ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Skolbetyg, närvarolistor  (läst 1508 gånger)

2001-12-03, 22:39
läst 1508 gånger

Utloggad Sten-Sture Tersmeden

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 489
  • Senast inloggad: 2017-02-14, 20:51
    • Visa profil
Är det vanligt att kunna få tag på gamla listor över elever och deras färdigheter?
 
Har ni erfarenhet av att kommunerna har detta i sina arkiv?

2001-12-04, 09:51
Svar #1

Utloggad Kenth Hansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 79
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej Sten-Sture.
Det finns normalt examenskataloger och dagböcker för skolorna. Ibland finns även övriga handlingar som kan kopplas till elever.
Det är nog lite blandat vem som har detta material.
Antingen Lands-, stads- eller kommunarkiven.
Materailet brukar gå tillbaka en bra bit på 1800-talet.
Mvh Kenth Hansson, Heby kommunarkiv.

2001-12-04, 10:31
Svar #2

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5902
  • Senast inloggad: 2019-10-22, 12:00
    • Visa profil
Dagböcker och examenskataloger utgör undervisningsarkivalier och betraktas därmed som tillhöriga den borgerliga kommunen. Dessa handlingar skall således återfinnas i de kommunala arkivinstitutionerna. De administrativa handlingarna (som protokoll, fastighetshandlingar, ansökningshandlingar, räkenskaper och förteckningar över skolpliktiga barn) tillhör skolmyndigheten, som före inrättandet av borgerliga skolstyrelser utgörs av skolrådet i församlingen. Därmed ingår de i kyrkoarkiven och finns (eller, för yngre material, kommer att finnas) i landsarkiven.
 
Undervisningshandlingar finns ofta ända från 1840- och 1850-talen; i vissa fall finns även material från 1830-talet.

2002-04-29, 06:48
Svar #3

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Från 1932 överfördes skolväsendet från församlingen till den borgerliga kommunen.
Betygskataloger och dagböcker kan finnas på många håll. Fram till ca 1880 ägdes och sköttes skollokalerna  av byarna eller byalage. Skolhus som upphörde som skollokaler kunde ibland ha katalogerna kvar. Dessa kan vara borta eller bevarad i byahandlingar eller i privat förvar.

2003-02-27, 23:10
Svar #4

Siv Edwall

Är det någon som vet om man kan få tag på skolfoto
från 1925-1932,eller var det inte vanligt att
det fotograferades i skolorna på den tiden? Det
gäller Stockholmstrakten.

2005-06-10, 10:46
Svar #5

Utloggad Suzanne Wernersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 579
  • Senast inloggad: 2019-03-21, 12:41
    • Visa profil
    • forskningpajemjo.blogg.se
Hej
Var på kommunarkivet och letade efter skolbetyg för äldre släktingar bla farfar. Han gick på Mölleåkers folkskola årsklass 1, och examenskatalogen vt 1905, ger betyg katekes 1,5, Innanläsning 1,5, Välskrivning 1,5, Räkning 1, Geografi 1, Flit 3, Uppförande 3, uppflyttas till 2:a klass. Betygssystemet verkar lite knepigt, kan någon förklara för mig hur det hänger ihop, det går inte att fråga farfar, han har varit död i 30 år.
 
Mvh
Suzanne

2005-06-10, 19:58
Svar #6

Lennart Andersson

Suzanne!
 
Det gamla sifferbetygssystemet var egentligen bara en variant av det senare bokstavsbetygssystemet. Så här hänger det ihop:
 
För läroämnen gavs följande betyg:
3   = A  (Berömlig)
2,5 = a  (Med utmärkt beröm godkänd)
2   = AB (Med beröm godkänd)
1,5 = Ba (Med nöje godkänd)
1   = B  (Godkänd)
0,5 = BC (Icke fullt godkänd)
0   = C  (Underkänd)
 
För flit och uppförande gavs följande betyg:
3 = Mycket god/gott
2 = God/Gott
1 = Mindre god/gott
0 = Dålig/Dåligt
 
Källan till detta är min farfars nu precis 100-åriga avgångsbetyg (i original) från folkskolan.
 
Mvh
Lennart Andersson

2005-10-20, 18:44
Svar #7

Utloggad Anita Hadadi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2019-01-31, 14:35
    • Visa profil
Hej!
Jag har fåt tag i elevkataloger från 50-talet,
det gäller folkskolan och vilka som gick i
klassen.Men vad jag undrar över är,vissa beteckningar som står efter elevernas namn.Tex.
kan det stå på en viss dag under terminen ett n,
eller s,g och vissa dagar har markerats med x.
För alla dagar under terminen redovisades i
katalogen.S t.ex skulle man ju kunna gissa att
det var sjukfrånvaro.
Hoppas någon kommer ihåg något från den tiden
kanske någon gammal lärare.
MVH Anita

2005-10-20, 23:29
Svar #8

Karin Bergström (Athen)

Anita,
Jag är visserligen lärare, men inte så gammal....
 
Jag tog fram min fars gamla betygsbok från folkskolan.1930-talet.Där finns frånvaron som läraren skulle fylla i registrerad enligt följande:
 
1) Sjukdom
2) Smittosam sjukdom i hemmet
3) Brist på kläder eller skor
4)Naturhinder
5)Annat giltigt förfall
6)Ej giltigt förfall
 
Kanske det var samma förfarande på 50-talet?  
 
Jag ser att det står ett n oftast på vintern.Naturhinder. Det var väl för kallt i Norrland ibland för att man skulle kunna skicka barnen till skolan.
 
Jag misstänker att det var ungefär samma förfarande på 50-talet. Kanske någon annat vet mer?
 
mvh Karin

2005-10-21, 11:52
Svar #9

Eivor Andersson (Ema)

Hej,
Jag kan berätta att en äldre kvinnlig bekant, talade om att hon och hennes syster, fick gå till skolan varannan dag.
Det berodde på att de bara hade ett par skor, som de fick bytas om med.
De var 13 barn och de minsta fick ligga i utdragna byrålådor. Detta är faktiskt helt sant.
 
Så fattigt var det. Detta var c:a 1930.
 
Det passar in på nr 3 i listan.
 
Hälsningar Eivor

2005-10-21, 15:37
Svar #10

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11739
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 21:20
    • Visa profil
Hej!
 
Jag var tvungen att leta i gömmorna efter mina gamla betygsböcker från 50-talet. Där står bara Närvarodagar med eller utan giltigt förfall. Så vad det stod i klasslistorna det vet nog bara en gammal lärare, antar jag, eller åtminstone vad förkortningarna betydde.
 
Ann-Mari B
Ann-Mari Bäckman

2005-10-22, 07:53
Svar #11

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6690
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 12:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Bara varit lärare sedan 1977, men om jag får komma med en okvalificerad gissning, så kan bokstäverna betyda:
n= närvarande
s= sjukanmäld
g= giltig frånvaro
x= frånvaro (och då förmodligen ogiltig frånvaro).
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-02-14, 11:59
Svar #12

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4180
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 14:26
    • Visa profil
Hej!
 
Jag fick nyss en kopia av ett skolbetyg från 1952-1953, sjätte klass. Det står att en person var kvarvarande från förra terminen, och att höstterminen började 1952 21/8, samt att avgången skedde 1953 8/6 (avser väl skolavslutningen).
 
Här kommer dock min fråga - angående avgången står det på alla de andra barnen i klassen under rubriken Enligt anvisning att de inför nästa läsår är kvarvarande i skolan, men angående nämnda person står det istället bara § 48:2, samt långt ut i marginalen Utskriv... nånting. Personen har aldrig nämnt något om det, men det verkar onekligen som att hans studier avslutades efter sjätte klass, samtidigt som hans klasskamraters studier fortsatte. Jag vet att han bodde kvar i samma by fram till 20-årsåldern, så det kan nog inte röra sig om att han bytte skola. Vad kan § 48:2 hänvisa till? Någon skolstadga från tidigt 50-tal?
 
Tacksam för hjälp, med vänliga hälsningar,
 
Markus Gunshaga
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2009-02-14, 13:01
Svar #13

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11739
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 21:20
    • Visa profil
På nätet hittar jag att skolplikten blev sjuårig på 30-talet. På 50-talet utökades den till 8 år och på sikt skulle alla gå 9 år. Vad paragrafen syftar på vet jag inte.
Ann-Mari Bäckman

2009-02-14, 14:27
Svar #14

Utloggad Ingegerd Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1336
  • Senast inloggad: 2016-08-21, 22:21
    • Visa profil
Folkskolestadgan § 48:2 skulle jag tro. Jag har aldrig sett folkskolestadgan men väl en hänvisning till en annan paragraf.  Jämlikt § 22 folkskolestadgan har jag sett i egna betyg, som jag inte har tillgängliga just nu. Och inte heller kommer jag ihåg vad det gällde, kanske godkänd för uppflyttning till nästa klass.
 
Kanske man kan googla på Folkskolestadgan och finna något trevligt!?
 
Mvh
Ingegerd
 
 
Sök på Folkskolestadgan § 48 på Google och klicka sen på En skola för alla - en sanning med modifikation, så hittar ni intressant läsning.
 
Jag kan tyvärr inte tekniken att lägga in en länk till sidan.
 
(Meddelandet ändrat av gerda den 14 februari, 2009)

2009-02-14, 16:14
Svar #15

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11827
  • Senast inloggad: 2019-10-16, 15:38
    • Visa profil
Intressant var det! Tydligen opponerade sig lärarna, de ansåg 1900 i Svensk Läraretidning att paragrafen 48.1 som alltså gällde fattigdom missbrukades för att få ut barnen i arbete:
Vid Södertörnskretsens möte i Södertälje
den 27 januari 1900 öfverlades om det i
folkskolestadgans § 48 mom. l
förekommande medgifvandet, att lärjunge, som af
fattigdom hindras att begagna
undervisningen till dess han genomgått hela den för
skolan bestämda lärokurs, kan få sluta
skolgången efter genoingången minimikurs.
 
Under den därvid förda diskussionen
framhölls af flera talare, att nämda medgifvande
ofta missbrukades. Under det ifrågavarande
stadgande från början varit ämnadt att
endast gälla för undantagsfall, hade det
nämligen nu på många orter blifvit regel att
utan skäl begagna sig däraf för att tidigt
kunna använda barnen till förvärfsarbete.
 
Följande af en kommitté formulerade
uttalande antogs:
 
Då § 48 mom. l i folkskolestadgan är
föremål för ett ganska vidsträckt missbruk, i det
att den begagnas dels af många föräldrar för
att undandraga barnen skolgång, ehuru
fattigdom ej är egentliga orsaken härtill och en
kontroll härutinnan aldrig kan bli effektiv,
dels kan af fattigvården användas såsom
förevändning att slippa ifrån den i § 49 samma
stadga den ålagda plikten att gifva fattiga
barn understöd; då ordalydelsen i § 49 synes
innebära att fattigdom ej får utgöra hinder
för inhämtande af skolans normalstadgade
kurs; då undantagsformer af detta slag
under-gräfva den stadga och den ordning, som bör
finnas och allt mer inarbetas i en så viktig
faktor af samhällslifvet som
folkundervisningen,
 
så anser kretsen ifrågavarande stadgande
till skada och uttalar sig för en förändring
af ifrågavarande § i den riktning, att
minimikurs på grund af fattigdom ej må medgifvas.

2009-02-14, 16:35
Svar #16

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11739
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 21:20
    • Visa profil
Det var säkert många föräldrar, som ville att deras barn, skulle ut och tjäna pengar till familjen, istället för att gå i skolan, men gällde detta även på 1950-talet? Kunde man då plocka ur sina barn från skolan p g a fattigdom?
Ann-Mari Bäckman

2009-02-14, 16:42
Svar #17

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11827
  • Senast inloggad: 2019-10-16, 15:38
    • Visa profil
Paragraf 48.2 var de som ansågs obegåvade. Ofta gjordes felbedömningar av begåvning för t ex dyslektiker.

2009-02-14, 17:15
Svar #18

Utloggad Tord Påhlman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2085
  • Senast inloggad: 2017-11-13, 21:51
    • Visa profil
Ännu på 1950-talet var det möjligt i Stockholm att sluta folkskolan efter årskurs sju, men man var tvungen att gå i något som kallades fortsättningsskola. Om det är korrekt benämning vet jag ej, men det är i alla fall den benämning jag hört. Jag vet ej riktigt vad fortsättningsskola var, men tror att det innebar skolgång vissa dagar i veckan, eventuellt på kvällstid. Kanske någon annan vet mer.

2009-02-14, 17:34
Svar #19

Utloggad Ingegerd Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1336
  • Senast inloggad: 2016-08-21, 22:21
    • Visa profil
I Oxelösund hade vi 7-årig folkskola fram till slutet av 1950-talet. Jag gick ut 7:an 1958 men slapp fortsättningsskolan, som pågick under sommaren 1958, då jag fortsatte med en 2-årig yrkesskola, kontorslinjen, 1958-1960. Årgången direkt efter mig, de som var födda 1945 eller åtminstone gick i samma klass som 45-orna, slutade också efter klass 7, förmodligen på samma villkor som 44-orna. De som var födda 1946 fick någon form av övergångsvillkor vid omläggning till 9-årig enhetsskola, så de fick, om jag inte minns alldeles fel, välja mellan 7-årig och 9-årig skolgång. De som gick vidare till yrkesskolan (fanns en kontors- och en verkstadslinje) gjorde nog det efter klass 7.  
 
Min bror som var född 1939 gick ut Oxelösunds folkskola 1953 och gick fortsättningsskola på sommaren innan han började arbeta som springpojke i en speceriaffär.
 
Grannstan Nyköping hade 8-årig folkskola. När de övergick till 9-årig enhetsskola vet jag inte, men det var förmodligen i skarven 1950-/1960-talet.
 
När bytte man förresten namn från enhetsskola till grundskola??

2009-02-14, 17:36
Svar #20

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11739
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 21:20
    • Visa profil
Men var inte fortsättningskolan, ett extraår man kunde gå, när man gått de obligatoriska åren? Dessa två terminer bestod av lika många timmar, som de tidigare klasserna, åtminstone efter 1950.
 
Kan skolgången ha varit olika i olika delar av landet? Den obligatoriska delen var man tvungen att gå, men vad som sedan kallades fortsättningskola, varierade, eller? Jag har då aldrig hört att man bara gick den under sommaren eller på vissa tider bara. Nu pratar jag om 50-talets slut.
Ann-Mari Bäckman

2009-02-14, 18:32
Svar #21

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11827
  • Senast inloggad: 2019-10-16, 15:38
    • Visa profil
Det var olika i olika kommuner/socknar. När jag började flickskolan 1962 var många elever från kranskommunerna till Uppsala, de hade bara 7-årig skola och föräldrarna ville att de skulle få mer utbildning så de sökte till flickskolan. Vi i stadskommunen hade just fått enhetsskola, vilket vi ville undvika till varje pris. Dessutom lärde man sig mer i flickskolan, fler språk och mer av allt.

2009-02-14, 18:55
Svar #22

Utloggad Kristina Öberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 484
  • Senast inloggad: 2016-04-19, 09:47
    • Visa profil
Jag gick i fortsättningsskola efter avslutad 7-årig B-folkskola (två årgångar på barnen i samma klassrum med en lärare). Det innebar att flickorna gick en termin (vår eller höst) och lärde sig hushållsarbete (matlagning, sömmnad osv). Jag tror också att det hade med att skolan (gl Pitholmsskolan) inte hade något skolkök, slöjdsal eller liknade rum till förfogande.  
Grabbarna gjorde en teknikutbildning med inriktning på trä- eller metall.
 
Vid övergången till 9-årig folkskola kunde de som var födda -46 eller senare  stå över ett år om de ville och sedan fortsätta i klass 8 i nybyggda Pitholmsskolan. Så var det här i Piteå i under hela 50-talet om jag minns rätt.

2010-03-31, 20:50
Svar #23

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-07-14, 20:52
    • Visa profil
Finns det möjligen någon sida på nätet där man kan se jämförelser mellan de olika betygsystemens värde som varit genom åren? Jag tänker mig i första hand gentemot dagens system, där jag då skulle vilja sätta in mina egna betyg för att se vad värdet skulle vara med dagens skala. 80-talet är mina betyg ifrån. Jag har försökt att finna någon sida men jag missar målet.
 
Vänligen Patrick

2010-03-31, 23:36
Svar #24

Utloggad Camilla Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3137
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
Det är svårt att göra en vettig jämförelse eftersom målen ser helt annorlunda ut. En mycket grov uppskattning är att 1, 2 och 3 samtliga motsvarar G (=10 p), 4 motsvarar VG (= 15 p)och 5 MVG (= 20 p). Detta är förstås ytterst subjektivt och det har debatterats huruvida det är rimligt att ett etta ska kunna ge ett G. Många hävdar att med de nya målen så motsvarar de allra flesta 5:or snarare VG än MVG.
Den stora skillnaden jämfört med det relativa betygssystem som gällde när jag gick i skolan (jag tog studenten 1990) är att betygen idag faktiskt sätts efter den enskilda elevens kunskaper, inte i jämförelse med kunskaperna hos övriga elever i klassen.  
 
Mvh
Camilla

2010-04-01, 00:52
Svar #25

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
När man räknar poäng vid antagning till universitetskurser, räknas 3 som G, 4 som VG och 5 som MVG. 1 och 2 ger 0 poäng.
I det relativa betygssystemet skulle den enskildes betyg inte relateras till övriga i klassen, utan övriga i hela riket.

2010-04-01, 07:36
Svar #26

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
De med betyg från relativa 5-gradiga betygsskalan från perioden före 1995 konkurrerar visserligen i samma kvotgrupper som de med bokstavsbetygen. Men när betygen ska översättas räknar man ut medelbetyget (som är minst 1 och högst 5) med två decimalers noggrannhet. Det översätts sedan till en skala som motsvarar dagens betygssystem. Den skalan börjar i översättningen på 0.97 och slutar på 20.00. Medelbetygen 3 i det gamla systemet mostvarar då 12,66. Detta framgår här på VHS hemsida. Översättningstabellen finns här. Man kan med dessa gamla betyg inte ha sk meritpoäng, vilka potentiellt kan öka maxpoängen från 20 till 22.5 from kommande universitetsantagning för dem som går ut gymnasiet from i år.
 
Med översättningstabllen kan man alltså både översätta ett gammalt medelbetyg till bokstavsbetygen mätta på den 20-gradiga skalan och tvärtom.
//Michael Lundholm

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna