ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Mått på stångjärn  (läst 2147 gånger)

2005-06-15, 14:34
läst 2147 gånger

Monica Fogelqvist (Monifo)

Hjälp! Vet någon vad Sklld (d:et understruket) står för? Det är en mängd- eller viktangivelse för 6 ? .....stångjärn.
Tack på förhand!
 Monica

2005-06-15, 17:21
Svar #1

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Antagligen Skeppund, som var ca 136 kilo. Det delades i 20 markpund/lispund, men det hela är komplicerat, finns olika varianter; skeppund tackjärnsvikt, skeppund bergsvikt, skeppund uppstadsvikt m.fl. som delades i något fler lispund, beroende på vad det var som skulle vägas.
 
Allt enligt Nationalencyklopedien.

2005-06-15, 19:12
Svar #2

Utloggad Bengt Rur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 305
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 19:12
    • Visa profil
Monica! Stångjärnets vikt var inte densamma på alla orter. I uppstäderna var ett skeppund ca 143 kg, i stapelstäderna (Stockholm, Öregrund m. fl.) räknades ca 136 kg. Jämför Elisabeths inlägg ovan.  
 
Tar vi bergs- eller hammarvikten så blir ett skeppund ca 150 kg. Man gjorde avdrag för transportkostnaderna genom att järnet blev lättare (genom bruk av tyngre lödjor) under sin väg från bergslagarna, över uppstäderna till utskeppningshamnarna.
 
Ett undantag att se upp med är stapelstaden Gävle. Här vägdes egendomligt nog alltid efter uppstadsvikt.
 
I Stockholm vägdes efter stapelstadsvikt på den stora järnvågen (export), däremot från år 1746 efter viktualievikt på den lilla.
 
Det fanns också andra författningsmässigt reglerade avvikelser. I nio uppstäder vägdes efter bergsvik. Detta gällde exempelvis Karlstad och Örebro.
 
Hälsning, Bengt

2005-06-15, 20:34
Svar #3

Monica Fogelqvist (Monifo)

Tack Bengt och Elisabeth! Inte för att jag någonsin kommer att kunna hålla ordning på alla de där viktvarianterna, men att det betyder skeppund står alltså klart. Även om jag inte riktigt förstår hur det kan bli två l i förkortningen...
Hälsningar
 Monica

2005-06-15, 21:27
Svar #4

Utloggad Bengt Rur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 305
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 19:12
    • Visa profil
Monica! Att sk. betyder skepp i förkortningen har redan insetts. Lite värre är det med fortsättningen på sk.llb. Första L:et står här för lis, som i sin tur är en förkortning för liviskt. Detta syftar på Livland (=  södra Estland och norra Lettland). Och, som redan har påpekats av Elisabeth, så är markpund synonymt med lispund. Båda orden duger lika bra.  
 
Sen blir det än värre, nämligen rena latinet. Det andra L:et står ihop med ett B i förkortningen lb. Det syftar på lb som förkortar det latinska ordet libra. Detta ord kan i viktsammanhang betyda lite av varje, förträdesvis våg eller viss vikt. Och naturligtvis är det vikten som gäller här. Ett lispund metallvikt på stora vågen i Stockholm blir ca 6,8 kg. Enär det går 20 llb på ett sk.llb så blir det senare ca 136 kg.
 
Varför inte ägna det nutida England och dess mynt en tanke? Där förkortas myntenheten pound sterling (= lat. libra, sv. pund) med ett stort och vackert L. Och före euron kallade italienarna sin valuta för lire, en lätt förvrängning av latinets libra.
 
För att inte bli svars- och rådlös har jag tittat lite i S.O. Janssons Måttordboken och i L.B. Falkmans Om mått och vigt i Sverige.
 
Hälsning, Bengt

2005-06-15, 21:43
Svar #5

Monica Fogelqvist (Monifo)

Visst är språk spännande, när man börjar grunna på hur de hänger ihop! Vem kunde tro att lira (har de inte det i Turkiet också?)och pund kunde ha något samband? Men i förkortningen som jag först fann, stod det ju inget b, utan det var ett understruket d. Men det begriper jag ju, att det är sista bokstaven i skålpund. Och nu har du förklarat l-en, så nu verkar ju förkortningen riktikt logisk. Det var förresten enbart första gången som summan i notisen nämndes med den längre förkortningen-de följande gångerna änvändes enbart Skd (d understruket).
Så tack än en gång för utredandet!
/Monica

2005-06-15, 22:46
Svar #6

Utloggad Bengt Rur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 305
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 19:12
    • Visa profil
Monica! Ett lispund viktualievikt svarade mot ca 8 ? kg. Skålpundet motsvarade ca 425 gr.
 
I stapelstäderna var det lätt att växla från viktualievikt till metallvikt. Man tog helt enkelt endast sexton skålpund (viktualievikt) på markpundet (metallvikt) istället för de tjugo som gällde för ett lispund viktualievikt. 16 x 0,425 kg. ger oss ett markpund (stångjärn eller obearbetad koppar) eller ca 6 3/4 kg.
 
Viktualieviktens lispund väger bra mycket mer, 20 x 0,425 gr. eller ca 8 ? kg.
 
Och naturligtvis har du rätt om det turkiska pundet, som i sin tur är en lira lånad från Italien. Hittade just nu engelsmännens pund på tangentbordet. Ser ut så här ?. Kanske kan vara bra att ha till hands nån gång.  
 
Hälsning, Bengt

2005-06-17, 23:13
Svar #7

Monica Fogelqvist (Monifo)

Bengt!
Vad mycket du vet om dessa viktenheter i järnsammanhang-har du specialstuderat just detta, eller har du helt enkelt någon bra uppslagsbok? Eller har du möjligen forskat mycket på bruk och bruksliv?
/Monica

2005-06-20, 18:33
Svar #8

Utloggad Bengt Rur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 305
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 19:12
    • Visa profil
Monica! Jag är inte själv någon expert på mått och vikt. Däremot är jag ägare till de två i mitt inlägg den 15 juni 2005 kl. 21.27 nämnda uppslagsverken Jansson och Falkman.
 
Den förre dessa herrar tjänstgjorde på Nordiska museet, den senare var på sin tid generaldirektör och chef för lantmäteriet och justeringsväsendet.
 
Hälsning, Bengt

2005-06-22, 12:24
Svar #9

Monica Fogelqvist (Monifo)

Ja, bra uppslagsverk sitter ju aldrig i vägen!
/Monica

2006-07-02, 21:07
Svar #10

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Mitt inlägg gällde lax, och har därför flyttats till en bättre rubrik

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna