Jag fick i julpresent en bok “Naval Battles of the Civil War” och läste i söndags om slaget vid Hampton Roads. Jag kan således inte låta bli att ge en kort sammanfattning.
USS Merrimac togs av Confederationen upp från flodsbottnen, där hon sänkts av sin besättning, och bepansrades. Hon döptes också om till CSS Virginia. Hennes uppgift blev att bryta unionens blockad vid Hampton Roads. I första dagens strid sänkte Virgina USS Cumberland och USS Congress utan egna skador eller förluster.
När Virginia nästa dag skulle ta upp slakten av Unionens fartyg dök dock oväntat USS Monitor upp, som var helt ovetande om föregående dags strider, och fick i uppgift att försvara USS Minnesota som gått på grund.
Monitor tog upp striden med Virginia och med sitt rörliga kanontorn och sin snabbhet och manöverförmåga kunde hon circla runt Virgina och beskjuta henne utan att komma i vägen för Virginias bredsidor. Ingendera fartygs kanoner kunde bryta den andres bepansring. Efter flera timmars strid bestämde sig Virginias befälhavare för att dra sig tillbaka. Som Monitor hade i uppgift att försvara USS Minnesota upptog man inte förföljandet.
Även om Monitor inte besegrade Virginia (Merrimac) så blev utgången att Sydstaterna inte bröt nordstaternas blockad och striden blev därmed avgörande för krigets slutliga utgång.
USS Monitor sjönk i en storm 31 december 1862 utanför Cape Hatteras. Virginia blev så småningom instängd och sprängdes av sin besättning.
I boken beskrivs John Ericsson som “an irascrible Swede whose genius as an engineer and inventor was surpassed only by his ego.”
Roolaid