ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2007  (läst 2485 gånger)

1999-11-10, 05:05
läst 2485 gånger

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Vissa bedömare menar att läskunnigheten (och  
kanske även skrivkunnigheten) kom tidigt och var  
mer allmänt spridd än man tidigare trott, redan så  
långt tillbaka som vikingatiden. Runinskrifter  
tyder på detta.
 
På herrgårdar och (vallon-)bruk har det förekommit  
skolor med en viss undervisning redan på  
1600-talet.
 
Gotland verkar ha skolmästare i de flesta socknar  
redan på 1600-talet. I Uppland (Skepptuna) har jag  
stött på en barnpedagog på 1700-talet.  
 
Vissa socknar verkar ha startat skolverksamhet  
tidigt (Bälinge, C, 1755), andra socknar har  
ivrigt startat folkskola runt 1842, medan vissa  
socknars ledande män motsatte sig tanken på  
folkskola och fördröjde dess införande (Östervåla,  
U).
 
Soldater och änkor lär ha undervisat barn.
 
Prästen och/eller klockaren var väl också tidigt  
ute med allmän läs- och skrivundervisning för  
kristendomens spridande.
 
Vad finns det för erfarenheter bland övriga  
släktforskare när det gäller detta?
...
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2001-12-12, 22:26
Svar #1

Essan Gradhman

Jag är nyfiken på den skola som startades av Karl Karlsson Gyllenhjelm. Var var den belägen ? När startades den.
MVH

2001-12-12, 23:01
Svar #2

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
Ur Svenskt Biografiskt Lexikon:
 
I Ingermanland och vid Sundbyholm grundade G skolor. Barnen skulle få lära sig läsa, skriva och räkna, på det att de ?dess skickligare vara må både till att prisa Gud i församlingen med sånger och psalmer såsom ock oeconomiam och hushållningen veta bättre förestå

2001-12-12, 23:17
Svar #3

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
Lite mer om Gyllenhjelms skola:
 
Nordisk Familjebok 2:a uppl. skriver om Sundbyholm:
 
. kungsgård i Sundby socken, .
En af Gyllenhielm stiftad folkskola med prästerlig lärare eger ännu (1918) bestånd. .
 
Inget årtal nämns för stiftandet, men G. fick gården som donation 1627.

2001-12-13, 08:00
Svar #4

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Ytterligare något om Gyllenhuelmska skolan.
 
Den ligger (fortfarande) invid Sundby kyrka, 12 km norr om Eskilstuna.
 
Det omfattande gåvobrevet avslutas:
Skrijffwit och gijffwit på Sundbyholm then 20:de Octobris åhr effter wårs Herres och Frelsares Jesu Christi bördh, 1629.
Källa: A. G. Lundborg: Sundby Socken ... (1901)
 
Där finns en ganska detaljerad beskrivning av verksamheten och små biografier över de olika skolmästarna, ett par av dem mina släktingar.
 
Per Thorsell.

2001-12-13, 11:01
Svar #5

Anne Ivarsson

1629 inrättade Riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm (1574-1650, oäkta son till Karl IX och Karin Nilsdotter) en skola ”Gyllenhjelmska skolan” i närhet av Sundbyholms slott, i Sundby socken, Eskilstuna kommun, genom en generös donation. Skolan, som var öppen för alla barn (både pojkar och flickor) i bygden och runt omkring, var i drift till 1987. Gyllenhjelmska skolan kallas Sveriges första folkskola.  
C. C. G. blev tillfångatagen i Polen 1601. I tolv år satt han i hård krigsfångenskap - och strängt fjättrad med fotbojor under sex år. 1613 frigavs han av sin halvbroder Gustaf II Adolf. Blev senare fältmarskalk, riksråd och riksamiral.

2001-12-13, 21:13
Svar #6

Essan Gradhman

Ett varmt tack för till Anne, Bo och Per för de utförliga upplysningarna!

2002-12-19, 21:00
Svar #7

Utloggad Samuel Berggren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 343
  • Senast inloggad: 2015-01-03, 07:21
    • Visa profil
    • web.telia.com/~u34701612/
Vad menas när är en skola övergår från D1 form till B2 eller B3? Tror själv att B2 och B3 står för 2 resp. 3 klasser i samma sal, rätt?? men D1

2002-12-19, 23:17
Svar #8

Ellert Peterson

Med D 1-form menas en s.k. mindre folkskola, där en småskollärarinna undervisade såväl på småskole- som folkskolestadiet. I D 1-formen var man heltidsläsande. D 2-formen innebar halvtidsläsande, varvid småskolestadiet, d.v.s. klasserna 1 och 2, utgjorde en undervisningsavdelning och folkskolestadiet en.
 
I B 2-skolan bildade små- och folkskolestadierna var sin läraravdelning. I B 3-formen utgjorde små- och folkskolestadierna tillsammans en läraravdelning. För undervisningen svarade en folkskollärare.
 
Källa: Svensk Uppslagsbok 1954.

2004-01-08, 16:59
Svar #9

Eva Bergman

Var kunde man läsa till läkare eller Med.kand. Under slutet på 1800-talet 1890 ca?

2005-06-10, 12:31
Svar #10

Utloggad Kim Ottosson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 49
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Jag bor i Herreberga mindre folkskola.  
Belägen på Romeleåsen utanför Blentarp i Skåne.  
Min man har via kommunen fått betyg och klasslista på de första barnen som gick här 1898.  
Någon som vill ha hjälp med det?  
Har även samtliga lärare och skolfröknar..

2007-06-26, 00:11
Svar #11

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej!
 
Jag undrar vad som reglerade hur många byars skolbarn en skola skulle serva. Placerades en skola så att skolbarnen skulle ha max en viss sträcka att ta sig till skolan eller var det annat som styrde placeringen? Vissa barn kunde ju få gå ganska långt för att ta sig till skolan.
 
Nu är jag speciellt intresserad av var skolorna var placerade i Anundsjö socken i Ångermanland i början på 1900-talet. Kan det finnas någon förteckning över dessa skolor?
Ann-Mari Bäckman

2007-06-26, 00:47
Svar #12

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Ann-Mari
 
Fanns det inte folkskoleinspektörer vid den tiden? Då borde deras rapporter över alla skolor finnas på något arkiv, frågan är bara vilket.
 
En titt i Svar säger att folkskoleinspektörernas arkiv för de aktuella Norrlandslänen finns på landsarkivet i Härnösand. Ofilmade.

2007-06-26, 08:53
Svar #13

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Ibland kan man ha tur att någon gjort ett arbete på detta ämne, var skolorna fanns i en socken eller i ett landskap :-)
 
Om det hade varit super superviktigt, då hade jag kanske åkt till Härnösand, men då det bara gäller vad lärarinnan på mormors skolkort kan ha hetat, så vet jag ju var jag ska leta i alla fall. Tack för svaret!
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-06-26, 09:04
Svar #14

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Jag tror att det måste finnas böcker med uppgift om skolorna som kanske går att finna på bibliotek eller hembygdsföreningar. Det skrevs mycket om skolor. Protokoll från kommunen borde också ta upp skolor samt vilka som anställdes.

2007-06-26, 09:37
Svar #15

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Fotot jag har är troligtvis från 1901-1902. I min mormors hemby fanns en skola, där min mamma och pappa gick. Nu vet jag inte om den skolan fanns redan i början av 1900-talet. Så mormor kan ju ha traskat iväg till en annan by. Jag hade hoppats att få ett tips på någon skolfröken år 1900 genom att söka på titel och socken i Sv. Befoln. 1900, men problemet är ju att det finns så många titlar att välja mellan (men jag ska ändå göra ett försök).
 
Sedan undrar jag om man hade småskollärare och folkskollärare på den tiden eller var det en och samma lärare, som undervisade små som stora?
 
Min mamma som gick i skolan på 1930-talets första hälft hade då en småskolärarinna fröken Bergfors och en skollärare Sjölund.
Ann-Mari Bäckman

2007-06-26, 09:51
Svar #16

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Småskolelärare och folkskolelärare var olika tror jag. Mest kvinnor för de små barnen, det var ett av de första yrkena som öppnades för kvinnor. Se även svar under folkräkningen 1900!

2007-06-26, 09:56
Svar #17

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Ann-Mari!
 
Kika på Hans Högmans sida om Svenska skolans historia, där kan du läsa om folskolan och småskolan.
 
http://www.algonet.se/~hogman/skolhistoria.htm#F%F6re%20folkskolan
 
Helene

2007-06-26, 10:56
Svar #18

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Helene!
 
Tack för lästipset! Jag brukar hänvisa frågande, som funderar över militäruniformer till Hans Högman, men att han även skrivit om sv. skolans historia visste jag inte.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-06-26, 11:15
Svar #19

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Ann-Marie,
Möjligen har jag svar på Din precisa fråga:

(Källa: Svensk Folkskolematrikel, 1904)
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2007-06-26, 11:21
Svar #20

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Olle,
 
Du måste ha det mest otroliga bibliotek!

2007-06-26, 11:44
Svar #21

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Men Olle! Håller med Chris! Du är imponerande!  
 
Helene

2007-06-26, 12:06
Svar #22

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Kikade på en karta och mellan Norrmesunda (där Ann-Maris mormor växte upp) och Norrflärke är det ca 1,1 mil så då borde Bredbyn vara mer aktuellt dit det var ca 4 km.
 
Helene

2007-06-26, 12:08
Svar #23

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Ja, det var fantastiskt! Och vilken tur att du inte är bortrest, utan kollar här i AF och hjälper nödställda frågande!
 
Till Mellansel från Norrmesunda är det ca 5 km och till Norrflärke ca 2-3 km. Till Bredbyns kyrka, om det nu var där skolan var så är det nog 5-6 km.
 
Fotot (finns under Ångermanland, Efterlysningar) är väldigt blekt, men nog tycker jag att kvinnan inte ser ut att vara under 30 år, så hon borde vara född 1870 hellre än 1880. Nu är det ju två herrar och en kvinna, så då borde det ju vara jenny Amanda Dahlbeck född 1880 i Norrflerke. Den skolan var ju också närmast.
 
Ibland skulle man inte bara vilja dela ut en rosenbukett utan hellre veckans kram och den får du Olle!
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-06-26, 12:43
Svar #24

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Barnantalet i skolan i Norrflärke var 95, men på fotot är det 31 barn. Kan det ha varit samma lärarinna till alla 95?! Kanske det var varannan veckas undervisning, som du Chris nämnde om och att barnen delades in i två grupper, med de yngre i en och de äldre i en. Om man då delar 95 i 4, så blir det ca 23-24 i varje grupp. Så det kan ju stämma bra med 31 i en grupp.
 
Helene, Norrflärke ligger mellan Norrmesunda och Bredbyn.
 
Tyvärr så hittade jag ingen av de tre Anundsjölärarna i min nyss inköpta bok från 1938 med foton på människor med förtroendeuppdrag och med yrkesutbildning från Västernorrland. Det hade varit toppen om man hittat Jenny Amanda med foto där, då hade jag ju kunnat (kanske) jämföra korten med varandra.  
 
Här är Jenny Amanda
18800509-780
 
Dahlbäck, Jenny Amanda
 
Örnsköldsgatan 3
 
Död 27/7 1967.
 
Kyrkobokförd i Örnsköldsvik, Örnsköldsviks kn (Västernorrlands län, Ångermanland).
 
Född 9/5 1880 i Nätra (Västernorrlands län, Ångermanland).
 
Ogift kvinna.
 
Anm: Död 19670702
--------------
Födelseförsamling i källan:
Nätra (Västernorrlands län)
 
Källor:
DOR 67 / PA, DB
Ann-Mari Bäckman

2007-06-26, 13:26
Svar #25

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Hm! Så tokigt det kan bli när man tolkar kartan helt galet.....!
 
Kul ialla fall att det med all säkerhet är en av de tre skolorna som din mormor gick i.  
 
Helene

2007-06-26, 13:50
Svar #26

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Helene!
 
Säg den glädje som varar länge! Norrflärke ligger inte alls mellan Norrmesunda och Bredbyn utan man fortsätter längre västerut från Bredbyn, då kommer man till Norrflärke. Jag blandade ihop byn med en annan.
 
Att barnen från Norrmesunda skulle gå i skola där låter orimligt om det fanns två skolor på närmare håll, men där var det ju 1904 två manliga lärare.
 
Hur ska jag nu få ihop det? Kanske mormor bara var sju-åtta år där på fotot. Då skulle kortet vara från 1999-1900! Nej, varför fick det inte vara så bra som det verkade?!!!
Ann-Mari Bäckman

2007-06-26, 15:41
Svar #27

Jan Lilliesköld

Men det står ju itabellen (ovan) att det i distriktet finns 20 lärare inom distriktet (Anundsjö) på mindre folkskolor och 2 på småskolor...
... vilket ju innebär att det fanns många fler skolor och dito lärare än just de enda nämnda  ...
... vilket väl måste tolkas som att övriga (icke nämnda) inte är vare sig ordinarie eller eo !?

2007-06-26, 15:42
Svar #28

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Aj då!
 
1890 bodde det bara 101 personer i Bredbyn vara ca 35 barn. Kanske kan någon göra samma sökning på 1900-skivan. Det borde inte vara så fasligt många fler personer än 1890 och sen gå igenom de och kika på om någon är folkskollärare. Kunde inte finna någon år 1890.
 
Helene

2007-06-26, 16:12
Svar #29

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Om jag fattar saken rätt så fanns det tre ordinarie och extra ordinarie lärare i Anundsjö socken och som Jan påpekar det så fanns det totalt 20 st lärare och två småskollärare. De som namnges är de tre först nämnda.
 
I kyrkskolan i Bredbyn fanns Per Edblad och han fick sin anställning i Bredbyn år 1887 och hade den fortfarande år 1904.
 
1900 finns det tre småskolelärarinnor i prästbolet, Bredbyn.
Ann-Mari Bäckman

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna