Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-11

[Suzanne Wernersson]

Skriver av födde vigde döde böcker för tidigt 1700-tal och har råkat på söndagen Dca Jej hur översätter jag den till mitt i övrigt kompletta almanacksprogram.

[Torbjörn Näs]

Suzanne,
Efter konsultation av Jojje Lintrups utmärkta Latin för Släktforskare samt K-G Seglands Almanacka för 500 år så måste Dca Jej vara en förkortning av Jejúnium som avser fastan, eller Cáput Jejúnii som avser Askonsdagen (onsdagen närmast efter Fastlagssöndagen).
/Torbjörn/

[Mikael Wikman]

Eftersom Dca är en förkortning av [Dies] Dominica, d v s söndag, är det troligen inte askonsdagen som avses. Fastlagssöndagen heter emellertid enligt Holgers kalender Esto mihi. Men den kanske hade flera beteckningar på latin?

[Fredrik Derefeldt]

Suzanne!
 
Det framgår inte vad det är för datum på den som är född/död/vigd närmast innan och den som är född/död/vigd närmast efter. Det kan ringa in datumet lite bättre.
 
Annars håller jag med om det som Mikael skriver.
 
Mvh
Fredrik

[Torbjörn Näs]

Jag håller naturligtvis med om att Dca (Dominica) betyder söndag, medans dies snarare betyder dag.  
Jejúnium avser fastan (långfastan) som inleds med Askonsdagen (Cáput Jejúnii), eftersom Fastlagssöndagen (Esto mihi) infaller före fastan kan det nog lika bra vara frågan om 1:a söndagen i Fastan (Invocávit).  
Som Fredrik skriver så bör det gå att ringa in datumet lite bättre med hjälp av närmast föregående/efterkommande händelse.
/Torbjörn/

[Jojje Lintrup]

Första fastlage-dagen är alltid en söndag, då påskfastan (långfastan) inleds på Askonsdagen (fastlagen pågår under tre dagar innan fastan, nämligen Faslagssöndagen, Blåmåndagen och Fettisdagen). Ieiúnium är latin för fasta, svält, hunger och faktiskt också ofruktsamhet.
Esto mihi är dock inte någon egentlig beteckning på Fastlagssöndagen utan ett citat ur Psaltaren 31:3 Esto mihi in Deum protectorem... [Var mig en skyddande Gud...], vilket lämnar möjligheten öppen för en riktig beteckning. Man kan således inte skriva Dies Dominica Esto Mihi.
Det ligger alltså närmast till hands att tro att prästen menat Fastlagssöndagen då han skrev Dca. Jej., men det är långt ifrån säkert.

[Mikael Wikman]

Att dies betyder dag var precis vad jag skrev. »Dca Jej» kan emellertid inte vara en förkortning av jejunium, möjligen [dies] dominica jejunii (dominica skall alltså egentligen inte stå självständigt, utan förenat med dies, som betyder dag), som skulle kunna betyda »fastans söndag».  
 
Dessutom finnes inga diacritica i latinet. I Holger finnes accenterna med för att markera tryck och betoning för oinvigda, men normalt skall de inte användas i språket.

[Jojje Lintrup]

Tobbe,  
Dies Dominica är ett begrepp som tillsammans betyder Herrens dag, som i sin tur betyder söndag. Ordet Dominica har använts som beteckning för söndag (se t.ex. domingo [=spanska för söndag]), men med lite petimeter bör man komma ihåg att det bara betyder herrens i feminin form.
Vi har ju andra ord som faller tillbaks på dominus i vårt eget språk, t.ex. dominera och domdera...
Till Mikaels försvar bör poängteras att han satte Dies inom parentes.

[Jojje Lintrup]

Om någon tycker att diskussionen verkar halta något, beror det på att vi suttit och skrivit inläggen samtidigt och svarat på samma sak.

[Håkan Bergström]

Hej.
 
Kan någon hjälpa mig att tyda datumet:
Dom 29 Trinit 1698?
 
Vad jag förstår så bör det vara fråga om en Söndag enligt förklaringen av Dom ovan. Hur tyder jag resten 29 Trinit?
 
Tacksam för svar.
 
/Håkan Bergström

[Karin Edvardsson]

Jag hittar inget \29 Trinit´ det högsta talet är 22 Trinit 1698. Någon annan kanske vet? Almanackan finns att hämta i Rötter och är väldigt användbar!
MVH Karin

[Fredrik Derefeldt]

22.post Trinitátis inföll år 1698 den 20/11. Någon senare dag Trinit finns inte enligt Holgers almanacka. Följer jag åren uppåt finns första finns inget 29 överhuvudtaget till åtminstone 1715. Högsta är 27 (bl.a. år 1706). Nedåt finns inget heller till år 1685. Även där är 27 den högsta bl.a. 1695.
 
Mvh
Fredrik

[Sam Blixt]

Antingen skall det vara 20 el. 22 post trinitatis, vilket på svenska betyder 20:e eller 22:a söndagen efter trefaldighet, som 1698 inföll antingen den 6 el. 20 november.
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Sam Blixt]

Antingen skall det vara 20 el. 22 post trinitatis, vilket på svenska betyder 20:e eller 22:a söndagen efter trefaldighet, som 1698 inföll antingen den 6 el. 20 november.
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Sven-Ove Brattström]

Till Håkan Bergström.
Vilken församling gäller det ?
Kan det vara tänkbart att uppgiften har inskrivits efter 1715, och att då ett datum uppgivits, som sedan införts som Dom 29 Trinit 1698? Jag tänkte att kanske boken skrivits om med exempelvis en kladd som förlaga, och kanske muntliga uppgifter.
Bara som en hypotes.
MVH, Sven-Ove Brattström

[Håkan Bergström]

Det är Alsters Församling i Värmlands län som det gäller. Kanske att jag har tolkat texten fel. Det kan ju vara lätt att se fel på en 2:a och en 9:a.
Om så är fallet så skall det nog var den 22:a som är rätt. Jag får ta ytterligare en titt i originalet.
 
Jag får tacka alla som hjälpt mig med detta.
 
Mvh
Håkan Bergström

[Fredrik Derefeldt]

Hejsan!
 
Nu är det min lilla fråga. Har en person som kristnades 1656 dnca 19 i Gunnilbo sn (U). Är detta 19:e söndagens efter trefalidigheten (dvs 19 trinit) eller? Om det är det så är datumet 12/10 1656. Eller finns det någon som vet vilken dag som åsyftas.
 
Personen i fråga är Lizebet (Elisabet) Mineur, dotter till Jacques Mineur.
 
Mvh
Fredrik

[Sam Blixt]

Ja Fredrik, det är den 12 oktober 1656.
 
Dnca står för Dominica  
Dominica 19 post trinitatis betyder  
19:e söndagen efter trefaldighet.
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Hans Egeskog]

Jag har lärt mig att almanackan flera gånger i historisk tid ändrats p g a tidsomläggningar. Så skedde t ex 1712 då en ”tillökningsdag” lades in den 30 februari, och likaledes 1753 då 11 dagar uteslöts i februari varför onsdagen den 17 februari följdes av torsdagen den 1 mars.
Nu till mitt problem.
Vid genomgången av Tidersrums kyrkböcker har jag 1710 funnit en begravning antecknad på en dag som inte finns!
 
[color=0000ff]d 29 february begrofz hustru Elisabät i Dämstufa 72 åhr gamml[/color]
 
Det är inte fråga om en felläsning. Nian i 29 är mycket tydlig och överensstämmer dessutom väl med samma siffra skriven någon rad ovanför. Nu är frågan, är detta en felskrivning, eller är också 1710 ett ”specialår”, i alla fall i Tidersrum?

[Fredrik Derefeldt]

Enl. Holgers almanacka har februari 1710 bara 28 dagar, kan inte vara så att själva året är fel?
 
År 1708 hade Februari 29 dagar och år 1712 hade februari faktiskt enl. Holger hela 30 dagar.
 
Mvh
Fredrik

[Tord Påhlman]

Hasse,
Har du ej tillgång till Holgers almanacka, kan du med fördel använda RÖTTERs historiska almanacka som tagits fram av Egon Bosved. Den är nog minst lika bra och tillförlitlig som Holgers och har en, i mitt tycke, vackrare layout. Den kan laddas ned från avdelningen RÅD & TIPS i RÖTTER.
 
Med vänlig hälsning  Tord Påhlman

[Bo Persson]

Det är inte bara hustru Elisabet som begravdes en dag som inte fanns: samma dag begrofz fleka Margreta i bäkestufa 13 åhr gammul (vad gäller Elisabet står det f.ö. 'februarij' och 'gamul'). Den grova dialekten i skriften - 'fleka', 'gammul' - samt den odrivna handstilen får mig att antaga att det är klockaren som skrivit upp de döda; den hand som tar vid fr.o.m. 1710 21/12 (s. 161) torde tillhöra komministern Johannes Talsenius (sedan kh. i Adelöv). Den felaktiga datumangivelsen återfinnes även i dödbokens dublett, införd i moderförsamlingen Norra Vi (C:2 s. 445). Klockaren hade nog föga ordning på tiden; de båda begravningarna torde nog ha ägt rum söndagen den 27 februari. Något konstigt med året 1710 finns inte.

[Hans Egeskog]

Fredrik, Tord och Bo//
Tack för era svar. Jag tror som du Bo att det handlar om en ren felskrivning. Men jag ville få andras reaktioner på spörsmålet, vilket jag nu fått.  
Din teori om vem som skrivit noteringarna låter mycket trolig. Kan också kompletteras genom att någon helt annan hand skrivit in i dödboken mellan år 1709 och 1710:
NB. nampn på alla som begrafves moste upteknes
Vem som skrivit in detta är oklart, men det är i alla fall inte samma hand som i december 1710 övertar skrivandet.
Denna lilla anteckning bör betyda att alla som dog i Tidersrum under åren före 1710 inte nödvändigtvis finns med i dödboken. Vilket ju ställer till en del problem för oss forskare. Denna del av diskussionen kanske vi dock skall ta upp under Tidersrum.
Dock skulle jag vara mycket intresserad av att få veta om dubletten i Norra Vi är helt överensstämmande med Tidersrumsboken, eller om vissa döda bara finns i den ena av dessa böcker?

[Per G Cronstrand]

Har försökt lägga in dag för fullmåne i min almanacka, men känner mig lite osäker om jag lagt in ekvation.
 
Vet någon när det t.ex var fullmåne första gången år 1500 ?
 
Är ett månvarv nu och på låt säga 1500-talet lika långt ( ca 29.5 dygn )?

[Egon Bosved]

Mitt program Nordiska kalendrar har nu funntis för nedladdning från RÖTTER sedan juni 2001. Över 3000 personer har laddat ned detta mitt gratis-program. Tre stycken har funnit programmet dugligt enligt vad jag fått erfara per e-post. Detta är ej märkligt eftersom mitt program slår andra liknande med hästlängder - om det nu bara fungerar.
 
Problemet är möjligen att högt räknat endast 10 stycken anmält att de inte kunnat köra programmet; varav hälften kunnat få hjälp. Jag misstänker därför att det finns ett STORT MÖRKERTAL, kanske över 2000, och skulle värdesätta, även om min e-postlåda rinner över, att några av dem som misslyckas köra programmet Nordiska kalendrar låter höra av sig till mig, per e-post. Ingen programmerare kan ju klara sig utan feedback från användare.
 
Vidare vore det intressant för mig att få veta om någon enda haft glädje av eller lyckats redigera historiefilen för visst land och därmed kunnat utnyttja de rika möjligheter detta erbjuder. Annars bör jag förstås skrota denna möjlighet.
 
Det som är gratis behöver inte vara helt fel?  
 
/Egon

[Mia Thylander]

Hej,
kan någon hjälpa mig att tyda följande datum:
Dnca 12. p Trinit och Dnca 15. p Trinit.
 
Tack på förhand
 
Mia

[Sam Blixt]

Hej Mia!
 
Dessa är 12:e söndagen efter Trefaldighet resp 15:e söndagen efter Trefaldighet.
På latin  Dominica 12 post Trinitatis resp Dominica 16 post Trinitatis.
 
Se för övrigt http://www.algonet.se/~samblixt/almanack.htm
 
MVH
 
Sam

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Om kalenderomläggning omkring 1700 i Sverige(Lod?n, Tid, Sth 1968): År 1700 uteslöt man skottdagen. Avsikten var att ta bort ett antal skottdagar till dess (ca 1740) man harmoniserat med den gregorianska kalendern. På grund av kriget kom man av sig, skottdag lades in 1704 och 1708, därmed låg Sverige en dag efter julianska och tio dagar före gregorianska. År 1712 återställdes almanackan till det gamla systemet på så sätt att februari 1712 fick 30 dagar. - I andra delar av Europa skedde omläggning vid andra tidpunkter, från år 1582 (vissa katolska länder) till 1918 (bl. a Ryssland och Estland) enligt samma källa. Danmark och Norge lade om 1700, Sverige-Finland 1753, protestantiska Tyskland 1700. - För mig är det oklart hur det fungerade i de guvernement som låg under Sverige-Finland.

[Sam Blixt]

Då jag 1984 framställde Almanacka 1600-1999 hade jag stor nytta av ovan nämnda bok. varför jag återger en hel del av vad som behandlar ovanstående. Finland aanvände samma kalender som Sverige vad beträffar skottår och liknande.
 
Tideräkning i Sverige från 1600 till våra dagar  
 
 
Under 1600-talet användes i Sverige den julianska kalendern eller Gamla stilen för både kalender och påskberäkning.  
 
Den gregorianska kalendern skulle ha införts 1582 enligt den bulla som kallades ”Inter gravissimas” och som daterades den 24 februari 1581. Denna datering gjordes enligt den s k florentinska stilen och motsvarar samma datum år 1582 enligt nuvarande system.  
 
Bullan stipulerade följande:  
 
I  Efter den 4 oktober 1582 skulle omedelbart följa den 15 oktober  
 
II I fortsättningen skulle sådana sekularår (år för vilka de två sista årtalssiffrorna är nollor) för vilka årtalet är jämnt delbart med 400, räknas som skottår, medan övriga sekularår skulle innehålla 365 dagar. Åren 1600, 2000, 2400, 2800 etc skulle alltså vara skottår, men inte 1700, 1800, 1900, 2100, 2200, 2300 etc. Vidare fanns anvisningar för hur man skulle göra för att veckodagsserien inte skulle avbrytas. Den 4 oktober 1582 var en torsdag och år 1582 hade söndagsbokstaven G. För att den 15 oktober då skulle bli en fredag, måste man för resten av 1582 ge söndagsbokstaven C.  
 
En annan viktig detalj var påskberäkningen, där man förordade bruket av epakt istället för gyllental, som använts i. Den julianska kalendern.  
 
Den gregorianska kalendern eller som den också kom att kallas Nya stilen blev med omedelbar verkan antagen i praktiskt taget hela den katolska världen. Påven och hans kommission hade från början hoppats att man även i den icke-katolska och främst då den protestantiska världen skulle låta förnuftet segra över den religionspolitiska trilska och snabbt följa efter  
 
Det skulle dröja till 1753 innan man i Sverige införde den gregorianska kalendern och ända till 1819 innan man även övergick till gregoriansk påskberäkning,  
 
En uppgift att redan Johan III på försök hade infört den nya stilen, är både obestyrkt och osannolik.  
 
Först år 1700 gjordes det första halvhjärtade försöket att närma sig den nya stilen. Enligt den gamla (julianska) stilen skulle detta å vara ett skottår. Enligt den nya skulle skottdagen uteslutas, varvid skillnaden mellan de båda stilarna kom att växa till elva dagar. För att inte avlägsna sig mer än tio dagar från den nya stilen beslöt man i Sverige på förslag av den framstående matematikern sedermera biskopen Johan Bilberg att år 1700 utesluta skottdagen men i övrigt inte göra några ingrepp i kalendern.  
 
Förfarandet var inte praktiskt, eftersom Sverige under en lång tid fick en tideräkning som inte tillämpades någon annanstans. Man lade i alla fall in skottdagen både år 1704 och 1708 och den svenska kalendern kom fortfarande att ligga en dag efter den julianska och tio dagar före den gregorianska.
 
Det föreföll inte heller troligt att någon ändring skulle ske vid nästa aktuella tillfälle 1712. När detta år härmade sig, befann sig nämligen statschefen, Karl XII, utomlands, närmare bestämt i Turkiet där han som snyltgäst hos Ahmed III hade ytterst begränsade möjligheter att fatta beslut i nationella frågor av mindre betydelse.  
 
Det lär i alla fall i god tid före utgivandet av 1712 års almanacka ha anlänt ett kungligt brev från lyxhotellet i Bender, Innehållande en befallning att återinföra gamla stilen i Sverige. Det skedde också med omedelbar verkan och på så sätt, att februari 1712 kom att innehålla 30 dagar och hela året följaktligen 367 Därmed var man tillbaka vid utgångspunkten!  
 
På förslag av Anders Celsius 1739 började man året därpå i Sverige beräkna tiden för påsken enligt astronomiska metoder istället för Metons cykel. Det blev sålunda fråga om en ”förbättrad juliansk kalender”, som av allt att döma hade till uppgift att understryka Sveriges oberoende av sin omgivning. Här följer ett citat ur företalet till Celsius almanacka för Stockholm 1740:  
 
Såsom Hans Kongl. Maj:t uti Rådkammaren / den 30. Januarii 1739 twenne af mig i underdånighet ingifna Memorialer, Allernådigst Welat Bifalla och Förordna/det hädanefter bör:
l:mo Piskan celebreras på den Söndagen / som efter Astronomisk Uträkning infaller /näst efter den närmaste Full-Månen til Wärdagjämningen.  
2:o Distingen i Upsala hålles/när det Andra Nyet/som är närmast Winter-Solståndet/går i fylle.  
Altsä har jag ej underlåta bordt/at härmed allmänt kundgiöra det nästkommande Åhr 1741 Påsken kommer ät Firas den 22. Martii, och Distingen den 21. Januarii.  
 
AND. CELSIUS  
Astr. Prof. Ups.
 
År 1753 infördes äntligen den gregorianska tideräkningen i Sverigeenligt beslut av 24 februari 1752. Man uteslöt de 11 sista dagarna i februari. Årets längd blev därigenom 354 dagar.  
 
Fortfarande beräknades påsken enligt den astronomiska eller ”förbättrade” metoden vilket pågick till och med 1844 varefter man övergick till gregorianska eller cykliska påskberäkningen.  
 
I huvudsak hämtat ur Tid, Lars Olof Lod?n
En bok om tideräkning och kalenderväsen
 
MVH
 
Sam Blixt
Oskarshamn

[Lennart Almkvist]

Den 30 februari är ju ett intressant fenomen, Carl XII såg till att Sverige har en egen kalender i Europa. Som kuriosum, har någon sett barn födda/döpta denna dag 1712 ? Jag har sett efter då och då, men ej funnit några (mest mindre socknar).
 
mvh Lennart