Gåvor till kyrkan i gamla tider

[Hans Tåhlin]

En genomgång av Kyrkböcker från 1600-talet har visat, att gåvor till Kyrkan inte omfattades av någon enhetlig tradition. Inom vissa socknar i Småland t.ex. var det relativt sällsynt med sådana gåvor, medan inom andra socknar givmildheten verkade vara mycket stor, vilket bl.a. visas av det stora antalet sidor i Kyrkboken, som härrör från redovisningen för detta. Säkert har detta att göra med, hur välbeställda givarna - och därmed socknen - kunde vara. I socknar med stor givmildhet förekommer gåvor i samband med så gott som samtliga dop, vigslar och begravningar liksom av mer allmänna anledningar, t.ex. vissa kyrkohögtider etc, medan andra socknar verkar vara betydligt mer återhållsamma i fråga om dessa sedvänjor.
 
Finns det någon, som vet, om det en gång i tiden utfärdades mer allmänna rekommendationer betr. gåvor av det här slaget? (vilka händelser som hade relevans, givarnas art, gåvornas storlek, etc).
 
Så en speciell fråga i sammanhanget, som gäller Landsstatstjänstemän såsom Befallningsmän (Kronofogdar), Häradsskrivare resp. Länsmän, etc: Om en sådan befattningshavare förekommer rel. regelbundet i en sockens Kyrkoböcker, kan man då ta för givet, att vederbörande är bosatt i socknen i fråga, eller kan det finnas andra bevekelsegrunder för honom att skänka pengar till socknen än födelser, giftermål eller dödsfall (ofta betecknat som Testamente, och då med sterbhuset som givare)? Jag har nämligen en längre tid och förgäves i många fall letat med ljus och lykta efter bostadsort för den här typen av Landsstatstjänstemän, och Kyrkoböckerna skulle därvid ev. kunna vara ett ”halmstrå” i letandet.

[Olle Elm]

Hej Hans,
Har inget svar på Din fråga ang allmänna rekommendationer betr. gåvor, men är intresserad av Din slutsats att Inom vissa socknar i Småland t.ex. var det relativt sällsynt med sådana gåvor, medan inom andra socknar givmildheten verkade vara mycket stor. Min tanke blir att för att kunna dra denna slusats, måste ett jämförbart undersökningsmaterial finnas. Är det så i Din undersökning? Både vad gäller tidsperiod, befintliga underlag i kyräk (ex vis specialens förekomst).
Är själv hängiven kyräk-undersökare, men har inget större urval i Småland. Dock blev jag förvånad över att det t ex i Hauridas kyräk fanns så många utsocknes givare -Väg-kyrka tänkte jag - samt att det i Lommaryds kyräk fanns så få givare från Vireda sn ...men det är ju en annan historia.
 
Så till Befallningsmän (Kronofogdar), Häradsskrivare resp. Länsmän, etc:s förekomst i kyräk. Jag tror att man lite slarvigt kan säga: Antingen bor personen i närheten (sockennivå), har släkt i närheten, eller har förrättningsställe i närheten; det sista väl gällande vanliga gåvor, inte testamente, eller annat som Du säkert kan hänföra till fördelse, giftermål och död.  
Vänligen,
Olle

[Hans Tåhlin]

Hej Olle och tack för dina synpunkter.
 
Mina reflektioner betr. olika tillvägagångssätt betr. gåvor till kyrkan i olika Smålandssocknar baseras inte på någon vetenskaplighet på något sätt - jag har helt enkelt haft anledning den senaste tiden att granska de kyrä, som funnits tillgängliga för socknar i nuv. Alvesta, Ljungby , Markaryds, Älmhults samt Växjö kommuner under tiden 1667-1690.
 
Jag vet inte, om detta ger svar på din fråga betr. representativitet.
 
Bästa hälsningar
 
Hans T.

[Lars Nylander]

Jag har skrivit en liten artikel till årets Släktforskarnas årsbok. Denna artikel har titeln Tavlor, initialer och gravhällar :
Kyrkoinventarier som källor vid genealogisk forskning, och behandlar inte frekvenser av givmildhet, men kan kanske vara av intresse ändå.

[Björn Engström]

Gåvor till kyrkan kan vara av många olika sorter. Dels till kyrkan, de fattiga och även direkt till prästen.
För att få en rättvis bild av hur gåvor ges ska man jämföra kyrkoräkenskaper och fattigräkenskaper. I olika socknar finns lite olika tradition vart man lämnar sina gåvor. I vissa socknar ges huvudsakligen gåvor till de fattiga. Detta gäller särskilt gåvor från allmogen. Större gåvor gavs oftast till kyrkan och finns under kyrkoräkenskaperna.  
Eventuella gåvor direkt till prästen är ju mycket sällan dokumenterat, annat än möjligen i pålysningdsböcker, husförhörsprotokoll(särskild protokollsbok) och i något enstaka fall i domboksprotokoll.

[Hans Tåhlin]

Hej Lars och Björn och tack för era inlägg, som ger mig goda uppslag för hur jag ska gå vidare.
 
Om det är någon av er eller någon annan hjälpsam person, som abonnerar på Genline och som är bra på att tyda stilar från 1600-talet, kan jag ge ett par bra exempel på givare och gåvor, som skulle kunna belysa, vad jag menade med mitt första inlägg i den här diskussionen.
 
Tacksam för kommentarer betr. detta alltså och med
 
Bästa hälsningar
 
Hans Tåhlin

[Birgitta Ohlsson]

Hej  
 
Det var länge sedan någon skrev något under denna rubrik men jag gör ett försök. Jag undrar om olika sorters gåvor hade olika betydelse? Jag har en ana som t ex skänkte en gyllene ring och såg även att någon skänkte ett hårspänne? Detta gäller under 1600-talet.
 
Mvh
 
Birgitta

[Birgitta Ohlsson]

Kanske en dum fråga men när det t ex står test efter hustrun, för båraklädet i kyrkoräkenskaperna har jag antagit att hustrun är död men stämmer det?  Om det istället står Isak test efter sin hustru, 12 öre betyder det samma sak? Vad är annars skillnaden mellan de båda uttrycken?
 
Mvh
 
Birgitta

[Olle Elm]

Hej,
Förmodar att det inte bara står test efter hustrun, för båraklädet i kyräk. Kan Du förklara ändå mer specifikt?
Vänligen,
Olle Elm

[Birgitta Ohlsson]

Nu vet jag inte om du har tillgång till Genline så du kan titta på notiserna som jag menar men jag lämnar sidhänvisningar. Första notisen om båraklädet står i Åby C:1 s 269 Test efter Måns i Tokebo 1 daler på raden under står det för båraklädet 10 öre.  
 
Den andra notisen finns på Åby C:1 s. 268
1679-02-02 Isak i Tombo test efter sin hust, 2 öre. Det står inget om något bårakläde.
 
 
Det jag först och främst är undrar över är om test efter sin hustru betyder att hustrun är död? Jag skulle även uppskatta en förklaring av vad båraklädet var för något och varför man betalade eller skänkte pengar för/till detta ibland men inte alltid?  
 
Mvh
 
Birgitta

[Leif Gson Nygård]

Du pekar på något viktigt här, Birgitta, som det är lätt att förbigå.  
 
Vid några tillfällen, då noteringar i dödboken saknas, har jag i just kyrkoräkenskaperna återfunnit den typ av notering som du refererar till.
 
Efterlevande skänkte vanligtvis en summa pengar till kyrkan i samband med en närståendes begravning. Det gällde då bårkläde (svepning), klockringning och gravöppning (grävning av grav). (Vi ett tillfälle skänktes en slant för mulldygna, som sannolikt menas just detta).  
 
Det var nog inget krav att alla skulle ge en slant, men de flesta såg det säkert som sin plikt i samband med jordfästningen av den närstående. Men var man fattig, och inte hade några pengar, kunde man antagligen ge en gåva istället.
 
Jag tolkar det så att när det noteras om en slant för bårkläde, då är personen i fråga säkert död. Det datum som då anges är begravningsdagen. Detsamma torde gälla om ingen peng noteras för bårkläde, men däremot för test (som jag tolkar som testamentets upprättande). Det kan ju vara så att efterlevande inte hade råd att betala för både testamente och bårkläde m m.  
 
Men måhända finns andra erfarenheter och synpunkter på detta?
 
Mvh Leif

[Birgitta Ohlsson]

Tack för förklaringen det var precis vad jag var ute efter. Ytterligare en anledning till att jag var osäker på betydelsen av test efter är att jag även sett notiser där det står testamente efter sin salig hustru. Jag antar att det bara var prästen som var lite väl övertydlig när han skrev dessa notiser.
 
Mvh
 
Birgitta

[Käll Anghagen]

Hej Birgitta
 
Testamente har två betydelser
 
1. en persons muntliga eller skriftliga föreskrift betr. vederbörandes efterlämnade förmögenhet.
 
2. gåva till kyrkan vid dödsfall i familjen
 
Mvh
Käll

[Birgitta Ohlsson]

Hej Käll
 
Tack för svaret då förstår jag bättre hur det ligger till när det gäller testamenten.
 
Mvh
 
Birgitta

[Käll Anghagen]

Hej igen !
 
Jag erinrar mig nu, att jag också sett ordet testimonium i räkenskaperna för någon småländsk församling.
Ordet betyder vittnesbörd men i samband med gåva till kyrkan vid dödsfall blir det väl ungefär till åminnelse av.
 
Mvh / Käll

[Birgitta Ohlsson]

Hej
 
Det är Åby församling, Kalmar län som jag tittat i. Åby C:1 är väldigt svår att förstå sig på eftersom denna inte är uppdelad där exempelvis födda/vigda/döda står för sig och kyrkoräkenskaperna för sig. Inte förstår jag bättre när jag läser registret i början på korten. Det står tex en sidhänvisning för födda men tittar man på den sidan finns inga uppgifter om några födda utan sida upp och sida ner är fyllda med olika noteringar om skänkta pengar till kyrkan. Jag antar att man via uppgifter som testamente, kyrkogång och bårakläder ändå kan få fram uppgifter om att någon dött eller ett barn fötts men hur skall man få fram namnet på den som dött eller fötts när det tex  endast står Isaks hustru eller Isaks son?  
 
Mvh
 
Birgitta