Forskar i Kemi landsförsamling omkring år 1700. I socknens räkenskapsböcker från den här tiden är det en post bland inkomsterna jag lagt märke till lite extra: föräringar. Det tycks vara penninggåvor till kyrkan på ofta rätt små belopp: 15-30 öre (antar jag), ibland flera daler (från rika människor). Dessa föräringar ges av väldigt många människor, även mycket fattiga människor, påfallande ofta kvinnor, men även män. Man verkar ge sin gåva en gång om året och gåvor strömmar in hela året men kanske allra mest på hösten (skördetid/tacksägelsetid?). Summan för föräringar är flera gånger större än andra kyrkans inkomster tillsammans: begravningspengar, bårklädespengar, böter för otidigt sänglag o.s.v.
Jag undrar om någon av er känner till något om bakgrunden till denna företeelse. Varför gav man? Var det ett sätt att tilldra sig Guds välsignelse? Eller handlade det om tacksägelsegåvor? Var det reglerat på något sätt uppifrån eller kom behovet och initiativet från folket självt? Var det lika vanligt i andra delar av riket som i denna församling? Och själva ordet föräring, användes det i andra delar av landet?