ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Sekulariseringen  (läst 3542 gånger)

2010-03-17, 12:32
läst 3542 gånger

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Som ateist och sedan tre generationer tillbaka tillhörande en sekulariserad familj och med mer eller mindre ateistiska/sekulariserade förfäder och förmödrar tänkte jag ställa en fråga om när det för statstjänstemän blev tillåtet att lämna den dåtida svenska statskyrkan. Min far (och mor) lämnade den på 1960-talet (och vi besökte endast kyrkor då någon gifte sig eller begravdes för att bevisa dessa personer vår respekt och minnas dem) då detta blev möjligt; Men jag förstod på min far att han som statstjänsteman skulle ha både varit döpt och konfirmerad i den rätta tron (alltså den lutherska trosbekännelsen i den svenska statskyrkan; en tro han och hans föräldrar aldrig delade...). Sekulariserings processen är ju en långvarig process som pågått sedan flera århundraden och ett stort framsteg för oss alla, både ateister och troende för den ger oss en personlig frihet att välja vad vår livsfilosofi och eventuella tro ska innehålla liksom de politiska ställningstaganden vi kommer fram till ska vara så.  
När tilläts det för statstjänstemän att inte vara medlemmar av den svenska stats kyrkan? Fanns det undantag tidigare, dvs jag har läst om att man måste ha tillhört annat religiöst samfund skulle kunna ha accepterats, men att hel stå utanför någon form av religiös tillhörighet inte kom på fråga, var det möjligt om man skulle arbeta inom den offentliga sektorn?
Jag försöker förstå vad dessa förfäder hade att kämpa emot för att kunna leva sina sekulariserade liv med värdighet innan religionsfriheten blev allmän.
 
Mvh Steve

2010-03-17, 19:27
Svar #1

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
1870  
- I Sverige får icke-protestantiska trosbekännare rätt att bli statstjänstemän och riksdagsmän, men endast medlemmar av den svenska statskyrkan tillåts bli exempelvis lärare, sjuksköterskor eller regeringsmedlemmar.
 
http://www.alltombibeln.se/kristendomenshistoria/1801.htm
 
1951
I Sverige införs religionsfrihetslagen som klargör att Svenska kyrkan är ett trossamfund och inte en del av statsapparaten. Frikyrkorna blir i flera avseenden jämställda med Svenska kyrkan, till exempel när det gäller vigsel och begravning. Varje svensk får rätt att utträda ur Svenska kyrkan utan att inträda i annat samfund - eller anta vilken religion han/hon önskar. Kloster får dock endast inrättas med tillstånd från Kungl Maj:t.
 
http://www.alltombibeln.se/kristendomenshistoria/1901.htm

2010-03-17, 19:33
Svar #2

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
1951 års religionsfrihetslag gällde från 1/1 1952. Här är paragrafen du frågade efter:
 
4 § Ej må någon vara skyldig tillhöra trossamfund. Åtagande i strid mot denna bestämmelse vare utan verkan.  Med trossamfund förstås, förutom svenska kyrkan, sammanslutning för religiös verksamhet, vari ingår att anordna gudstjänst.”

2010-03-17, 20:31
Svar #3

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Tack Torbjörn:
 
Ja det var ungefär så jag har förstått det genom mina föräldrar när jag växte upp och nu har jag tacksamt mottagit denna bekräftelse av dig, Tack!
 
När man gått i skolan på 60-talet (innan 1968) har man ju haft kristendomskunskap vilken då var förkunnande, jo jag fick motgiftet hemma...
 
Men varför har denna påverkan fortsatt i realiteten så länge?  
 
En annan fråga om någon är intresserad; redan tidigt på 1960-talet fanns katolska kloster med nunnor i stadsdelen Johanneberg i Göteborg där jag gick i skolan under tre år,. Hade detta endast ca 10 till tolv år bakom sig eller hade de (se Torbjörns svar ovan) fått speciellt tillstånd av Kungl. Maj:t sedan länge?  
 
Jag har också på 60-talet besökt Hedendomen dvs katolska kyrkan i Göteborg för just vigslar och begravningar (se mitt inlägg ovan) men hur länge hade den katolska kristendomen fritt fått verka i Sverige (med alla de märkliga inskränkningar som då fanns innan)?  
 
[Ett stycke har raderats av moderatorn eftersom det stod i strid med AF:s ordningsregler.]
 
Mvh Steve

2010-03-17, 21:27
Svar #4

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 449
  • Senast inloggad: 2023-11-01, 21:59
    • Visa profil
Min far, nu död sen flera år, gick ur Svenska kyrkan någon gång på 1950-talet, kanske var det 1951. Jag minns att han sade, att då först var det tillåtet att gå ur statskyrkan (som den ju hette då) och ändå få behålla sina medborgerliga rättigheter.
Vilka rättigheter kunde det handla om, och som man tydligen tidigare kunde förlora? Rätt att rösta? Rätt att söka vissa tjänster? Annat?
Vänligen,
Sylvia

2010-03-17, 22:06
Svar #5

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
När jag låg på ett vanligt kommunalt sjukhus i Frankrike på 1960-talet snörpte sjuksköterskorna (nunnor) på munnen och gjorde många extra korstecken när de kom underfund med att jag var lutheran. Det måste man berätta för att inte bli begravd på fel sätt.  
 
Den berömda sekulära franska staten har också den sina praktiska begränsningar.

2010-03-17, 22:37
Svar #6

Utloggad Moderator Övriga ämnen

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 310
  • Senast inloggad: 2016-04-08, 13:43
    • Visa profil
Jag har sett mig föranledd att radera ett stycke från Steves senaste meddelande (kl 20.30 17 mars) eftersom det stod i strid med ordningsreglerna. Det är en sak att diskutera historiska sakförhållanden i syfte att försöka utröna hur det förhåll sig. Det är en annan sak att diskutera dagspolitik; det här är inte platsen för det eftersom vi diskuterar släktforskning och närliggande områden.
 
Jag vill påminna om dessa rubriker från ordningsreglerna:
Tankeutbyte, inte agitation Var alltid artig och vänlig

2010-03-17, 22:44
Svar #7

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
OK jag accepterar naturligtvis detta!
 
Mvh Steve

2010-03-17, 22:45
Svar #8

Utloggad Moderator Övriga ämnen

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 310
  • Senast inloggad: 2016-04-08, 13:43
    • Visa profil
Ett inlägg daterat 22:42 har raderats.
 
Tillägg: utmärkt Steve.

2010-03-17, 23:24
Svar #9

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11831
  • Senast inloggad: 2023-11-26, 10:48
    • Visa profil
Från 1951 kunde man gå ur statskyrkan utan att tillhöra ett annat godkänt samfund, då infördes lag om religionsfrihet i Sverige. Den gäller dock inte kungen och hans familj (de som finns i tronföljden), de måste enligt grundlagen vara med i svenska kyrkan dvs den evangeliska tron.

2010-03-18, 08:45
Svar #10

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Först 1951 kunde kloster grundas i Sverige. Men det lär ha funnits illegala kloster innan dess. Jag mötte en man i Lund som påstod det en gång.
 
/Torbjörn
 
1951 träder en ny religionsfrihetslag i kraft. Varje svensk får utöva den religion han vill. Förbehållslös rätt att utträda ur Svenska kyrkan efter muntlig anmälan. Kloster får inrättas, men endast med Kungliga Majestäts tillstånd. Begreppet främmande trosbekännare utmönstras. Innan 1951 kunde alltså inte katoliker i Sverige bli t.ex. lärare, sjuksköterskor eller regeringsmedlemmar. En katolik fick inte ens läsa på lärarhögskolan. En idag känd katolik i Sverige sökte till lärarutbildning och sedan till sjuksköterskeutbildning men blev nekad inträde till bägge pga sin religionsbekännelse. Det är kanske förståeligt eftersom dessa båda utbildningar förestods av Ecklesiastikdepartementet då.
 
http://www.fragaprasten.nu/html/hist1.htm
 
Även om det egentligen funnits ordnar sedan tidigt 1900-tal blev det med 1951 års religionsfrihetslag lagligt att inrätta kloster i Sverige. År 1963 invigdes karmelitnunnornas kloster i Glumslöv och 1991 invigdes benediktinnunnornas Mariavall i sydöstra Skåne.
 
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Kartor_och_planeringsunderlag/Kulturmiljoprogr am/Skanes_historia_och_utveckling/Religiosa_landskap/Klosterordnar.htm
 
År 1922 valde karmelitklostret i Gent, Belgien, att stödja den katolska missionen i Sverige. Den första skriftliga kontakten mellan Sverige och klostret i Gent påbörjades år 1929 då den katolske kyrkoherden i Helsingborg, monsignore Bernt David Assarsson, skrev till karmelitklostret för att uttrycka sin glädje över deras böner och andliga engagemang för missionen i Sverige. En ivrig brevväxling påbörjades och vid ett besök i klostret 1952 föreslog Assarsson nunnorna att bilda ett karmelitkloster i Sverige. Efter mycket övervägande och bön beslöt de sig att följa Assarssons förslag, och sex belgiska nunnor åkte över till Sverige och slog sig ner i Glumslöf utanför Helsingborg den 17 september 1956. Ett provisoriskt kloster upprättades, ytterligare tre nunnor från Belgien reste till Sverige och 1958 fick de sin första svenska postulant. År 1958 lämnade klostret, som för ändamålet bildat en svensk stiftelse kallad Theresiastiftelsen, en anhållan till Kungl. Maj:t om tillstånd för att upprätta ett karmelitkloster för nunnor i Glumslöf. Religionsfrihetslagen hade i princip öppnat dörren för klosterverksamhet i Sverige men fortfarande fanns det hinder att övervinna.
 
Riksdagen hade möjlighet att uttala sig om saken samt ställa krav, eftersom den nya religionsfrihetslagen innehöll en bestämmelse om att tillstånd endast kunde ges på vissa villkor. Detta blev början till en stor debatt och i november samma år avstyrkte kammarkollegiet anhållan med motiveringen att den inte motsvarade religionsfrihetslagens krav på att kloster endast skulle få inrättas för de svenska katolikernas behov. Eftersom klostret för tillfället endast hade en postulant ansåg man att det inte fanns något klosterbehov i Sverige. En rad remissinstanser rådfrågades av regeringen, däribland länsstyrelsen i Malmö, svenska kyrkans ärkebiskop samt utlänningsdepartementet. Både länsstyrelsen och utlänningsdepartementet hade inga invändningar, däremot ställde sig ärkebiskopen negativ till att tillstånd skulle ges. Frågan som diskuterades mest var om det fanns ett behov av kloster i Sverige för de svenska katolikerna. Ecklesiastikministern Ragnar Edenman ansåg 1961 att en förutsättning för att karmeliterna skulle få tillstånd att upprätta ett kloster borde vara att majoriteten nunnor var svenska katoliker, men han tyckte att det räckte om detta mål uppnåtts uppnås efter några år. Det skulle ju vara svårt att få ett kloster bestående av en majoritet svenska nunnor då det inte fanns ett kloster för svenskorna att inträda i. Vad systrarna i Glumslöf föreslog var att först grunda ett kloster med utländska nunnor där svenska kvinnor sedan kunde upptas. Tanken var att efter ett tag skulle majoriteten i karmelitklostret vara svenska kvinnor. En motion framlades i riksdagen av åtta ledamöter med krav om att majoriteten av nunnorna måste vara svenskar redan från början som ett villkor för tillstånd. Efter en häftig och lång debatt beslöt riksdagen att anta motionen; dock gjordes en reservation mot detta beslut som följde ecklesiastikministerns linje. Frågan behandlades i riksdagen den 5 maj 1961, också då under häftiga och långa diskussioner. I enlighet med 1951 års religionsfrihetslag var alla eniga om att kloster skulle få finnas i Sverige. Motsättningarna gällde på vilka villkor kloster skulle få lov att upprättas, det vill säga om majoriteten nunnor skulle vara svenskar från starten eller inte. Till slut beslöt man att följa ecklesiastikministerns rekommendation genom att bifalla regeringens proposition om att tillstånd skulle ges för att upprätta ett karmelitkloster i Glumslöf. Regeringen gav tillstånd till klostret den 2 juni 1961. Den 3 augusti 1963 invigdes klostret, och därmed fick Sverige sitt första officiella kloster sedan reformationen.[32]
 
31 Yvonne Maria Werner, Katolicism och religionsfrihet. Den svenska religionsfriheten 50 år: Signum 2002:9, s. 36-37
32 Anne-Elisabeth Steinmann, Karmelitorden historia-helgon-anda, Helsingborg 1981, s. 9-99  
 
http://74.125.77.132/search?q=cache:io43Zo7yEYAJ:www.katolik.nu/html/cupp2.htm+k loster+1951+till%C3%A5tet&cd=3&hl=en&ct=clnk

2010-03-18, 09:01
Svar #11

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Det fanns nunnor i Katolska skolan i Göteborg.
 
http://viktortrappsteg.blogspot.com/2010/02/nunnor-i-goteborg.html
http://www.katolska.com/visa.lasso?ukat_id=8000000000036773&kat_id=8450000000001 1670&mall=2-spalt.lasso
 
Dessutom vet jag att fransiscaner finns i Jonsered.
 
Men vilket kloster menar du fanns i Johannedal?

2010-03-18, 11:29
Svar #12

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Ja jag tycker denna fråga är intressant för den är grundläggande för vårt samhälle och hur vi lever sida vid sida med varandra som toleranta medmänniskor!
 
Ja, tack för de upplysningar som Chris och Torbjörn ger oss. vad jag inte fattar är varför kungen och hans familj fortfarande ska tvingas vara lutheraner (om de fortfarande vill vara det är det ju ett personligt val!)? Vi har ju ingen statskyrka och varför ska vår statschef vara medlem av en frikyrka?
 
Torbjörn frågar vilket kloster som fanns i Johanneberg (inte Johannedal!). Ja jag var ju bara ett barn då och gick i Johannebergsskolan så jag kan inte svara på vilken orden etc. detta handlade om, men i ett par av dessa stora villor som ligger bakom Konserthuset och Konstmuseet i backen upp mot Johanneberg var det nunnor som bodde om det kallades kloster eller inte vet jag inte. De levde och verkade i den närmiljön. Vi skolbarn pratade ofta med dem på buss 51 som då i alla fall gick den vägen. En del var riktigt roliga...
Jag har känt en hel del präster, nunnor och även några munkar som jag personligen tyckt mycket om även som den inbitne ateist jag är...
 
Det är också genealogisk intressant att förhålla sig till deras livsval och egentligen ingen varken politisk eller religiös fråga, men mänsklig! Jag överskred väl inte någon regel eller gräns nu?
 
Mvh Steve

2010-03-18, 22:20
Svar #13

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11831
  • Senast inloggad: 2023-11-26, 10:48
    • Visa profil
Det är betydligt svårare att ändra en grundlag! Kungen har alltid varit svenska (lutherska) kyrkans överhuvud, det ingår i jobbet så jag antar att det är skälet.

2010-03-19, 03:23
Svar #14

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Lagen om regentens och tronföljarnas religionstillhörighet är som den är därför att Riksdagen har stiftat den så. Om två riksdagar med mellanliggande val beslutar om en ändring, så nlir det en ändring. Det rör sig inte om något logiskt resonemang som kan vara rätt eller fel, utan om folkets vilja.  
 
För övrigt kan en regent eller tronföljare anta vilken annan religion han/hon vill. Det medför bara förlust av rätten till tronen.

2010-03-19, 22:58
Svar #15

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Vad gäller kloster brukade min farmor berätta om ett besök i Vadstena på sen 30-tal. Hon besökte där ett katolskt Vilohem för trötta själar. Dock kunde hon konstatera att det på insidan hängde en skylt Claustrum...

2010-03-19, 23:09
Svar #16

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Eftersom mitt senaste inlägg tydligen inte fick plats...så kan jag väl tillägga istället för kloster (och Claustrum) ger livet i sig själv en rik möjlighet att få ut det vi vill av det om vi inte går i kloster eller begränsar oss inom religion(en). Vi lever i ett öppet sekulariserat samhälle i Europa idag, det borde inte vara politiskt eller religiöst utmanande för någon!
 
Mvh Steve

2014-04-18, 19:02
Svar #17

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1331
  • Senast inloggad: 2023-11-28, 17:45
    • Visa profil
Sekulariseringen var en långsam process skriver Steve Palmquist här ovan;
 
vet någon om skyldigheten att närvara vid ett visst antal gudstjänster per år togs bort i och med 1809 års grundlag, eller skedde det senare?  
 
Fanns det också en skyldighet att begå nattvarden? Vet någon när den i så fall avskaffades?  
 
De obligatoriska husförhören avskaffades 1888 har jag inhämtat.  
 
Håkan

2014-04-20, 18:22
Svar #18

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3716
  • Senast inloggad: 2023-12-03, 02:03
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Konfirmerade var skyldiga att ta nattvarden minst en gång per år.
Ulf Berggren

2014-04-21, 12:12
Svar #19

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1331
  • Senast inloggad: 2023-11-28, 17:45
    • Visa profil
Vet du hur länge den skyldigheten fanns kvar?

2014-04-21, 19:04
Svar #20

Utloggad Eva Dalin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 15004
  • Senast inloggad: 2023-12-01, 21:02
    • Visa profil
Nattvardstvånget upphävdes 1863.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna