Om vi stryker = 3,9493 hektar i P-Å Svenssons inlägg ovan samt på slutet ändrar till 1 mark penningavrad (avrad = arrende) och åtta tön spannmål, så har vi två ganska bra svar på frågan vad ett medeltida markland var för något. Det där med tunnlandet = 8 penningland, vilket ger ett markland om 24 tunnland får dock tas som något mycket ungefärligt; det medeltida marklandet var inte ett arealmått överhuvudtaget, utan mer en uppskattning av jordens ekonomiska bärkraft. Dessutom användes inte tunnan som spannmålsmått under medeltiden. Man mätte spannmål i tön enligt ett system där 1 tön = 6 spann = ca 300-350 liter (spannens storlek varierade rätt mycket mellan olika landskap).
Detta förhållande ändras först i början av 1600-talet då det svenska tunnlandet skapas för kamerala syften och dess storlek genom 1630-talets lantmäteriinstruktioner fastslås till 14 000 kvadratalnar, vilket är = 4937 kvadratmeter. Detta 'moderna' tunnland blir = det nya (geometriska) öreslandet, vilket alltså betyder att åtta öresland = ett markland på 1600-talet blir = åtta tunnland.
Det är dessutom så att örtuglandet under medeltiden inte alltid indelades i 8 penningland. Från Uppland och Södertörn finns belägg för en äldre räkning med 15 penningar på örtugen och i Hölebo härad i Södermanland förekommer ännu vid 1400-talets början småpenningland, omfattande 12 penningaland per örtugland.
Det hela är i själva verket osannolikt mycket mer komplicerat än min oerhört förenklade förklaring här. Beroende på vilken tidsperiod och vilket landskap vi talar om kan svaret på frågan hur stort ett markland var bli mycket olika. Det kan vara exakt 8 tunnland men det kan också vara omkring 24 tunnland, och nästan vad som helst mellan dessa siffror.
Som introduktion till ett av de mer besvärliga problemkomplexen inom agrarhistorisk forskning kan rekommenderas artikeln Markland i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid bd XI.
För den som vill fördjupa sig i det medeltida marklandet finns det en avhandlig på 371 sidor om det och dess götalandsmotsvarighet attungen, skriven av Folke Dovring: Attungen och marklandet. Studier över agrara förhållanden i medeltidens Sverige (Lund 1947).
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy