ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 21 maj, 2007  (läst 3699 gånger)

2000-11-23, 19:57
läst 3699 gånger

Carola Ulups

Hej
 
Min fråga gäller konfirmationer förr. Med förr menar jag som i mitt fall 1944. Enligt Carl Johans församling konfirmerades min far 1944 av t.f. S. Gren, St. Råby. Det finns ej antecknat var han konfirmerades någonstans. Kan det vara så att dom förr åkte på konfirmationsläger som även vissa gör idag? St. Råby ligger ju inte precis i närheten av Göteborg. Sen undrar jag om någon stött på Kh. S. Gren och vad hette han i så fall i förnamn? Eller kanske det är så enkelt att Kh.S.Gren verkade i Göteborg. Men har någon något att berätta om konfirmationer förr så är jag väldigt tacksam.

2000-11-23, 21:02
Svar #1

Utloggad Torbjörn Norman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1384
  • Senast inloggad: 2008-07-08, 22:32
    • Visa profil
Hej  
Jag har just jobbat med en konfirmation 1925 i Funbo socken  1 mil utanför Uppsala. Handlarns son som läste på gymnasiet i Uppsala konfirmerades i Uppsala. Han stod upptagen bland konfirmanderna men på särskilt datum och med notering om intyg från Uppsala.
Småpampen på Krisslinge sände sin äldsta dotter på konfirmation i Stockholms Näs och andra dottern i Björklinge.
Nu har jag inte följt upp något sådant ärende men det var mycket vanligt med frikyrklighet bland småborgerligheten vid de här tiden så jag undrar om det kan vara fråga om konfirmation inom någon frikyrkoförsamling som varit aktuellt.  
Nu verkar det ju som om det var en kyrkoherde i ditt fall så ring pastorsexpeditionen i St Råby och fråga. 1988 hade de tel 046-159500.
De brukar ju ha noteringar om konfirmanderna. Och känner säkert till vad S Gren hette i förnamn.
 
Hade det gällt en frikyrkopastor så kan upplysningar finnas på Folkrörelsearkivet om församlingen inte längre är verksam.
 
Kanske hade familjen släkt i Lundtrakten?
 
Hälsningar Torbjörn i Björklinge

2000-11-23, 21:28
Svar #2

John Sidén

Hej Carola!
Utanför Lund fanns det ett hem för vanartiga pojkar, det låg i Stora Råby, att jag känner till det beror på att jag minns en passus i Frithiof Nilsson Piratens bok om Bombi Bitt där just det där hemmet nämns. Tyvärr är det nog inte så trevligt som Torbjörn förmodar, att familjen hade släkt i trakten av Lund, utan snarare att din far faktiskt var intagen på det där hemmet. Troligtvis konfirmerades han i Stora Råby kyrka. Vad prästen heter kan du få reda på senare, jag har inte tillgång till prästmatriklar här hemma men på mitt jobb finns de. Däremot bör din far vara inskriven som konfirmerad i konfirmationsboken i Stora Råby men om jag inte är helt fel underrättad finns den numera i Landsarkivet i Lund. Konfirmanden skulle nämligen skrivas in i konfirmationsboken både i den församling där han/hon var kyrkobokförd och där konfirmationen ägde rum.  
Med vänlig hälsning
John

2000-11-24, 09:26
Svar #3

John Sidén

Hej Carola igen!
Prästen som konfirmerade din far heter Allan Hjalmar Green (tilltalsnamnet är Allan), han är född 1910, vigdes till präst 1933 och blev tf kyrkoherde i Bjällerup och Stora Råby församlingars pastorat utanför Lund 1939. Omsider blev han teologie licentiat och domkyrkokomminister i Lund (från 1962 komminister i Lunds Allhelgona församling). Han avled 1993-12-29. Mer uppgifter om hans tjänstgöring och familj finns i Biografisk Matrikel över Svenska Kyrkans Prästerskap 1970.
Med vänlig hälsning
John

2000-11-24, 13:01
Svar #4

Carola Ulups

Hej Torbjörn och John
 
Tack Torbjörn för din information men det är nog som John säger. Jag ska gå vidare med frågan till Landsarkivet i Lund så får vi se vad det blir av det. Boken som du nämner John den ska jag gå igenom och läsa. Sen ska jag försöka ta reda på vad det var för vanartiga pojkar som hamnade på hemmet som låg i St. Råby. Vad kan dom ha gjort som hamnade där?
 
Med vänliga hälsningar
 
Carola

2001-02-06, 17:12
Svar #5

Niclas Andreasson

hur pass bra information??
 
Jag är en släktforskare som arbetar mest med födelse,dop,vigsel,död/begravning och husförhörsl.
 
Undrar bara hur mycket det finns i konfirmationsböckerna om det är av värde att beställa dessa för kompletering till det övriga materialet.
 
Har aldrig beställt några konfirmationsböcker tidigare, har jag nytta av det i min vanliga släktforskning?
 
Vänliga hälsningar,Niclas

2001-02-08, 15:37
Svar #6

Karin Jirénius

Hej Niclas!
Om konfirmationsböcker och vad du hittar där kan du läsa i Släktforska steg för steg av Per Clemensson och Kjell Andersson (i min utgåva på s 46 ff). För övrigt en mycket upplysande bok i alla avseenden hur man går till väga.
Har själv inte använt mig av konfirmationsböcker ännu, har fullt upp med vanliga kyrkböckerna...
Hälsningar
Karin

2001-02-09, 14:13
Svar #7

Utloggad Arne Sörlöv

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 715
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 12:15
    • Visa profil
Det kan finnas intressanta uppgifter i konfirmationsböckerna. Till en av mina förfäder finns faderns namn yrke och hemsocken angiven.  
Testa gärna
Mvh Arne

2001-08-15, 08:33
Svar #8

Paul Axelsson

En stilla undran....
 
Jag har ärvt en del uppgifter och undrar över följande.
 
Det verkar som man konfirmerades några månader efter födelsen förr, numera är man i 14årsåldern.
 
När bytte man tidpunkt för konfirmationen?
 
Vilka skäl hade man för att konfirmera ett litet barn istället för att vänta till det blev en tonåring som man gör idag?
 
Är helt ny på det här med konfirmation.
 
/paul

2001-08-15, 10:43
Svar #9

Utloggad Torbjörn Norman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1384
  • Senast inloggad: 2008-07-08, 22:32
    • Visa profil
Paul
Ett barn som vid födelsen ansågs ha små möjligheter att överleva brukade omgående nöddöpas av någon granne eller liknande som visste hur man skulle göra. Kom prästen sedan tillstädes medan barnet levde brukade han konfirmera dopet. Kan det vara detta du menar.  
Den vanliga konfirmationen innebär bl a att personen får rätt till att ta emot nattvarden, något som ett spädbarn inte kan göra.
Har du något exempel på text där ordet konfirmation ingår?

2001-08-15, 13:06
Svar #10

Paul Axelsson

Torbjörn
Jag har fått en del data som jag håller på (så gott jag kan) gå igenom. Det är i stort sett en massa namn och datum. Så du menar att den gamla konfirmationen och den nya inte är samma sak? Hmm....jag använder Min Släkt och la in uppgifterna under rubriken konfirmation, ska kanske göra egen rubrik istället typ konfirmation av dop. Jag är ganska färsk på det här med släktforskning men ett o annat har jag förstått.
 
Konfirmerades barnen senare i livet också på samma sätt som sker idag? De exemplen som jag har är allså bara text (i datorn)
 
En fråga till....
Alla faddrar som finns med, skrevs dom upp vid prästdopet eller innan?
 
Mvh
/paul

2001-08-15, 15:49
Svar #11

Utloggad Torbjörn Norman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1384
  • Senast inloggad: 2008-07-08, 22:32
    • Visa profil
Den vanliga konfirmationen har vad jag vet under historisk tid skett kring 15-årsåldern. Jag har inte stött på det i praktiken längre tillbaka än mitten av 1700-talet.
Kyrkolagen 1686 satte åldersgränsen till 13-14 år. (Svensk Uppslagsbok 1935)
 
Då du frågade om konfirmation av småbarn försökte jag finna en förklaring till detta genom ordlikheten i konfirmation = bekräftelse av ett nöddop. Det rör sig alltså inte i detta fall om den konfirmation som innebar att konfirmanden fick en bibel med inskrift av prästen, en klocka och i mån av möjligheter en del presenter.

2006-11-01, 14:59
Svar #12

Utloggad Jacob Hejmdal Gren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 521
  • Senast inloggad: 2017-02-19, 23:23
    • Visa profil
Kære alle!
 
Som dansk slægtsforsker er jeg vant til at inddrage konfirmationer i min forskning. Allerede da nutidens konfirmation blev indført i 1730'erne begynder der i nogle sogne at være indtegnelser i kirkebøgerene. Fra omkring 1814 bliver det obligatorisk, så alle kirkebøger nu indeholder konfirmationer med flere gode oplysninger for slægtsforskere.
 
I min slægtsforskning i Sverige er jeg endnu ikke stødt på konfirmationer. Er det mig, der ikke har kigget de relevante steder? Findes der optegnelser over konfirmationer eller lignende i Sverige? Hvor skal man finde disse, hvis de eksisterer?
 
På forhånd tak,
 
Jacob Hejmdal Gren

2006-11-03, 08:55
Svar #13

Utloggad Ingrid och Olof Bergström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 853
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:26
    • Visa profil
Ibland finns det listor över konfirmanderna i slutet av husförhörslängderna i Sverige. Men det brukar inte vara så många upplysningar, bara namnet och gården.
 
hälsningar Ingrid
Olof och Ingrid Bergström

2006-11-03, 17:21
Svar #14

Utloggad Jacob Hejmdal Gren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 521
  • Senast inloggad: 2017-02-19, 23:23
    • Visa profil
Tak for svaret Ingrid :-)
 
Få oplysninger er bedre end ingen oplysninger, så jeg håber, at jeg vil være heldig at finde nogle i slutningen af husforhørerne. I hvilken tidsperiode kan man støde på dette?
 
Har andre andre gode råd?
 
Tak,
 
Jacob

2006-11-03, 18:15
Svar #15

Utloggad Karin Ekeroth

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 674
  • Senast inloggad: 2012-01-29, 22:10
    • Visa profil
Jacob,
 
Jag vet att i husförhörslängderna för Ånimskog (Dalsland) Älvsborgs län, finns det i  innehållförteckningen över längden en rubrik Nattvardsbarn Där finner man en uppräkning av de ungdomar som konfirmerats. Jag har använt det för att hitta en familj, då jag inte varit säker på gårdens namn, utan bara vetat att barnet hette Maria och var född ungefär då och då. Det underlättade att kunna titta i Nattvardsbarn och hitta lämpliga kandidater att gå vidare med. Detta var för åren runt 1870.
 
Jag tror även att det kan stå admitterad i husförhörslängderna och att detta skulle betyda första nattvarden, dvs konfirmationen. Detta är jag dock inte till hundra procent säker på. Kanske lämpligt att ställa den frågan. Titta i längderna och se om du ser adm. och ett årtal som skulle stämma in på konfirmationsålder ca 14 15 år.
 
mvh, Karin

2006-11-04, 06:10
Svar #16

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Catechismilängderna används i Sverige enbart för att komplettera andra källor eftersom vi har våra utmärkta husförhörslängder.
Ett exempel är hur Karin använt dem, ett annat hur jag själv använt dem: i en socken finns inga födelseböcker för ett antal år i mitten på 1700-talet. I husförhörslängderna anges en man vara född olika årtal i varje längd - vid kontroll av catechismilängden visar det sig att han konfirmerades 1780, vilket gör att ett av de föreslagna årtalen - 1765 - stämmer bra.
 
Är man nyfiken på exakt när konfirmationen skedde (det var tidigast det år konfirmanden fyllde femton, men kunde gärna vara senare - prästen gjorde bedömningen om den blivande konfirmanden var tillräckligt vuxen) så kan man, som Karin säger, ibland se adm. - men man kan också se det på när anteckning om närvaro vid HH Nattvard förekommer första gången (nattvardsgångsdatum är f.ö. också ett bra sätt att komplettera flyttinformation - i många socknar antecknas inte datum för flytt inom socknen).
 
Ingela

2006-11-05, 19:41
Svar #17

Utloggad Jacob Hejmdal Gren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 521
  • Senast inloggad: 2017-02-19, 23:23
    • Visa profil
Mange tak også til jer, Karin og Ingela! Jeres indlæg var meget informative og med gode råd, som jeg kan bruge i min videre forskning...
 
VH Jacob

2007-05-19, 15:24
Svar #18

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Hej!
 
När jag nyligen skulle leta efter min farfars morfars mors (Kjerstina Persdotter, född 1834) konfirmationsbetyg, fick jag läsa något som jag misstänker knappast var menat för eftervärlden att ta del av, eller antingen så var prästen bara en mycket sträng man. I Hög och Kävlinge församlingar i Skåne konfirmerades nämligen barnen år 1850 den 14/4, av vice pastor Ekvall. Han hade skrivit vilka betyg Kjerstina hade i början av konfirmationsundervisningen, samt vilka hon hade vid slutet (hon hade läst upp samtliga betyg), men där slutade de snälla orden...han hade skrivit som anmärkning om henne att hon visserligen ägde Nya Testamentet, men att hon var dum och fattig!! När jag läste vidare bland anmärkningarna på övriga av 1850 års konfirmationsbarn så märkte jag att det knappt var ett enda barn som hade fått goda vitsord!
 
Ola Lundbergs son Per angavs vara kall och utan alfvar, soldaten Pål Dauns son Hans var sjuklig och hård, korpralen Jöns Munters son Hans var en förlorad son utan ånger, och anges ha rymt från konfirmationsläsningen och tagit värvning för att slippa konfirmeras, åboen Nils Pålssons dotter Boel var kall och dum. Av Kävlinge-barnen var arbetskarlen Ola Olssons son Ola dum och ur stånd att något lära, Sven Perssons dotter Elna dum och tanklös utan intryck och åboen Arild Perssons dotter Karna var utan fattningsgåfva. Värst kommentar hade dock torparen Anders Mårtenssons dotter Kjerstina i Hög fått, som enligt prästen var kall och blir en sköka eller tjuf. Ett av få barn som hade fått goda vitsord var kyrkvärdens son... [Högs kyrkoarkiv DI:1, Längder över nattvardsungdom].
 
Har någon stött på något liknande? Visst kunde barnen kanske ha haft dåliga kristendomskunskaper, men att insinuera att en femton år gammal flicka skulle komma att bli en sköka och tjuv?!
 
Mvh/Markus.
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2007-05-19, 17:13
Svar #19

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej Markus!
 
Inte undra på att en av dem rymt från komfirmationsundervisningen!
 
Man får den känslan av att den här prästen hamnat på fel ställe, där han absolut inte ville vara. Han ser fel på allt och alla. Ingen lycklig man precis.
 
Det skulle vara intressant att läsa något herdaminne över denna elake och hårda präst!
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-05-20, 16:12
Svar #20

Joakim Bång (Slethoegius)

Hej Markus och Ann-Mari,
 
Den enda vice pastor Ekvall jag kan hitta i Lunds stift är följande person:
 
Carl Johan Isak Ekwall, född 1812-07-17 i Malmö, död 1870-11-24 i Sundsvall. Prästvigd 1841-12-19 och tjänstgjorde därefter som adjunkt och vice pastor i flera församlingar i Lunds stift. Han flyttade till Medelpad 1856 där han tjänstgjorde i Ljustorp och Selångers pastorat. Han blev komminister i Sundsvall 1859 och var även extra lärare vid läroverket där 1862-69. Han ansågs för synnerligt skicklig pedagog och verkade i denna egenskap både vid folkskolan och elementarläroverket samt såsom privatlärare. (Källor: Lunds och Härnösands stifts herdaminnen)
 
Det låter ju inte riktigt som samma person, eller så hade han en allämnt negativ syn på barn från enklare förhållanden.
 
mvh
Joakim

2007-05-20, 17:33
Svar #21

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Ja, det var väl skillnad på folk och folk förstås. Det var väl finare att vara lärare till förmögnas barn än till torpares.
 
Att han var skicklig som pedagog, bör kanske inte betyda att han var omtyckt.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-05-20, 19:03
Svar #22

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Mycket intressanta uppgifter - tyvärr kunde jag inte helt läsa den grymme vice pastor Ekvalls initialer bland konfirmationshandlingarna, jag tolkade dem i all hast som O. F., men inser nu att det mest såg ut som krumelurer.
 
Jag hittade förresten fler uppgifter i ämnet - vid en genomgång av Högs husförhörslängd kring 1850 märkte jag att prästen har skrivit observeras noga som anmärkning på flera av 1851 års konfirmationsbarn. Om det är vice pastor Ekvall eller kyrkoherden själv som har skrivit detta är okänt.
 
Mvh/Markus.
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2007-05-21, 13:04
Svar #23

Utloggad Sten-Hermann Schmidt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 218
  • Senast inloggad: 2017-12-19, 15:09
    • Visa profil
Utan att hävda någon särskild kunskap, skulle jag dock tro att även språkbruket och uttrycken liksom orden har genomgått betydelseskiftningar, att de därmed inte nödvändigtvis har helt samma betydelse och valör i våra öron som i prästens för 150 år sedan. Därmed inte sagt, att man inte var strängare med barn förr.
mvh
Sten-H

2007-05-21, 16:03
Svar #24

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Hej Sten-Hermann!
 
Detta funderade jag också på. Åtminstone uttrycket dum bör väl hamna i samma fack som ordet idiot, som på 1800-talet hade en helt annan betydelse än vad det har idag. Dum är väl helt enkelt rak på sak för har svårt att lära sig eller något liknande.  
 
Det jag dock reagerade mest på var ...och blir en sköka eller tjuf. Det låter väldigt hårt i mina öron, den stackars Kjerstina måste ha gjort något väldigt illa som fick sådana hemska vitsord.
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2007-05-21, 16:25
Svar #25

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Går det att följa Kjerstina i hfl och a reda på hur det gick för henne? Någon form av upprättelse skulle känas skönt om hon fick.
 
Helene

2007-05-21, 16:48
Svar #26

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Ja, Helene, en upprättelse för Kjerstina vore på plats!
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-05-21, 19:49
Svar #27

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Hej!
 
Goda nyheter om Kerstina! Herr Ekvall var nog inget vidare karaktärsvittne. Jag följde Kerstina från den ena pigtjänsten till den andra utan minsta snedsteg eller notering i anmärkningskolumnen. Så 1861 gifte hon sig med husmannen Lars Petersson i Gissleberga, Norrvidinge, och 1862 föddes deras son Peter.
 
Möjligen kom hon från en problematisk familj, och det är därför Ekvall hade så låga tankar om henne. Om fadern Anders Mårtensson står i anmärkningarna något om att han varit på särskilt förhör. Redan 1852 dog han på Lunds lasarett.

2007-05-21, 20:02
Svar #28

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Där fick du, pastor Ekvall! :-)
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-05-21, 20:42
Svar #29

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Hej!
 
Nu har jag följt Kjerstina, och här är resultatet:
 
Kjerstina Andersdotter föddes 1834 den 28/1 i Örja, som dotter av torparen Anders Mårtensson och Bengta Hansdotter. Hon inflyttade som liten tillsammans med syskonen och föräldrarna från Västra Karaby till Hög Nr 16 i Hög 1843.
 
Efter konfirmationen flyttade Kjerstina, 16 år gammal, 1850 till Västra Karaby, där hon inflyttade hos Lars Nilsson på Karaby 22 [s. 233]. Hon flyttade [okänt år] till s. 156 i Västra Karaby till Per Persson på Karaby 8, och 1853 flyttade hon till s. 16 i Västra Karaby, Håkantorp 2. År 1854 flyttade hon till Dagstorp, inflyttad hos Anders Jönsson på Dagstorp 10 och 1855 flyttade hon till Dagstorp 2. År 1857 flyttade hon tillbaka till Västra Karaby, där hon inflyttade på Karaby 37 [s. 297], och 1859 flyttade hon till Norrvidinge, inflyttad på Håstenslöv 5. 1860 flyttade hon till Billeberga, inflyttad på Hellstorps gård [nu har hennes födelsedatum ändats till 1832 28/6].  
 
Vid 26 års ålder gifter Kjerstina sig 1861 14/5 i Billeberga med husmannen Lars Pettersson, född 1823 29/10 i Svalöv (hennes mor, änkan Bengta Hansdotter, gav personligen sin tillåtelse till äktenskapet).
 
Kjerstina flyttade 1861 till sin make i Norrvidinge, och Gissleberga 8 hus [s. 127]. 1863 flyttade de till Trää 3 [s. 81], där de blev boende. I äktenskapet föddes barnen Peter (1862 7/5), Elna (1863 29/11, gift med en jordbruksarbetare och tunnbindare i Västra Karaby), Anders (1866 13/3), Anna (1869 7/1, död 1882 15/10), Hanna (1871 5/7, piga i Malmö) samt Ingri (född 1874 3/4, död 1874 28/5).
 
Med tiden blev familjen inhyses på Trää Nr 3, och det är noterat att maken Lars var fattighjon. Vid 42 års ålder blir Kjerstina Andersdotter änka, när maken dör 1874 25/12. Hon blir därefter själv fattighjon, och är noterad som inhyses på Trää Nr 3 vid folkräkningen 1900.
 
Som synes, Kjerstina levde ett både hårt och fattigt liv, hon fick följa flera av sina barn till graven och blev änka tidigt - men hon blev varken sköka eller tjuv.
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna