ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Mått och värde i jordeböcker  (läst 6634 gånger)

2004-02-06, 22:08
läst 6634 gånger

Utloggad Ylva Silverbern

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 514
  • Senast inloggad: 2021-12-27, 17:57
    • Visa profil
Hej!
 
Utöver personuppgifterna i jordeböckerna försöker jag förstå uppgifterna om landgillets storlek. Platsen är Blekinge, Jämshögs socken och tidpunkten är 1663. En kvistig fråga är om man räknade i danska eller svenska måttenheter och pengar. Som jag förstår det räknar man i exemplet nedan i svenska pengar: daler - öre - penningar. 1 daler = 32 öre, 1 öre = 24 penningar, dvs 1 daler = 768 penningar. De danska pengarna var vid denna tid: 1 daler = 64 skilling, 1 skilling = 12 penningar, dvs 1 daler var också här  = 768 penningar.
I jordeboken finns ingenstans något tabellhuvud som kan ge mig vägledning, men när jag räknar så ser jag att ingenstans finns ett värde i penningmittkolumnen (där det ska vara antingen öre eller skilling) som är större än 32 utan då blir dalervärdet uppräknat, vilket jag tar som bevis på att det rör sig om svensk valuta.
I vänstra kolumnen står mängden av den aktuella skattepersedeln. Råg och korn mäts i tunnor och skäppor. Sedan kommer i mitten det som jag tolkar som ett ?-pris; öre per skäppa. Efter vad jag har läst mig till gick det 6 skäppor på en tunna. Sedan blir det svårt att förstå. Om ?-priset är 9 öre/skäppa och det gick 32 öre på en daler så stämmer inte beräkningen. Då skulle värdet på rågen bli 25 daler och 28 öre. Och det ser likadant ut för de andra socknarna. Vad gör jag för fel?
 

 
Vänliga hälsningar
Ylva

2004-02-07, 02:28
Svar #1

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Dalern delades på 1600-talet i 4 mark eller 32 öre (se Alf Åberg, Läsning av gamla handstilar, sid. 13). ?-priset i mellankolumnen anges inte i öre utan i mark (utom på tredje raden där den anges i daler) och per tunna (inte per skäppa). Pröva med det. Då tror jag att du får matematiken att stämma.

2004-02-07, 18:20
Svar #2

Utloggad Ylva Silverbern

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 514
  • Senast inloggad: 2021-12-27, 17:57
    • Visa profil
Hej Håkan!
 
Stort tack för hjälpen! Nu blir det rätt!
Jag läste en intressant artikel i Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1994 som handlade om Hartkorn som måttenhet för landgille, både den del som beräknades i pengar och den som angavs i naturaprodukter. Enligt författaren var det brukligt att åtminstone under 1600-talet i Skåne använda sig av denna enhet i skattesammanhang. Jag har dock inte stött på hartkorn i några av de jordeböcker för Blekinge som jag har tittat i. Känner Du (eller någon annan) till något om hartkorn och om det också användes i blekingska jordeböcker?
 
Vänliga hälsningar
Ylva

2004-03-10, 17:33
Svar #3

Utloggad Ylva Silverbern

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 514
  • Senast inloggad: 2021-12-27, 17:57
    • Visa profil
Mängden hö anges i de äldre jordeböckerna i sorten lass. En bit in på 1700-talet räknar man istället i sorten stack och då blir jämförelser över tiden svåra.
 
Kan någon hjälpa mig med omvandlingstal mellan lass och stack?
 
Vänliga hälsningar
Ylva

2004-03-10, 23:03
Svar #4

Utloggad Bengt Rur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 305
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 19:12
    • Visa profil
Ylva! Mått på hö är en svår fråga. Kanske omöjlig att helt och hållet och med önskad pregnans komma till rätta med vad gäller jämförelser över tiden.
 
Vad sägs om exempelvis hömåtten buga, flak, fång, gilling, hypa, kapplass, sommarlass, vinterlass, kälke, parm, skrinda, släde, spänne, stack, såte och vålm?
 
När det gällde skattepersedar höll man sig mestadels till sommar- och vinterlass. Det senare var dubbelt mot det förra.  
 
Varken Ludvig B. Falkmans Mått och vigt i Sverige (1884-1885) eller Sam Owen Janssons Måttordboken (bästa upplaga utg. 1995) ger oss tillräcklig vägledning.
 
Den reglering av måtten för mätning av hö, som staten och exempelvis magitraten i Stockholm försökte sig på, var otillräcklig, ofullständig och tämligen ineffektiv. Även 1737 års - av Kungl. Maj:t på Ständernas begäran tillsatta - kommission underlät att sysselsätta sig med just hömåtten. Se Falkman II, s. 159 f.
 
Bengt

2004-05-03, 09:14
Svar #5

Leif Karlsson

Den här bilden är hämtad ur ett laga skiftes protokoll 1834 Ulria s:n.Hur stort var egentligen torpet? Jag förstår mig inte på de måttenheter som anges. Kan någon hjälpa?

2004-05-03, 10:28
Svar #6

Utloggad Mikael Edberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 532
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 21:32
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/mikedb/slaktindex.htm
Jag tolkar den vänstra sifferkolumnen som Tunnland och den högra som Kappland.
Det går 32 Kappland på ett Tunnland.
1 Tunnland är 4936,6 kvadratmeter, alltså nästan ett halvt hektar.
Torpet bestod därmed av ca 1 ha åker, 11.5 ha äng samt 15.5 ha Hagar.
 
Mvh/
Mikael

2004-05-03, 10:40
Svar #7

Leif Karlsson

Tack så mycket Mikael, för ditt snabba svar. Jag måste försöka ta mig ur det sentida decimaltänkandet som jag sitter fast i.
Hälsn. Leif

2004-05-03, 19:41
Svar #8

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Det kan avse reducerat jordetal, vilket innebär att den faktiska arealen var större. På bliden sägs inte om det avses reducerat jordetal eller inte.  Jordtalet reducerades efter jordens godhet och sämre jord innehöll mycket mera mark än bättre mark. Troligtvis graderades den bästa jorden till 1 och den sämsta fick graden 50.
 
Hälsningar
Björn Engström

2004-05-04, 07:01
Svar #9

Rune Edström (Rune)

Hej
Trodde tunnland var några sena tiders påfund.
 
Med en åker på 2 tunnland= 1 hektar låter en kohage på 27 tunnland=13,5 hektar drygt att stängsla in, även om det var andra tider. Då måste det vara mycket ur storskogen som är inom den hagen. Där fanns ingen mat för korna. Härikring hade dom alldeles säkert korna lösa ute på skogen, så fick dom leta på större vidder.  
 
1871 var det skifte här och då användes kvadrat- ref, -stänger och -fot. Men då är det större siffror som gäller.
mvh
rune

2004-05-04, 08:33
Svar #10

Leif Karlsson

Hej igen!
Vad tror ni, verkar storleken på torpet vara sådan att den kunde försörja en soldat eller kan det vara så som Björn säger att arealen åker är reducerad. Jag antar att militären hade krav på en viss storlek på jorden . Eller var det rusthållaren som bestämde? Jag känner inte till något annat soldattorp så jag kan inte göra någon jämförelse.
Hälsn. Leif

2004-05-04, 09:03
Svar #11

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej!
 
Jag äger ett fd båtsmanstorp i Anundsjö sn, Ångermanland och det består av drygt 1 hektar åkermark. Till det finns en myrmark i skogen, dit korna släpptes på sommaren, men det köptes nog efter det man slutat med indelta soldater.
 
Jag tycker att det verkar vara orimligt mycket mark för att räknas som torp.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2004-05-04, 09:52
Svar #12

Utloggad Mikael Edberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 532
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 21:32
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/mikedb/slaktindex.htm
Hej,
Jag vidhåller att det måste röra sig om Tunnland och Kappland.
Anlednigen till det är att basen i tabellen är 32.
Jag hittar inget annat ytmått med den basen.
Pundland, Spannland, Kannland och de mått Rune nämner faller bort pga det.
Tunnland har använts sedan 1600-talet.
I min hemby, i norra Kalmar län, användes just Tunnland och Kappland i Laga skiftet 1836.
Jag håller med Ann-Mari att det verkar vara mycket mark för att vara ett torp, så något är skumt här.
Kohagen verkar ju närmast gigantisk.
Har du tillgång till skifteskartan borde det vara möjligt att uppskatta den totala ytan.
I de handlingar jag har sett så brukar förutom åker, äng och hagar även annan mark vara uppräknad, som t.ex. skogsimpediment.
Mvh/
Mikael

2004-05-04, 09:54
Svar #13

Leif Karlsson

Hej Ann-Mari!
Ett hektar åkermark, det verkar ju stämma med arealen på mitt torp.Sedan kan man ju undra hur man såg på ängar och hagar, kanske kunde man vara mer generös med sådant beroende på hur landskapet såg ut.Den brukbara jorden skulle nog inte vara större än att soldatens hustru kunde sköta den när soldaten var hemifrån. Trots alla mina torpargener är jag hopplöst okunnig om vad som krävdes för att försörja en familj.
Hälsn. Leif

2004-05-04, 10:03
Svar #14

Leif Karlsson

Mikael
Jag tror att du har rätt beträffande tunnland och kappland, det stämmer ju exakt med 32 delar per tunnland. Jag ska försöka hitta en skifteskarta från den tiden.Kan det vara så att kohagen var samfälld, så att flera torpare hade sina kor där?
Hälsn. Leif

2004-05-04, 13:16
Svar #15

Utloggad Mikael Edberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 532
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 21:32
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/mikedb/slaktindex.htm
Visst kan kohagen ha varit samfälld.
Men då borde kanske inte hela arealen varit upptagen i tabellen under ryttartorpet.
Lantmäteriet har kommit långt med att lägga ut historiska kartor på nätet.
Speciellt för Östergötland.
Klicka på Historiska kartor på Lantmäteriets hemsida och välj sedan karttypen Lantmäterikartor regionalt.
Där finns många kartor utlagda, sorterade efter socken och bynamn.
Även tillhörande protokoll finns med.
Vilken by i Ulrika sn tillhör ryttartorpet?
 
/Mikael

2004-05-04, 13:53
Svar #16

Leif Karlsson

Mikael
Böle rytartorp tillhörde Eksjöhults rusthåll. Jag har försökt att hitta Böle (bölö) på historiska kartor men inte lyckats (Häradskartan)
Hälsn. Leif

2004-05-04, 14:38
Svar #17

Utloggad Mikael Edberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 532
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 21:32
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/mikedb/slaktindex.htm
Leif,
Kartor och tillhörande textmaterial finns på ovan nämnda sida för Laga Skiftet i Eksjöhult (1836?).
För att kunna läsa texten måste man ha DjVu installerat vilket jag inte har på den dator jag sitter vid nu.
Jag ska se om jag kan läsa det hemma ikväll.
/Mikael

2004-05-04, 15:09
Svar #18

Leif Karlsson

Mikael  
Jag är tacksam för all hjälp,jag var inne och tittade på kartorna men där fanns tyvärr inga namn på gårdar eller torp.
Leif

2004-05-04, 19:44
Svar #19

Utloggad Mikael Edberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 532
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 21:32
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/mikedb/slaktindex.htm
Leif,
Jag har nu tittat på kartorna från Laga Skiftet i Eksjöhult i lugn och ro.
Och jag tror att jag kanske har hittat något!
Kartan är av lantmäteriet uppdelad i tre delar och på den tredje finns en anteckning om ett Grenadjärstorp som har beteckningen B (litt B).
Detta hittar jag längst upp i norr på första kartdelen. Ägorna har formen av ett ruter och husen ligger längst ner i södra fliken.
Det verkar inte finnas någon skala på kartan men genom att jämföra storleken på ägorna med Eksjön som finns längst ner till vänster uppskattar jag arealen till 500x500=250 000 m2 (= 25 hektar).
Sjön är på en modern karta ca 1 km bred.
Detta stämmer ju väldigt väl med de 27.5 hektar tabellen ovan visar!
Jag har stora problem med att få upp textmaterialet som ska finnas på lantmäteriets sida, men för Storskiftet 1799 lyckas jag få upp en sida med den totala arealen för Eksjöhult.
I tabellhuvudet står tydligt att Tunnland och Kappland är enheterna.
Hustomter: 2 Tunnland 31 Kappland.
Åker: 33 T 26 K.
Äng: 500 T 26 K.
Hagmark: 1479 T 13 K.
Skog: 750 T 16 K.
Utjord: 20 T 6 K.
Summa: 2787 T 22 K.
 
Alltså en stor andel Hagmark precis som för ditt ryttartorp.
 
Jag undrar dessutom om inte grenadjärstorpet idag heter Dagstorp, se karta nedan.
Det kan förståss vara fel torp jag hittat men mycket stämmer onekligen.
Jag skickar lite bilder i separat inlägg.
 
Mvh/
Mikael Edberg

2004-05-04, 19:47
Svar #20

Utloggad Mikael Edberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 532
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 21:32
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/mikedb/slaktindex.htm
Först bilder från Laga skifte kartan.
 
 

2004-05-04, 19:49
Svar #21

Utloggad Mikael Edberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 532
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 21:32
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/mikedb/slaktindex.htm
Och så var det där med brandvägg...
 

 

2004-05-04, 19:54
Svar #22

Utloggad Mikael Edberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 532
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 21:32
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/mikedb/slaktindex.htm
Och inzoomat på husen och en modern karta.
 

 

2004-05-04, 20:25
Svar #23

Leif Karlsson

Fantastiskt Mikael! Jag vågade inte hoppas på att kunna lokalisera torpet. Jag bockar ända till golvet. I sommar ska jag besöka Östergötland, då ska jag se platsen med egna ögon. Stort tack!
Hälsn. Leif

2004-05-04, 23:08
Svar #24

Utloggad Mikael Edberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 532
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 21:32
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/mikedb/slaktindex.htm
Tyvärr måste jag göra dig besviken Leif.
En titt i husförhörslängden från 1788 visar att både Dagstorp och Böle finns parallellt som olika torp under Eksjöhult.
Men övningen visar att det fanns torp av den storleken i samma rote och under samma tid, så helt värdelöst var det kanske inte.
Kunde man bar läsa texten till skifteskartan så tror jag att man hittar Böle där med bokstavshänvisning till kartan.
 
Lycka till/
Mikael

2004-05-05, 08:28
Svar #25

Leif Karlsson

Mikael!
Man kan väl inte ha tur jämt. Diskussionen har ändå varit värdefull, frågan var ju ursprungligen hur stort torpet var. Jag ska fråga runt lite när jag kommer till Ulrika, kanske det finns en muntlig tradition som vet att berätta något.
Hälsn. Leif

2009-08-16, 13:50
Svar #26

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Jag har en liten - men ack så viktig! - notis här för en ana, Hindrich Werre. Utsnittet är från en Handlingslängd 1618 för Söderbärke församling (W), hämtad ur Västmanlands landskapshandlingar 1621:13:  
 


 
 
Och det är - som alltid - förkortningarna av måttenheterna och kvantiteterna (för att få en uppfattning om hur stort skatteuttaget var i förhållande till andra personer vid tiden) som vållar mig bekymmer. Vad står det?  
 
Saltt och Sillh kan jag se att det står. Men sedan 1 ?? och 1 ??. Och efter klammerparentesen, till höger: ett P eller K ?(ovan), sedan Ofj (som väl står för Osmundsjärn) och siffran 600.  
 
Till vänster om vänstra klammerparentesen förmodligen (baserat på andra uppgifter på samma sida) Osmunsiern och en kvantitet, oläslig (behöver besöka RA för studium originalet!).
 
Jag kan sedan nämna att denne Henrik Werre var av finsk härkomst, som från 1630 kom att beskattas för ett 1/4-dels hemman i Järsjöbokälla (Gärdsjöbokälla).
 
Tacksam för hjälp med detta!
 
/Leif

2009-08-16, 15:06
Svar #27

Utloggad Rune Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1331
  • Senast inloggad: 2018-01-28, 11:18
    • Visa profil
Detta är något där jag har väldigt lite kunskap om, därför förväntar jag rättelser från de som behärskar området.
 
En hastig blick i Mått och vikt från 1936: Osmund har med osmundjärn att göra som vägdes med besmansvikt och med besmanspundet, som kunde variera i olika provinser. Osmundjärn var en värdevara av stor betydelse och exportvara med hög rang.
 
Saltet är räknat efter tunna och sillen i enheten val=80 stycken. Det är mycket att läsa om tunnemål, så här vågar jag inte lämna någon uppgift.
 
Krumelurerna ute till höger en gissning att de har med myntslaget att göra.
Mvh/Rune

2009-08-16, 22:43
Svar #28

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Det står:
Saltt 1 T:a (=Tunna) (Sedan osäkert om det är R: eller annat? Kan det vara Riksdaler?)
Síllh 1 Wall (=Val) OßJ - 600
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-08-18, 00:40
Svar #29

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Tack Rune och Stefan!
 
Då fick jag lära mig något nytt: Wall (=Val) och symbolen för tunna. Den ena lilla puzzelbiten fogas till den andra...
 
Och ja Stefan, det kan var Riksdaler. Tycker 'P' är lite malplacerat i sammanhanget.
 
God natt!
 
Leif

2009-08-20, 08:21
Svar #30

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Riksdaler fanns inte då utan myntenheten var Daler eller Mark.
Bokstaven före OSJ har troligen med järnet att göra. Kan det vara F. ?? (=färskad ??)

2009-08-20, 10:55
Svar #31

Lotta Nordin

Vad bokstaven till höger står för kan jag inte svara på, men riksdaler fanns definitivt på den tiden.
Har du mer text att jämföra med Leif? Finns samma bokstav kanske tydligare skriven på andra ställen?

2009-08-20, 12:07
Svar #32

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
När det gäller Riksdaler: http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdaler
 
Min osäkerhet rör om det står R: eller någon annan bokstav. Även om det står R:, så behöver det ju inte betyda riksdaler, även om det ökar sannolikheten betydligt.
 
Jag tycker också att det vore intressant att se fler exempel på bokstaven.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-08-21, 08:04
Svar #33

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
I alla skattelängder används nästan alltid begreppet Daler (thaler) eller Mark som myntenhet, åtminstone i Dalarna

2009-08-22, 00:51
Svar #34

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Tack för responsen, kollegor!
 
Jag lägger ut hela den sidan där Henrik Werre finns med:
 

 
Är det riksdaler?
 
/Leif

2009-08-22, 12:34
Svar #35

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
När man ser hela sidan, så framstår det som att skatten för det som upptas i mitten är omvandad till betalning i kol, tackjärn och osmundsjärn. I spalten till vänster sker en sammanräkning av det som står i högra spalten.
 
R: kanske står för Restantier, dvs sånt som inte kan betalas, eller att det nu betalas tillbaka.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-08-23, 15:02
Svar #36

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Bra Stefan, tack! Och därmed får man en ganska god uppfattning om hur stora hushållen var. Det skiljer en del mellan t ex min ana och Peder Kieluafson i Danskebo.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna