Flest döda/högst dödstal under ett år i Sverige

[Stefan Simander]

I nyfikenhet på 2009 års definitiva siffror hamnade jag på http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26046.aspx och fann då:
 
Flest döda och högst dödstal under ett år i Sverige 1749-2008:
 
1.  1773   105 139
 
2.  1918   104 591
 
3.  1857   101 491
 
4.  1993    97 008
 
5.  1988    96 743  
 
6.  1809    96 532
 
7.  1991    95 202
 
8.  1990    95 161
 
9.  2002    95 009
 
10. 1999    94 726
 
11. 1992    94 710
 
Årtal med höga dödstal är också:
 
    1869    92 775
 
    1899    89 678
 
    1875    88 439
 
    1868    87 807
 
    1874    87 760
 
    1876    86 334
 
    1900    86 146
 
    1892    85 894
 
    1808    84 811
 
    1862    84 350
 
    1853    84 047
 
    1919    84 289
 
    1877    83 175
 
    1885    82 781
 
    1829    82 719
 
    1800    73 928
 
    1789    72 583
 
 
Minst antal döda 1749-2008:
 
     
1.  1753    43 905
 
2.   1774    44 463
 
3.   1776    45 692
 
4.   1780    45 731
 
5.   1751    46 902
 
6.   1760    47 471
 
Andra år då det dör relativt få:
 
     1835    55 738
 
     1942    63 741
 
     1943    66 105
 
     1860    67 502
 
     1948    67 693
 
     1952    68 270
 
     1923    68 424
 
     1955    68 634
 
     1872    68 802
 
     1933    69 607
 
     2004    90 532
 
--------------------------------------------------
 
 
Förklaring till dödstalet 1773:
 
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=301
Missväxt, tyfus och dysenteri.
 
Men också rekordfå födslar 1773 och 1772:
 
1. 1773   51 164
 
2. 1772   58 972
 
3. 1749.  59 483
 
4. 1757   61 675
 
Det är också extremt få giftermål för perioden 1749-2008 år 1772: 13 928.
 
Se också:  
 
http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?t=10879  med lokal sockenstatistik för Uppland och Västmanland 1773.
 
--------------------
 
År 1773 dog över 105 000 personer när Gustav III nyss hade startat sin regentgärning. I en utmärkt
publikation av Statistiska Centralbyrån, ”Befolkningsutvecklingen under 250 år” [1] kan man se vilka
händelser som låg bakom dessa toppar. 1773 var det missväxt, hungersnöd och dysenteri, som låg
bakom. Nästa topp i dödsstatistiken kom 1809 när ryssarna invaderade Norrland under finska kriget.
Samtidigt med detta bröt även dysenterin ut igen. År 1857 har vi en ny topp, som kan ha med
Krimkriget att göra. Både kolera och dysenteri frodades. Den sista toppen, år 1918, orsakades av
spanska sjukan, en magsjukdom, som skördade många offer i Europa under några år. I samtliga dessa
fall återgick dödligheten till det normala efter bara ett eller två år.
Men 1955 händer det något helt annorlunda. Från år till år ökar dödligheten hos hela befolkningen. Vi
har en blomstrande industri, tekniken utvecklas, hälsovården blir bättre och bättre, välståndsökningen
känner inga gränser. Men vi blir sjuka och dör i cancer, får astma och allergier. Barnen växer om oss på
både längden och bredden. Solen blir plötsligt farlig. Vi har klarat oss bra i solskenet de senaste 4
miljoner åren, men från 1955 får man hudcancer av den. År 2003 skriver Apoteket följande i sin
broschyr om Solen: ”Egentligen borde vi människor inte sola alls. Så farliga är faktiskt solens strålar.” Den
ökande incidensen av hudcancer sedan 1955 har emellertid även associerats till FM-radions utbyggnad
[3].
Från 1955 ökar dödligheten enligt Figur 2. Figur 3 visar hur medellivslängden har ökat under 1900-talet.
Från år 1955 tvärbromsar den årliga ökningen av livslängden från 0,4 till 0,15 år per år. Under perioden
1960-1985 ökar medellivslängden för män endast med 0,08 år per år. Men även om medellivslängden
vore konstant skulle en ökande andel åldringar leda till en ökande dödlighet. Figur 2 skulle då kunna ses
som summan av två kurvor; en som avtar starkt p.g.a. förbättrad levnadsstandard och en som kommer
underifrån och som beror på ett ökande antal allt äldre människor. Men fortfarande är tvärvändningen
ett specifikt år mycket förbryllande. Summan av två linjer ger en jämn böj i skärningspunkten, inte en
knyck!
 
(Sedan går man över till att diskutera cancer.)
Källa: http://hudcancer.nu/GK/GK1.pdf
----------------------------
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/1773

[Leif R. Blom]

Under missväxt- och hungeråren i slutet av 1600-talet har jag noterat oerhörda dödstal och begravningar i vår östra rikshalva. Genom Hiski kan man också få statistikuppgifter och jag tittade här på socknar, 1697, där man kan göra en jämförelse mellan döpta, vigda och begravda. I Birkaland tex. Orivesi har det året 16 döpta, 8 vigda och 688 begravda och Ikalis 27 döpta, 9 vigda och 585 begravda. I Tavastland tex. Orimattila, Nastola och Asikkala med tillsammans nästan 1 500 begravda, drygt 30 vigda och knappt 90 döpta.
Liknande uppgifter finns också i Egentliga Finland tex. Loimaa med 52 döpta, 16 vigda, 653 begravda och Somero 12 döpta, 9 vigda, 346 begravda. I Kymmenedalen, Kymmene 28 döpta, 6 vigda, 443 begravda.
 
Man talar ju annars om peståret 1710 och det verkar bara ha påverkat städer som Helsingfors och Åbo exceptionellt mycket. Helsingfors 583 döda men från Åbo finns ingen uppgift i Hiski.
Dvs. även här c:a 20 gånger mer än ett normalt år, (1712 - 32 begravda).
 
Normala år under denna tid är antalet döpta fler än begravningarna, sett som relation, men man måste naturligtvis också ta hänsyn till den totala folkmängden, när man talar om absoluta tal.
 
Mvh Leif R.

[Per Eriksson]

Stefan, var spanskan verkligen en maginfluensa? Vad jag har lyckats läsa mig till var den nära släkt med den som har härjat senast, alltså den sk svininfluensan. Och den har väl inte drabbat mage och tarm?
En källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Spanska_sjukan
 
//Peppe

[Eivor Andersson]

Spanska sjukan gick på lungorna. Många fick diagnosen lunginflammation i början (bl.a. min farfar, där det står lunginflammation i dödboken men var spanskan enl. farmor.) det gick på 3 dagar. Först visste man inte vad det var.
Eivor

[Stefan Simander]

Per, jag har samma uppfattning som dig!  
 
Vad dessa författare avser vet jag inte!

[Harriet Hogevik]

Hej Eivor m.fl.! Spanska sjukan var en influensa typ A (liksom Nya Influensan 2009) och det är mycket vanligt att det blir en komplikation med lunginflammation som är dödsorsken - men även influensavisurset kan ge en infektion direkt på lungorna. Även magtarmsymtom förekommer vid influensa typ A men är inte lika vanligt som symtom från lungorna. Bl.a. Mexicos hälsoministerium har gjort en bra sammanställninng av symtomen vid den aktuella influensapandemin. Mvh Harriet

[Eivor Andersson]

Hej Harriet,
Jag hade bara hört att Spanska sjukan slog på lungorna, men det kan nog slå ut på flera sätt.
Jag såg i den nya influensan att det kunde bli allmän blodförgiftning också.
Det måste varit svårt att ställa diagnos när epidemierna börade.
Hälsn. Eivor

[Hasse Hultman]

Om man normerar dödstalen med folkmängden för varje år så ser man ännu tydligare vilka år som dödstalen är särskilt stora.
 
År      Andel
1773   5,32%
1809   4,03%
1772   3,76%
1808   3,49%
1789   3,32%
1763   3,29%
1758   3,24%
1810   3,16%
1800   3,15%
1762   3,12%
 
Det lägsta dödstalet något år var 1955 med 0,94%
 
(Meddelandet ändrat av hhultman 2010-02-15 09:00)
 
(Meddelandet ändrat av hhultman 2010-02-15 09:00)

[Hasse Hultman]

Det som sticker ut mest i tabellen, som Stefan hänvisade till, är ju antalet giftermål 1989. Antalet är ju dubbelt så stort som något annat år. Vad kan orsaken vara till detta?

[Anna-Carin Betzén]

Det beror på övergångsreglerna för änkepension. Man beslutade om att avskaffa den för äktenskap ingångna fr.o.m. 1/1 1990, och då var det många som gifte sig under året för att ha chans att få den. Bl.a. Wikipedia skriver mer om detta.

[Lars Larsson]

Ja, det är väl ett bra exempel på att det är pengar och inte kärlek som är det viktigaste vid giftermål! Eller?
 
/Lars