Norsk-danskt penningväsen på 1600-talet

[Anders Ryberg]

Jag sitter och går igenom  länder över gårdstagor från Bohusläns norska tid. Det är före 1631 oftast daler, därefter riksdaler, men även örtuggar och skilling dyker upp.
Hur hänger de ihop?
Är det för övrigt någon som har klart för sig systemet för beräknig av treårstaga och förstataga?

[Christer Kalin]

Den danska riksdalern/dalern hade sitt ursprung i den tyska Joachimsthaler. Silvervikten skulle vara 25-26 gram och inte ändras med tiden.
Riksdalern delades in i de mindre mynten mark och skilling eller ort och skilling.
Kursen på riksdalern i förhållande till småmynten varierade. Mina erfarenheter av norskt räkenskapsmaterial härrör från Härjedalen och Jämtland. Längderna därifrån vid samma tid, har ibland en påskrift på framsidan hur förhållandet mellan riksdalern och småmynten var, främst då till skillingen. F.ö. förekommer på likadant vis även påteckningar om hur många spann det räknades i tunnan, något som varierade kraftigt från mellan landsändarna.
Från 1625 skulle förhållandet mellan riksdalern och småmynten vara 1 rdlr = 6 mark = 96 skilling dansk eller 1 rdlr = 4 ort = 96 skilling dansk.
Är Du säker på att det är örtug som är angiven,och inte ort? Örtug hette nämligen ertug på danska och var ursprungligen en viktenhet, som snarast hörde medeltiden till. Jag har aldrig hittat ertug i de norska skattelistorna.
 
F?rstetaka (gårdsfesting) var en sk. bygselavgift (arrendeavgift) som skulle erläggas av leilendingen (arrendatorn) till jordägaren vid arrendetillträdet. Den var inte fastställd till någon särskild avgift. Inte förrän 1684 blev den satt till fast summa.
 
Tredejeårstaka (m.fl. benämningar) härrör från att under medeltiden var den vanliga arrendetiden tre år och denna avgift hängde sedan med framöver i tiden. Avgiften förbjöds flera ggr, eftersom det var förbjudet att kräva mutor vid kontraktsförnyelse. Förbuden var verkningslösa. Storleken på avgiften bottnar i det norska systemet på jordmått, som var mycket olika i skilda landsändar.
 
Skattesystemet i Norge vid den här tiden verkar minst sagt trassligt för en modern svensk.
Jag rekommenderar att Du genom Ditt bibliotek beställer Steinar Imsen & Harald Winge Norsk historisk leksikon Andra utgåvan. 1999.
Det är den senaste och bästa omarbetade utgåvan. Det rör sig inte om något stort uppslagsverk utan om en bok på ca 400 sidor, så den kan lätt lånas genom biblioteket. Om Du sysslar mycket med den här tiden i Bohuslän, så har boken en given plats i bokhyllan. Norge var inte alltid som Sverige!

[Anders Ryberg]

Tack för upplysningarna. Bör nog skaffa den boken.
Jag jobbar inte med orginalen, utan med maskinskrivna avskrifter jag gör register till, men dessa avskrifter brukar vara välgjorda, så jag ska kolla upp om det står ort.
 
För övrigt är det möjligt att vi har ett visst intresse av samarbete vad det gäller att hitta vilket norskt material som är av intresse från denna tid.