festum Trinitatis vilket är betydligt kyrkligare än en förmörkelse?
 
mvh Egon

2003-11-17, 10:14
Svar #8

Utloggad Gunnar Carlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil
Egon,
Om man inte säger annat räknar Guide med Gregorianska kalendern efter okt 1582, men man kan förstås ställa in programmet som man vill.
 
Maximum för 1769 år solförmörkelse skedde enligt Guide 7:52 GMT, dvs 8:52 svensk normaltid eller - eftersom Stockholm ligger ca 3 grader öster om Sveriges tidmeridian - 9:04 i lokal medelsoltid. Månen täckte då 55% av solen men förmörkelsen började en timme innan och slutade en timme senare.  
 
Sann soltid är ett knepigt begrepp. För att få sann soltid måste man korrigera med tidsekvationen. Tyvärr vet jag inte vad tidsevaktionen var för dagen i fråga, men den är aldrig så mycket som 30 minuter (som högst 15-20 minuter).  
 
Sann soltid är den tid som ett solur visar. Det är en väldigt opraktisk tid, som aldrig (?) används av klockor (eller icke-astronomer). Klockor använder i stället medelsoltid: numera svensk normaltid, förr även lokal medelsoltid.  
 
Skillnaden mellan sann soltid och medelsoltid beror på flera saker, framför allt på att jordens bana runt solen är elliptisk, så att det sanna dygnet blir olika långt under olika delar av året (t.ex. räknat från att solen står i söder ena dygnet tills den står i söder igen nästa dygn). En annan faktor är att - den konstruerade och högst teoretiska - medelsolen rör sig längs himmelsekvatorn, men den sanna solens bana är ekliptikan, som lutar 23 grader mot ekvatorn. Medelsolen är helt enkelt konstruerad för att alla dygn skall bli lika långa.
 

2003-11-17, 10:30
Svar #9

Utloggad Gunnar Carlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil
Egon,
För att undvika missförstånd: Du har förstås rätt när du skriver Sann soltid om förhållandena på 1700-talet. Då lär man ha använt denna tid, hur det nu gick till, ruckade man sina klockor efter solens olika hastighet?

2003-11-17, 12:25
Svar #10

Utloggad Gunnar Carlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil
Egon,
Det kan vara såhär: globalt sett var förmörkelsen maximal 8:28 GMT = 9:40 Stockholms medelsoltid, vilket kan vara 9:36 lokal soltid efter korrektion med tidsekvationen. Tiden 7:52 GMT, som jag nämnde ovan gällde maximum i Stockholm!
 
Astronomerna på 1700-talet räknade inte fel på flera minuter!!

2004-01-06, 09:19
Svar #11

Carl Szabad (Carl)

Jag har hittat en datering i en dopbok från 1701 som jag inte kan tolka. Den är införd mellan 4 oktober och 3 advent (15 december) vilket troligen (men inte nödvändigtvis) innebär en söndag där emellan.
 

2004-01-06, 15:01
Svar #12

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Hej Carl
Från min okunniga latinska horisont skulle det kunna vara tänkbart att det är söndagen före Katarinadagen (25e nov) dvs söndagen den 24:e nov 1701.
ref o titt i Almanacka för 500år - K-G Segland (exvis sid 59)
Jan-Christer

2004-01-06, 15:51
Svar #13

Carl Szabad (Carl)

Det är nog ingen dålig gissning. Själv fick jag det till Dom. dc c?tecin. jud. vilket ju verkar vara rent nonsens.

2004-01-07, 21:04
Svar #14

Egon Bosved

Hej Jan-Christer
 
Skulle tolkningen verkligen vara Katarina och så stavat och med K är man kanske illa ute. Intill 1901 stavade man Catharina i de svenska almanackorna. Se Nordiska kalendrar!
 
mvh Egon

2004-01-07, 23:44
Svar #15

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Hej Egon
Jag har tolkat precis som Carl i princip
Dom de (dvs söndag av) caetrein. jud.
Dvs inget K utan det kan i så fall vara ngn variantskrivning för Catharine ( se sid 64 i Segland). Jag kan för lite latin för att ge mig på en tolkning i exaktum, tyckte det kunde vara en av flera? tänkbara dagar. Vad jud. betyder kan inte jag tolka in i det här sammanhanget.
Ngn med de rätta kunskaperna i latin kan säkert läsa in bätre vad som står i notisen.
Jan-Christer

2004-01-08, 19:43
Svar #16

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 00:33
    • Visa profil
Ett okvalificerat förslag, som ni får ta för vad det är värt: Det går att läsa texten som Dom. de catecm. juv., dvs. söndagen för de unga katekumenerna, alternativt katekesundervisning för ungdomen. Det är den enda tolkning jag kan få till något begripligt. Att den sista bokstaven i förstone ser ut som ett d tror jag kan bero på att den föregås av ett u, som ju ska ha sin karakteristiska släng över.

2004-09-20, 22:18
Svar #17

Utloggad Marita Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 425
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 22:05
    • Visa profil
Hej, är det någon som vet när under året dessa inträffade?
 
Larsmässa
Persmässa  
Olofsmässa
Botilsmässa
 
Jag har träffat på uttrycken i domböcker t.ex. anges att ett oäkta barn föds vid Persmässotiden.
 
Mvh Marita

2004-09-21, 00:11
Svar #18

Carl Szabad (Carl)

Marita:
 
Lars är den 10 augusti,
Per den 29 juni,
Olof den 29 juli.
 
