ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Resvanor  (läst 1896 gånger)

2007-02-25, 21:42
läst 1896 gånger

Carin Arbman

Hej! Jag undrar hur man t ex reste från Stockholm till London 1901? Tog man tåg till Göteborg och sedan båt till London? Behövdes pass och/eller utrese-/inresetillstånd? Finns det passagerarlistor bevarade någonstans? Hur är det med passansökningar eller liknande? När man kom till exempelvis London, anmälde eller skrev man in sig någonstans? Jag har en släkting som gjorde flera resor runt sekelskiftet och det skulle vara mycket intressant, men också betydelsefullt för min forskning, att få reda på när, vart och hur länge hon reste. Mvh Carin

2009-09-18, 21:53
Svar #1

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2021-04-23, 00:04
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Jag är nyfiken på hur resandet gick till under 1600-talet i synnerhet sträckan Uppsala-Stockholm. Om man reste den sträckan, fanns det reguljär droskverksamhet eller var man tvungen att ombesörja sådant på egen hand? Hur långt tog man sig på ett dygn, jag vill minnas att jag läst att gästgiverier låg med ungefär 3(?) mils mellanrum, var det vad man mäktade med? Använde man hellre sjövägen, det var säkert bekvämare men hur kan den ha stått sig tidsmässigt?
 
På Wikipedia står det att läsa under Gästgiveri följande 1831 inrättades en diligenslinje mellan Stockholm och Linköping med plats för 8 personer, och det tog 15 timmar mellan städerna vilket var snabbare än tidigare. Det förvånade mig att det kunde gå så pass fort, men man hade kanske kommit ganska långt med E4-an  i mitten på 1800-talet!?
 
Mvh

2009-09-18, 23:54
Svar #2

Utloggad Sven Lindberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 122
  • Senast inloggad: 2011-11-06, 17:24
    • Visa profil
Hej Jonas. Detta är mycket intresant.
Den första gästgiveristadgan tillkom år 1636 då skulle gästgiverier och milstenar sättas upp. Innan kunde resande kräva att bönderna skulle hålla med skjuts.  
Det fanns en del regler om detta redan från 12-13-hundratalet.
 
Jag har bott  på ett gästgiveri i Knivsta som ju ligger ungefär mitt mellan Stockholm och Uppsala. På det gästgiveriet, som tyvärr inte finns kvar, hade ägaren satt upp tavlor med de gamla stadgarna. Mitt dåliga minne säger mig att den dåtida vägen (kanske först på 1700-talets början) var c:a 80 km och det tog c:a 8 timmar med snabbaste skjuts.  
Vattenvägen var nog bekvämare. De var ju så Carl v Linné färdades då hans studenter vilade sig på Koffsan.  
 
Det tog tid att ro men man kunde kanske segla vissa sträckor och det fanns ju gott om sjökrogar  så det var nog bekvämare!
 
Landvägen var nog snabbare även om vägarna var usla och vagnarna, stora diligenser var tunga. Det gick bättre vå vintern med slädar.  
Länstyrelsen i Stockholms län har redovisat ett antal vintervägar från 16-17-hundra talet
Lycka till med studierna av ämnet
 
/Sven

2009-09-19, 00:19
Svar #3

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2021-04-23, 00:04
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Tack för informationen Sven, intressant läsning! Då är det ändå rimligt att resan Uppsala-Stockholm normalt sätt inte behövde innebära mer än möjligen en övernattning.
 
Jag försöker bara få grepp om hur en person jag studerar kan ha fördelat sin tid mellan sin (en av dem) bostad ett par mil väster om Uppsala och arbetet i Krigskollegiet i Stockholm. Han var kanske en av de allra första pendlarna på den sträckan?  
 
Mvh

2009-09-19, 00:44
Svar #4

Utloggad Sven Lindberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 122
  • Senast inloggad: 2011-11-06, 17:24
    • Visa profil
Hej Jonas
Jag tror att en Kronans karl lätt kunde färdas upp till 10 mil på ett par dagar och han hade ju rätt att kräva skjuts och övernattning.
Se t.ex. http://www.lansstyrelsen.se/skane/Kartor_och_planeringsunderlag/Kulturmiljoprogr am/Skanes_historia_och_utveckling/Kommunikationernas_landskap/Gastgivaregardar.h tm.
Vilka vägar som fanns mot Stockholm från Salahållet har nog någon på länstyrelsen i Uppsala studerat.
/Sven

2009-09-19, 11:18
Svar #5

Utloggad Sven Lindberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 122
  • Senast inloggad: 2011-11-06, 17:24
    • Visa profil
Hej igen Jonas
Eniro har sina brister. Wärdshuset i Knivsta finns kvar det heter Särsta Wärdshus
 
Tfn: 018-34 94 00
Fax 018-38 00 65
Webbplats: http://www.sarsta.se
Om Du vill kan Du ju kontakta dem och höra om handlingarna om gästgiveri finns kvar.
 
/Sven

2009-09-19, 12:25
Svar #6

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2022-07-25, 18:45
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Jonas, här är en länk till en sida, som bl.a. har en artikel om vägar och vägtrafik före bilismen: http://www.jip.se/Teknikhist.html
 
I den omnämns Georg Biurmans Vägvisare från 1743, som tryckts i facsimil någon gång på 1960-talet, och som innehåller uppgifter om gästgiverier och hur långt det var mellan dem, och även kartor över de officiella vägarna mellan gästgiverierna. Du kanske kan hitta den på ditt bibliotek.

2009-09-19, 18:42
Svar #7

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Boken Hotellens kulturhistoria i Västerlandet innehåller mycket om gästgiveriväsende och skjutsstadgor, bl.a. ca 25 sidor om hur det funkade under 1600- och 1700-talet i Sverige. Jag ser dock inget om just sträckan Stockholm-Uppsala där.

2009-09-19, 20:46
Svar #8

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
I kung Kristoffers landslag från 1448 finns rätt utförliga bestämmelser om gästgiverier (avstånd, taxor m m).

2009-09-19, 22:57
Svar #9

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2021-04-23, 00:04
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Tack allesamman för läsvärd information! Länken som Elisabeth tillhandahållit var mycket läsvärd!
 
Jag tror jag har ett hum om hur det förhöll sig för personen jag studerar. Med ca 10 mil från Stockholm hit till Vänge, i närheten av där jag bor, drar jag slutsatsen att han inte ofta var hem till sin gård, utan rentav sällan besökte den. Jag har tidigare fått de indikationerna av de belägg jag funnit rörande honom.
 
En annan aspekt rörande samma avstånd. Mannen, det adliga Krigsrådet Jonas Palmgren, förlorar en son 1673. Sonen dör i Stockholm men i Svenska Adelns Ättartavlor står det: Hans vapen, varpå han skrevs till Ulva och Bärby, uppsattes i Vänge kyrka.. Dödbok för Vänge socken, och mig veterligen även för Stockholm (Klara), det nämnda årtalet saknas tyvärr så det finns inget noterat om denne pojk. Min fundering är om man bemödade sig att ta hem kroppen till Vänge eller om han jordfästes i Stockholm?
 
Mvh

2009-09-20, 12:10
Svar #10

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7041
  • Senast inloggad: 2022-07-07, 14:53
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Jonas, har du kollat kyrkoräkenskaperna för Vänge?  
Där bör framgå om pengar har erlagts för begravning där.
 
Milstolpar heter en skrift av Stefan Nordin, Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1998. Den är utgiven av Länsstyrelserna i Uppsala, Stockholms och Södermanlands län, samt Vägverket. http://www.milstolpen.com/bok.html
http://www.milstolpen.com/index.html
En beskrivning för krog o gästgiveriprojektet: http://www.genealogi.se/pres1.htm
 
På s. 78 nämns Vänge i samband med mätning 1757 av vägsträckan Uppsala-Sala, men man använder äldre vägmätningsbeskrivning från 1710 används.
 
Mätningen började från halvmilstenen vid Kvarnbro grind i Läby socken och avslutades vid Skärsjö bro. Mätningen utfördes av Olof Lindberg, extra ordinarie lantmätare i Uppsala län.
 
..uppå högdenaf den så kallade Prästbacken mitt emot 3ne stora stenar uti wästra Läby wästra gärde  (Läby 31) 1/4 (MIL)
 
..wäster om Almby by i Wänge Sockn, 18 alnar wäster om dess wrets gärdesgårdshörn  (Vänge 7) 1 MIL
 
100 alnar öster om Wållbron på Finnsta gärde, mitt emot en på södra sidan om wågen å lutastående ättehäll (Vänge 134) 1/4
 
Uppå LångTibble skogen wid Norrgårdens ängskiärr, 175 alnar öster om 1710 års plats för halvmilstolpe där en ny stenstolpe nu är uppsatt  men som således bör flyttas 175 alnar österut. Vänge 84) 1/2
 
Sedan fortsätter det med Åland och Järlåsa.
 
Jag har boken i min ägo (med dedikation)!  Där finns även instoppat mina anteckningar från Stefan Lundins föredrag om gästgiverier som hölls på ULA i samband med att boken kom ut. Kontakta honom om du vill veta något mer om detta. Han har jobbat med detta i många år och har en jättedatabas i ämnet.
 
När det gäller Märstas gästgiveri(er) så är Ragnar Fornö en expert i ämnet och han kan också mycket om sträckan Stockholm-Uppsala.  
 
För övrigt så hette Dag Hammarskölds väg tidigare Drottning Kristinas väg och är således tämligen gammal. Vid Flottsund fanns färjor o senare kabelfärja.}}
 
Se också:  
http://www.nattrabyvagmuseum.se/kallor.html
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-09-20, 12:26
Svar #11

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2022-06-30, 17:06
    • Visa profil
Längre från stan, riktning Flottsund, hette Dag Hammarskjölds väg Stockholmsvägen.

2009-09-21, 11:34
Svar #12

Utloggad Sven Lindberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 122
  • Senast inloggad: 2011-11-06, 17:24
    • Visa profil
Hej igen Jonas
Om Du går in på  
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/advancedsearch.html
och väljer Lantmäterstyrelsens arkiv , Karttyper och Vägkartor samt Uppland så kan Du titta på en karta från 1731 med alla gästgiverier.
(ev efter att ha laddat ned DjVu)
Från västra Uppland fanns ju också vägar till Stockholm väster Mälaren. Då kommer ju Dalkarlsbacken vid Stäket in. Googla gärna om den och vilket arbete man hade för att komma förbi där på 1600 talet.
 
Jag tror att en kronans karlar red, det gjorde besuttna. De var vana. Biger Jarl lär ha haft krökta smalben efter mycket tid på hästryggen. Ridande kom de  upp tilloch kanske över  10 km/timme. De fick ju byta hästar under vägen så de red på utvilade höstar till skillnad från dem som rider 12 mil terrägnritt i dag.  
 
Reste han samma sträcka flera gånger hade han nog överenskommelser med bönderna och hittade bästa vägen.
En anställd vid krigskolleget och med gård i Uppland hade säkert vänner och bekanta på slotten och de stora gårdarna utefter vägen så han fick bättre service än om han anlitade de vanliga bönderna.
Jag tror att Din anfader kunde  ta sig till och från sin gård till Stockholm på mindre än ett  dygn om han ville, ridande med följe och reservhästar.
MVH
 
Sven
 
(Meddelandet ändrat av shl 2009-09-21 12:06)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna