Äldre inlägg (arkiv) till 2000-04-14

[Ingrid Bergström]

Apropå ensamma mödrar: Malin Leijon har berättat här ovan om sin anmoders kanske mindre roliga rekord. Det vore intressant att få veta mer. Vet du något om fäderna? Var alla olika? Bodde hon ensam eller tillsammans med någon? Fick barnen olika efternamn? Hur försörjde hon sig?

[Carl-Fredrik Hanzon]

Nedanstående släktkedja står att läsa i 24  Famous Swedish Americans and their Ancestors, utgiven av Sveriges släktforskarförbund; red. Bo  Lindwall. Den aktuella antavlan #17 (som forskats fram av Stefan Jernberg, Dick Eriksson, Ulf Berggren, Lars Hjelmström och Lars-Gunnar Carlsson) behandlar anorna till den kände sångaren, låtskrivaren och skådespelaren Chris Christopherson (Jag är osäker på stavningen; i antavlan kallas han Kris Kristofferson) Den siste i raden nedan är hans farfars far.  
 
Kristofer Halvardsson, d 1692, bonde i Heden, Nås sn (Dalarna)
son:
Kristofer Kristofersson, 1661-1740, bonde i Heden
son:
Kristofer Kristofersson, 1693-1761, bonde i Heden
son:
Kristofer Kristofersson, 1729-1778, bonde i Heden
son:
Kristofer Kristofersson, 1763-1817, bonde i Heden
son:
Finn Kristofer Kristofersson, 1798-1857, bonde, sedan torpare i Heden
son:
Finn Kristofer Kristofersson, f 1835landbonde i Sveden, Nås sn, sedan i Tolsbo, Stora Tuna sn (Dalarna)
 
Ja, det blir ju inte riktigt lika många som Leijonhufvudena. Om man bara räknar dem som endast hetat Kristofer Kristofersson blir det bara 4, räknar man dem som bl.a. hetat Kristofer Kristofersson blir det 6, räknar man alla som hetat Kristofer blir det 7.  
 
Tyvärr heter nästa led i släktkedjan Lars (Kris K:s farfar), så där tar det stopp. Det är mig obekant huruvida han kan ha haft en bror med namnet Kristofer. Det förefaller inte helt omöjligt, eftersom han föddes 1879, 17 år efter föräldrarnas vigsel. Det är alltså inte helt uteslutet att en fortsättning kan finnas. Kanske någon av bidragslämnarna vet? Hör av er!

[Anders Pemer]

Där har du rätt, Ingrid, lustiga talföljder i hur efternamn förts vidare är naturligtvis intressanta redan nu!
 
Jag tror nog ungefär som Du, att styvfarsnamn kanske blir mindre vanligt i nutid. Däremot är jag övertygad om att det kommer att bli mer och mer vanligt med parallellfall till min grannes halvbror: Att frånskilda kvinnor, eller för den delen män, råkar ha så intressanta efternamn från tidigare äktenskap när de får barn i nya samboförhållanden, att de ger dessa nya barn samma namn, för att de ska få heta som sina äldre halvsyskon.
 
Och det kan ju bli något, när exempelvis fem generationer i rad har fått ett efternamn från en tidigare make till någon av föräldrarna. Eller tvärtom, att ett efternamn förs vidare på ett sådant obesläktat sätt, till flera, flera generationer av styvbarn och liknande omständigheter. Sådant lär bli vanligt, och jag vidhåller att det är fel.
 
Från den bok jag minns att jag läste om namnlagen för en massa år sedan (Brit-Marie Ericson tror jag författarinnan hette) minns jag någon ordalydelse om att man måste väga individens rätt att heta vad man vill mot samhällets behov av kontrollmöjligheter av vad medborgarna pysslar med, och det verkar ju vara rätt vettigt, när man ser hur stor apparat det kan behövas för att börja spåra emigrerade släktingar i USA, även om man som i mitt fall vet var de bodde 1910.
 
Och i sådana fall borde ju även det hävdvunna släktbegreppet ha vägts in. Jag har ännu inte hört något rationellt argument för varför vi från och med den 24 juni 1982 skulle behöva uppfinna ett helt nytt släktbegrepp i stället för ett som har fungerat i åtskilliga hundra år - frånsett då den synpunkten att det skulle vara för orättvist att barn alltid får faderns efternamn, men det har ju aldrig handlat om något totalt obetingat alltid ändå, som vi vet.
 
CFH har tagit upp en detalj jag också en gång antydde: Modern har alltid från allra första början så erhört mycket starkare band med barnet än vad fadern någonsin skulle kunna ha, att det är närmast vansinnigt att stjälpa vågskålen så mycket ännu mer till moderns fördel som att ha det så att barn normalt sett också ska ha moderns efternamn. Redan där tycker åtminstone jag att alla rimliga, sakliga diskussioner är över. Ska inte fadern ha någonting gemensamt med sina barn?
 
Visst, har han tur och mamman är snäll så får han ge barnen sitt namn ändå, men då talar vi om godtycke och lösa boliner och ingenting annat. Det har jag också uttryckt förr: Vi vill knappast sträva efter anarki och godtyckliga premisser i några andra viktiga sammanhang i samhället, utan vill ha ordning och reda och enhetliga regler. Men inte i ett så fundamentalt sammanhang som vad människor heter, vilket förefaller mycket egendomligt.
 
Jag kommer längre och längre från ämnet för den här diskussionen, märker jag, men det måste väl nästan också vara något slags rekord i släktforskningen hur helt fel jag kan hamna med mina inlägg.... (Och strax kommer ett inlägg som har med ämnet att göra!)

[Anders Pemer]

Min släkting Margareta Beckia, 1709/13(?)-1771, blev gift med komminister Isaac Samuel Almelin, 1705-1752, och deras barn hette åtminstone Almelin. Men här följer en agnatisk linje från deras son och framåt, som under fem generationer växlar mellan helt olika släktnamn och patronymikon:
 
Salomon Almelin, 1738-1803. G m Helena Johansdotter, 1760-1820.
Isaac Samuel Salomonsson, 1764-1810. G m Stina Jonasdotter, 1764-1827.
Sven Isacsson Loo, 1792-1880. G m Maja Catharina Petersdotter, 1803-1862.
Salomo Svensson, 1831-1895. G m sin kusin Clara Christina (Andersdotter) Lindquist, 1844-1918.
Carl Waldemar (Svensson) Lindquist, 1873-1936. G m Anna Emilia Hagman, 1888-1910.
 
Sven Isacsson Loos yngre bror Anders Isacson tog sig namnet Lindquist, och var far till Clara Christina (Andersdotter) Lindquist. Ättlingarna lever numera i USA. Loo var inte något soldatnamn, den gode Sven var lantbrukare.

[Stefan Jernberg]

I Våmhus utanför Mora har vi en släktkedja enligt följande:  
 
Stam/Hinders Lars Larsson 165(9)-171(1). Bonde i Myran.  
 
son: Stam Lars Larsson 169(4) - 1767. Bonde i Myran.  
 
son: Stam Lars Larsson 1725-1799. Bonde i Myran.  
 
son: Stam Lars Larsson 1756-1811. Soldat i Limbäck.  
 
son: Stam Lars Larsson 1781-1847. Bonde i Limbäck.  
 
son: Stam Lars Larsson 1813-1849. Bonde i Västra Storbyn.  
 
son: Stam Lars Larsson 1849-. Bonde i Kumbelnäs.  
 
son: Stam Lars Larsson 1877-. Bonde i Myran.  
 
son: Stam Lars Larsson 1911-. Hemmansägare i Myran.  
 
Om Stam Lars den yngsta har någon son vid namn Lars är för mig obekant, likaså är namnet på Stam/Hinders Lars Larsson´s fader. Detta ger dock vid handen en kejda med minst 9 Lars Larsson i följd !
 
Stefan Jernberg, Karlstad.

[Carl Szabad]

Stefans rad här ovanför torde bli svårslagen. Jag vill i sammanhanget bidra med ett knepigt forskarproblem från Ångermanland, Resele sn och byn Omnäs som det tog ett tag att bena ut, eftersom det saknas husförhörslängder för tiden före 1800, utom en kort tid under 1770-talet.
 
Per Eriksson (d 1689), bonde 1673-1688 i Omnäs 1 hade bl a sonen:
Per Persson (1663-1733), bonde 1694-1721 i Omnäs 2, avstyckad från nr 1 1694, med sonen:
Per Persson (1700-1785), bonde 1721-1753 i Omnäs 2, med sonen:
Per Persson (1728-1795), bonde 1753-1776 i Omnäs 2, med sonen:
Per Persson (1750-1807), bonde 1776-1801 i Omnäs 2, med sonen:
Per Persson (1776-1852), bonde 1801-1825 i Omnäs 2, med sonen:
Per Persson (1802-1868), bonde 1825-1868 i Omnäs 2, med sonen:
Per (Persson) (1837-1838), där brast kedjan.
 
I Omnäs 1 satt 1768-1798 en annan Per Persson och i Omnäs 4 1787-1808 ytterligare en Per Persson. Under 11 år fanns alltså på tre av fyra gårdar bönder med namnet Per Persson. De båda senare hade söner som också hette Per Persson, men de blev torpare, båda två under sina respektive fädernehemman.

[Karin Selldin]

Malin Leijon skriver om sin anmoder som födde 9 oäkta barn. Tyvärr är det inte rekord. Min morfars mor Tilda Nilsdotter/Nilsson födde 12 barn alla oäkta.
 
Nils Martin Ragnar född 1890-02-24 i Stoby
Anna Frideborg född 1892-04-22 i Stoby
Ruth Emerentia född 1894-03-03 i Stoby
Herdis Adalia född 1897-07-11 i Vankiva
Signe Adina född 1898-12-30 i Vankiva
Erik Artur född 1901-05-03 i Vankiva
Erika Alice född 1901-05-03 i Vankiva
Alef Clarence född 1902-06-04 i Vankiva (min morfar)
Doris Alvida född 1903-10-25 i Vankiva
Malte Teofil född 1905-01-03 i Vankiva
Elly Alice född 1907-03-19 i Vankiva
Elin Armida född 1909-09-27 i Vankiva
 
Alla barnen hade samma efternamn Nilsson. Min mor visste inte vem som var hennes farfar. Allt hon visste var att syskonen hade olika fäder och att morfar hade ett helsyskon. Jag har inte funnit att Tilda vid något tillfälle bodde tillsammans med någon man.

[Fredrick Andreasson]

Apropå rekord och dylikt så hade min mormor som är född 1918 en faster som var född 1829.
Alltså en generationsskilnad på 89 år!
Kan någon slå det?

[Anna Johnson]

Rekord i kreativ namngivning?
 
Evert Axel Teodor (f. 1894)
Elsa Aquilena (f. 1893)
Elna Evelina Viktoria (f. 1896)
Emma Emilia Elisabet (f. 1899)
Ester Eleonora Eugenia (f. 1901)
Erik Vilhelm Emmanuel (f. 1910)
Ejnar Oskar Eugén (f. 1921)
 
Lite ovanligt i en statarfamilj, gissar jag!

[Johan Sjöberg]

Vad sägs om bröderna Karlot Johan, Laurus och Marius Sundén? De var inga statarbarn, men fadern var backstugusittare (vill jag minnnas). Just i skiftet mellan 18/1900-talen har jag sett många lustiga namn. I en familj på Selaön i Sörmland såg jag två syskon: Arvid och Arvida.

[Monica Lundell]

Känner till den annan form av rekord i namngivning från Norge.
 
En familj med 10 flickor,
Första barnet fick ett namn.
Andra fick två, ett eget samt sin äldre systers namn.
Tredje fick tre ett eget samt sin 2 äldre systrars osv.
 
Resultatet blev ju till slut att den yngsta flickan hade 10 namn!

[Anders Berg]

Tävlingsgrenen Yngsta brud vid vigseln utkämpas under Lappland - Allmänt - 15-åriga brudar. Jag har en på 13 år och 3 månader. Nån som bräcker det?

[Rune Edström]

Hej
Var det tävlan även om det? Eftersom jag inte tror på det än, är det väl utom tävlan?
mvh
rune

[Göran Johnson]

Bellmans farmor Katarina Elisabet Daurer vigs 4 febr 1704 vid en ålder av 15 år och ca 6 månader.

[Leif Boström]

På gården Ersnäs 5 i Luleå socken födde samma mor Katarina Nilsdotter 18 barn, utan någon tvillingfödsel. Katarina var född 1765, gift 1786, barnen föddes 1786-1809 och Katarina dog 1820.

[Pierre Nilsson]

Hej!
Min ff fm mm ff m var döpt 3/11 1692 i Norrga, Grödinge och gifte sig den 14/10 1706 alltså vid en ålder av 13 år och 11 månader. Hon dog 30/11 1757. Kan någon slå det?
Mvh
Pierre Nilsson

[Anders Berg]

Pierre, du är bara på andra plats. :-) Se mitt inlägg 18/1 och under Lappland/Allmänt.

[Håkan Skogsjö]

Pierre och Anders! Era unga brudar gör mig nyfiken och något förundrad, eftersom lagen inte tillät giftermål före 15 års ålder (om jag förstått saken rätt). Det vore intressant att få veta mer om dessa unga brudar, och då kanske framför allt hur säker bevisningen är att flickan i födelseboken verkligen är identisk med hon som gifter sig 13 år senare.  
 
Har ni också några tankar kring hur det kan komma sig att prästen tillät dessa barnbröllop i strid med lagen? Redan vid vigseln måste det ju ha varit möjligt att kontrollera flickans ålder i födelseboken, tycker man, och grannarnas minne bör väl inte vara så kort att ingen skulle kunna tipsa prästen om att flickan inte uppnått lagstadgad ålder.

[Anders Berg]

1734 års lag är tydlig om åldersgränsen 15 år, men hur var det tidigare? Tydligen var praxis i alla fall att tillåta yngre brudar.
 
Min unga Arina Håkansdotter är helt säker. Hon tillhör en väl utforskad släkt, som måste varit mycket välkänd för präst och sockenfolk. Hennes morfar Olof Svensson i Dalsjö var häradsdomare i Västra Göinge, och var löftesman vid vigseln. Hennes ålder måste varit bekant.
 
Arina är inget unikum i området. Jag har en syster till en ana som gifte sig i Visseltofta 1712 vid 14 års ålder. Det finns fler exempel i Göinge.

[Jan Lilliesköld]

Anfader till nu levande Lilliesköld,  Erik Gustaf Lilliesköld född 1702-12-13 i Haneberg, (Finland) gifte sig i mars 1720 (alltså före 1734) med Magdalena Eurenia född 1705-06-12 i Oviken, (Z). Dvs hon var något under  
15 år iallafall, och att märka i sammanhanget är att hon var prästdotter !

[Gunnar Ståhl]

Min hustrus mm mm mm, Maria Johansdotter, f 1779 i Hjulsjö (T) och d 1836 i Nora lfs, g 1800 med bergsmannen Erik Larsson i Ringshyttan, Nora lfs, fick 21 barn, födda 1801, 02, 03, 05, 06, 07, 08, 09, 10, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 21, 22, 23, 25, 27, alltså inga tvillingfödslar. Fjorton av barnen, vill jag minnas, nådde vuxen ålder. (Ringshyttesläkten).

[Leif Boström]

Ur dödsnotis 1747 i Luleå socken (Nederluleå C:3) för Jöns Olofsson: Född 1638, Gifte sig när han war 12 åhr gammal, warit en ganska kraftig man och allenast de 3 sidsta åren sängliggande, har lefwadt i 109 åhr och 5 månader.
 
Jag har läst om en undersökning som visade att gifta män lever längre än ogifta. Ovanstående dödsnotis visar att ett tidigt giftermål gav den här mannen ett långt liv. Nu måste en sådan notis tas med en nypa salt. Genom att gå igenom mantalslängder så verkar det troligt att Jöns gifte sig före 15 års ålder, en sonhustru dyker upp i familjen i mantalslängderna innan någon son gör det. Däremot är nog Jöns född tidigast 1650, men han blev i så fall ändå  97 år gammal.

[Anders Pemer]

Jag skrev tisdag den 28 december 1999 om min släkting Margareta Beckia, gift med Isaac Samuel Almelin, och linjen på fem generationer från deras son och framåt med omväxlande patronymikon och helt olika släktnamn:  
 
Salomon Almelin, 1738-1803.
Isaac Samuel Salomonsson, 1764-1810.
Sven Isacsson Loo, 1792-1880.
Salomo Svensson, 1831-1895.
Carl Waldemar (Svensson) Lindquist, 1873-1936.
 
Nu har en kontakt via DISBYT avslöjat följande gren från Salomons äldre bror:  
 
Petrus Almelin, *1735 20/9. G m Magdalena Helena (Lena) Persdotter, ? 1808.  
Johannes Malm, *1774, ? 1842. G m Maria Magnusdotter, *1778, ? 1866.  
Petter Magnus Malmqvist, *1812, ? 1871. G m Helena Sofia Jonasdotter, *1820, ? 1880.  
 
Ett lysande exempel på hur efternamnen kunde pendla fram och tillbaka med den sociala
statusen. Och en tung släktnamnskoncentration i en liten begränsad släktkrets. Namnen Lind- respektive Malmqvist verkar åtminstone ha blivit etablerade släktnamn på respektive gren...

[Hans Vappula]

Hej! Anders Pemer skrev den 25/11 1999 om långa tidsavstånd mellan farfar och sonson.
Det exempel han anför ur släkten Frumerie med farfar f. 1715/17 och sonson d. 1936 (219/221 år) är verkligen svårslaget. Det nämndes också tidigare här ett annat exempel ur släkten Zamore, där med tidsintervallet 1736-1940 på den raka manslinjen.
 
Men hur är det med _den raka kvinnolinjen_?
Vad som krävs för ett långt intervall är en kvinna som föder barn sent, har en dotter (helst sista barnet) som föder barn sent och en dotterdotter (helst sista barnet) som lever länge.
 
Jag öppnar budgivningen :-) med min mor, som dog 1997, och vars mormor var född 1845, vilket ger ett tidsspann på över 150 år (151 år,  1 månad och 14 dagar för att vara exakt).
Kan någon bräcka detta? Det borde gå, men är nog lite svårt.
 
m v h
//Hans

[Anders Berg]

Hans, det bräcker vi lätt! :-) Jag tror 150 år är ganska normalt.
 
Min farmor dog 1996 och hennes mormor är född 1830, alltså 166 år tidigare. Ännu värre är farmors mor, som dog 1962. Hennes mormor var född 1785, alltså 177 år tidigare.
 
Nästa bud!

[Anders Pemer]

Vilka imponerande sviter! Skulle man kunna be att få se kompletta listor med alla inblandade damers födelse- och dödstider också?
 
Själv kom jag att tänka på några damer jag har i min forskning när jag läste Hans inlägg, men innan jag hann kolla upp dem hann jag ju läsa Anders svar också, så då var det inte mycket att komma med - bara 157 år.
 
Det handlade om:
Martina Charlotta Ekman, *1815, ? 1895.
Martina Pontén, *1844 16/4, ? 1938 30/11.
Karin Pontén-Möller, *1885 13/10, ? 1972 27/8.
 
Då blev det faktiskt lite mer med Martina Charlotta Ekmans mor Wilhelmina Charlotta Hülphers, *1775 2/3, ? 1817 28/3. Det blir 163 år till Martinas död 1938, och runt 150 år kommer jag upp i lite här och var märker jag.
 
Min egen farmor som rent fysiskt är vid liv (men inte mycket mer tyvärr) och fyllde 96 år den 18 mars hade en mormor som var född 1838, så där är vi inte uppe i särskilt mycket än. Vi får väl se hur länge hon hänger med... Ska hon slå 177 år måste hon härda ut i femton år till.
 
Jag ser att jag måste kolla upp Charlotta Jonasdotter, *1836, som kom hit till Stockholm 1855. Hennes mormor Beata Maria Pemer var född 1753. Om hon kan ha nått 90-årsåldern och levt framåt 1930, så...
 
Nej, det här verkar svårt. Anders Bergs farmors mormors mor var född 1785, och farmors mormor 1830, vilket är en åldersskillnad på 45 år, och det krävs en bra bit över 40 års ålder i bägge led för att man ska kunna närma sig 180-strecket utan att nödvändigtvis dotterdottern har fyllt 100.
 
Och försöker man utgå från någon man vet blev väldigt gammal så ska det väl mycket till för att hennes mor och mormor var särdeles gamla när de fick sina döttrar...
 
Nej, du har nog ett rätt skapligt rekord här, Anders! Grattis!

[Per Schröder]

Om man kan få ha med en man i sista ledet så kan min pappas sambos morbror - om han lever i två år till - också komma upp till 177 år. Han själv (Harry Ewerlöf) föddes 28/2 1919 och hans mor (Augusta Persson) föddes 25/1 1871 och hans mormor (Hanna Johansdotter) föddes 9/11 1825. I flera generationer har kvinnorna blivit mormor samma år som de blivit mödrar för sista gången, senast 1919 och 1943 (min pappas sambo föddes också 1919 och fick 1943 både en dotter och en bror).  
Per Schröder

[Gunnar Gustafsson]

Ett spann på 178 år och 11 månader kan jag bidra med. Min farmors syster dog 1988, och hennes mormor föddes 1809.  
 
Kan någon komma över 180 år?

[Gudrun Åhrlin]

I ett ingifte finns en man född 1828. Fadern föddes 1797 och sonen (född 1905) avlider 1990. Jag tror det blir 193 år.
Till historien hör också att jag tror att denne man är min farfar fars far (bevis saknas ännu, men det finns tecken som tyder på det). Skulle det vara så, att det visar sig riktigt, skulle min far ha haft en med sig jämnårig farfars bror.
Ja det där är än så länge en hypotes, men åldersskillnaderna är verkliga.
Gudrun Åhrlin

[Anna Johnson]

Hej!
 
Jag kan inte bräcka rekordet (även om det inte är kört än), men jag vill ändå visa på följande svit för att poängtera hur många barn det ibland kan krävas för att komma upp i rekordnivå:
 
Karin Ersdotter Berg (f. 1838, d. 1914)
Hennes dotter Karin Jansson (f. 1874 som femte barn av åtta, d. 1954)
Dotterdöttrar: Carin f. 1894 som första (överlevande) barn d. 1983 (145 år till Karin no 1), Sigrid f. 1903 (lever, d v s minst 162 år till Karin no 1), Frida f. 1906 d. 1961 (123 år till Karin no 1), Vivan f. 1918 (lever, minst 162 år till Karin no 1). Utöver detta hade Karin nummer två 8 pojkar (varav en var min mormors far), samt tre barn till som ej blev vuxna.
 
Hälsningar
Anna Johnson