Botil ska väl vara Botulf som är den 17 juni.
 
På Rötters startsida finns en länk där man kan ladda ner en mycket bra kalender gratis. I den finns alla dagarna med.

2004-09-21, 10:42
Svar #19

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Carl, i min almanacka är Per den 1 augusti, medan Peter och Petra är 29 juni, vilket torde vara ett moderna påfund. Tidigare var den dagen ägnad Petrus, så man kanske kunde fira Persmäss vilken dag man önskade.

2004-09-21, 11:14
Svar #20

Carl Szabad (Carl)

I exempelvis Seglands almanacka är 29 juni angiven som Persmässa. 1 augusti är döpt efter Petri fängelse (fängslande?). Från 1830 till 1992 avses endast Petrus med 29 juni, innan dess hade dagen även namn efter Paulus. Och i nutid är det ju som bekant ingen ordning alls.

2004-09-21, 11:52
Svar #21

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Det är väl lika bra att vi tar Pålsmässodagen också. Om Pålsmässodagen, klart väder, skall betyda god årsväxt; snö eller regn, dyr tid; storm, krig; och dimmigt väder, bokskapsdöd. (Källa: Bondepraktikan)
Ser ut att vara tidigt på året, efter trettondagen någonstans.. men vilket datum?
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2004-09-21, 12:01
Svar #22

Carl Szabad (Carl)

Paulus (=Pål) är enligt Egon Bosveds fortfarande lika förträffliga kalender namnet på den 25 januari åren 1830-1992. Därefter har man för tydlighetens skull även lagt till Pål. Före 1830 kallades dagen Pauli omvändelse.

2004-09-21, 17:25
Svar #23

Utloggad Bengt Rur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 305
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 19:12
    • Visa profil
I äldre tid delade apostlarna Petrus och Paulus på den 29 juni. Dies Petri et Pauli apostolorum.

2004-09-21, 23:10
Svar #24

Utloggad Marita Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 425
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 22:05
    • Visa profil
Hej Carl m.fl.!
 
Jag hade tittat i Egons kalender för åren 1680-1681 utan att bli säker på svaret. Den 29 juli står det Claus, vilket ju inte direkt för tankarna till Olofsmässa. Har nu efteråt sett att det står Olaus 1679 vilket ju är lite mer likt. Tack för hjälpen, den behövdes verkligen!
 
Några funderingar:
Var det marknad i samband med alla dagar som består av ett förnamn+mässa?
Varför är en del av mässa-dagarna rödmarkerade t.ex. Bartolomeus medan t.ex. Lars inte är det? Firades dessa dagar på olika sätt?
 
Mvh Marita

2004-09-22, 09:55
Svar #25

Utloggad Bengt Rur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 305
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 19:12
    • Visa profil
Marit! Olovsdagen den 29 juli fanns med redan i de medeltida danska, finska, norska, slesvigska och svenska kalendrarna. Dagen firades till minne av Olov den helige. Konung och martyr, Norges skyddshelgon.
 
Gissar att Olov också firades i ytterligare några stift som exempelvis Sodor (= Söderöarna, bl.a. ön Man).  
 
I Norge firade man även den 3 augusti. Då till minne av den dag då ärkebiskopen av Trondheim hade låtit helgonförklara Olov.
 
Helgonförklaringen var en frukt av en redan existerande kult. Vid detta tillfälle flyttades kvarlevorna från graven till en ärofylld plats (skrinläggning).
 
Hälsning, Bengt

2004-09-22, 17:28
Svar #26

Utloggad Sven-Göran Hallonquist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 238
  • Senast inloggad: 2012-02-15, 07:04
    • Visa profil
Rödmarkerade dagar utgör helgdagar sedan medeltid och betecknar dagar då man inte fick arbeta (bötesstaff mot denna förordning)
 
Helgdagarna skiljer sig något åt mellan olika stift under olika epoker
 
Marknadsdagarna skiljer sig också åt mellan olika stift och ofta även på lägre lokal nivå.  
 
I allmänhet kan sägas att det var marknadsdag i ett stift då man firade det åt stiftet attribuerade helgonet (S:t Erik för Ärkestiftet; Henrik för Åbo stift etc.)
 
Men det fanns även marknadsdagar som styrdes av månvarvet (s.k tungel) och inte en bestämd dag, som t.ex den berömda Distingsmarknaden i Uppsala
 
Ofta fanns en lokal marknad på sockennivå vid den s.k. Kärrmässan (Kyrkmässan) som inträffade vid den lokala Kyrkans skyddshelgons dag.
 
Tyvärr saknar vi ofta uppgifter om vilket helgon som respektive kyrka ursprunglingen haft som skyddshelgon

2004-10-03, 22:30
Svar #27

Utloggad Marita Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 425
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 22:05
    • Visa profil
Bengt och Sven-Göran, tack för svaren!
 
Mvh Marita

2005-08-19, 13:02
Svar #28

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej,
Jag har gått bet på S:t Olofs dag 1548 - eller mer precis onsdagen näst efter S:t Olofs dag 1548. Finner den inte i Holgers almenack t ex - men tror det var i juni ..
Tacksam för hjälp!
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2005-08-19, 13:17
Svar #29

Carl Szabad (Carl)

Olle! Enligt den kalender som finns för gratis nerladdning från Rötter är onsdagen efter S:t Olof 1 augusti år 1548. S:t Olofs dag är den 29 juli, men eftersom den dagen var en söndag det året står den inte angiven som sådan.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna