Mått, vikter och mynt

[Mikael Edberg]

Hej Marianne,
 
Det bör vara kvadratrevar och kvadratstänger det handlar om.
(56 stänger är inget meningsfullt uttryck då det går 10 stänger på en rev. Däremot går det 100 kvadratstänger på en kvadratrev).
1 kvadratrev motsvarar 881,5 kvadratmeter.
Den aktuella arean skulle då bli 3,56*881,5 = 3138 kvadratmeter
 
Mvh, Mikael

[Marianne Elfström]

Tusen tack Mikael!
 
Det låter helt rimligt.
Jag hade också tagit reda på att det gick 10 stänger på 1 rev och tyckte detta såg konstigt ut.
Hade ingen tanke på att det skulle ha kunnat vara 3,56 kvadratrevar istället.
 
Undrar om någon kan reda ut myntfrågan?
 
Mvh
Marianne

[y]

Förvirrat om måttenheter
 
I ett köpekontrakt från 1886 står bl.a följande:
Till arbetaren Henrik Persson och hans hustru Maja Nilsdotter i Sunne socken Karlstads härad
upplåter och försäljer jag härmed Sju Tunnland och Ett kappland dels odlad jord och dels hagmark
att för alltid afsöndras från min ägande hemmansdel 5 1/4 penningland...
 
Hon har sålt 7 tunnland och 1 kappland från ett hemman som är 5 1/4 penningland.  
Om jag har fattat rätt så är 1 tunnland lika med 24 penningland ...7 tunnland måste vara 7 gånger så mycket
Hur fick hon ut det från 5 1/4 penningland..
Någon som har idéer om hur detta ska tolkas
 
Tack  
Ralph L

[Sverker Ivarsson]

Hej!
 
I en generalmönsterrulla beskrivs hästen enligt följande:
Svart vallack utan teckning 15 år 9 quarter 4 tum
 
Vad var det för mått på hästen som avsågs med 9 quarter 4 tum?
 
Mvh
Sverker

[Stig Geber]

Sverker!
Måttet avser mankhöjden. Manken är det högsta området på djurets rygg, alldeles bakom halsen, där skulderbladen sitter.
Måttet bör motsvara ca 175 cm.
 
Hälsningar
Stig Geber

[Sverker Ivarsson]

Tack Stig!
 
Jag nästan misstänkte att det var mankhöjden som avsågs.
 
Mvh
Sverker

[Per Thorsell]

Så stor var nog inte hästen. Snarare 145 cm.

[Stig Geber]

Mankhöjd forts.
 
I min beräkning antog jag att den gamla tum-måttet var runt 30 mm, men det gällde bara decimaltummen som bara existerade 1879-1889. Det gamla tum-måttet var runt 24,75 mm. Då blir hästens mankhöjd ungefär 1,45 m som Per angivit.

[Rolf Nordin]

Hej,
I en specifikation till nybyggnad av ett båtsmanstorp i norra Uppland från slutet av 1800-talet nämns bl a ”Mossa med körning, 2 ryssar .”. Jag utgår från att detta är för taktäckningen. Men vad är ryssar här?
Mvh

[Mats Pettersson]

Ryssar var ett mått for kol och man sa ibland kolryssar. Härlett från fordonet ryss dvs urspungligen anordning använd till transport av hö, vissa trävaror o. dyl.
Se nedan: Utdrag ur SVENSKA METERBOKEN Ryss, skrinda eller stig benämnas de fordon med hvilka kol vanligen fraktas. Då dessa fordon ofta voro af bestämd storlek, olika på olika orter, begagnades de flerstädes såsom kolmått. så funnos sådana à  6 tunnor fast mål = 9.9 hektoliter och vidare upp till: à 36 = 59.4 hektoliter. En storstig innehöll flerstädes 18 tunnor = 29.7 hektoliter; annanstädes 24 tunnor = 39.6 hektoliter. I Roslagen lär hafva begagnats storryss, innehållande 40 tunnor = 66 hektoliter.
Mats

[Rasmus Larsson]

Hej
 
Jag undrar om det är någon som kan veta hur högt ett VARV var i dagens meter eller centimeter. Äldre stavning är HVARV.  
 
MVH

[Leif Lundkvist]

Hej Rasmus!
 
Kanske är varv till någon hjälp.
 
Hälsningar
Leif

[Björn Engström]

Det beror på vad det gäller:  
Timmerhus mäts ju i varv och det varierar beroende på timrets grovlek. En vanlig dimension på timmer var 7 tum och 5 linjer i topp. Normalt växlades topp och rotände.
 
Man mätte också garn i varv, särskilt när harvor gjordes på knäppharvel.

[Rasmus Larsson]

Tack så mycket för svaren!
 
Jag frågade en äldre släkting som också var inne på timmer, och jag stötte på hvarv när jag läste i en gammal Laga skiftes handling

[Jan-Erik Eliasson]

Hej! Så även andvänds varv/aln, varv/fot vid tillverkning av garn/fiskegarns- slingor.
MvH

[Anders Sjöblom]

I en bouppteckning från 1844 står att den avlidne efterlämnade bl.a. en Finger ring 2½ Dukat. Vad menas med Dukat i detta sammanhang? Är det en guldvikt och vad motsvarar i så fall 2½ Dukat i gram? Ringen värderades f.ö. till 7 Riksdaler och 24 Skilling.
Vänligen /Anders S}

[Rune Johansson]

1 kvintin = 1 dukat och vikten är 0,033209 kg. Skall avse gammal vikt för guld
 
Källa: Thore Brogårdhs bok Det var en gång utgiven 1976.

[Anders Sjöblom]

Stort tack Rune för den så snabbt effektuerade upplysningen.
Med vänlig hälsning /Anders S

[Eva Lotsander]

Hej, jag är osäker på några, vad jag gissar, viktmått i en bouppteckning från 1777 och hoppas att någon kan hjälpa mig att bringa lite klarhet.
 
1. För olika silverföremål används förkortningen ”lo:” och ”lo”. Är det lod (13,16 g) som avses?
 
2. För olika kopparföremål används förkortningen ”mk”. Är det mark (340-375 g) som avses?
 
3. För en brännvinspanna används en måttsymbol som jag inte känner igen (se bild). Möjligen att den med lite fantasi påminner om symbolen för lispund som jag har sett i andra sammanhang. Kan det stämma?
 

 
Mvh/Eva

[Rune Johansson]

1 st Brännvins Panna om 1 Lispund och 5 marker värderades till 1 daler 8 öre

[Viktor Alin]

Tre olika måttenheter anges nedan. Vad är det för måttenheter? (den tredje är möjligtvis samma som den första)
 

 
Tack

[Mats Pettersson]

Överst gissar jag på Lispund
Nederst kanske Skeppund
I mitten står väl St.

[Robin Pettersson]

Hej!


Jag behöver hjälp att tolka vad det är för måttenheter som nämns i detta båtsmanskontrakt. Det står:
- ....Socken med jord af sådan beskaffenhet och 3? 10,2? vidd
- ....hägnadt och besådt med 3? 1½? råg


Någon som kan förklara mina frågetecken, de verkar vara förkortningar för någon måttenhet?


Tack på förhand!

[Torbjörn Forss]

Det första skall nog tydas "3 tunnland och 10 1/2 kappland"
Det andra gissar skall vara "kubikfot" och "kubiktum".
Sök på "gamla måttenheter" så kan du räkna om.