Äldre inlägg (arkiv) till 26 februari, 2010

[Petra Jansson]

Hej
Jag hoppas jag ställer denna fråga i rätt forum annars ber jag om ursäkt.
Jag undrar vad man matade ett nyfött barn vars mor dött i barnsäng 1910.
 
MVH

[Harriet Hogevik]

Hej! Det bästa var om det fanns någon i närheten som kunde amma barnet parallellt med sitt eget barn. Man gav ibland ockaå halvmjölk dvs hälften komjölk och hälften vatten. Kunde kompletteras med sockervatten. Har just nu ingen bra skriven källa till ovanstående - muntlig tradition på BB och barnklinik får jag väl kalla det. Mvh Harriet

[Harriet Hogevik]

Hej igen! parallellt med sitt eget  skrev jag ovan. Det kunde också vara i stället för sitt eget. Jag mötte en gång en patient, en gammal kvinna född ca 1905 vars mor dött vid fölossningen och som omedelbart blev ammad och adopterad av en kvinna som fått ett dödfött barn. Mvh Harriet

[Ingela Martenius]

Det var vanligt att hem som tog emot kvinnor som födde uä barn hade det så ordnat att de nya mödrarna fick vara kvar så länge som de hade tillräckligt med mjölk även för andra barn. En win-win situation på den tiden: kvinnorna fick tid att ordna det för sig och sitt barn och ett barn vars mor inte kunde ge det mjölk fick den bästa modersmjölksersättning som finns att få än idag.
 
Även om ordet användes, så kunde man rent juridiskt bli adopterad först efter 1917 i Sverige; det är bra om vi försöker använda exakt terminologi eftersom det lätt blir förvirrat annars. Fosterbarn var vad man blev innan 1917.
 
Ingela

[Petra Jansson]

Hej Harriet
Tack för all info. Det är konstigt att man kan hitta så lite på internet om detta. Att mamman dog i barnsäng var väl inte ovanligt under vissa årtionden så det måste ju finnas fall nerskrivna där man gav barnet ersättning. Det enda jag hittat var på Wikipedia USA. Jag klipper in den infon jag fann intressant. Synd bara att det inte fanns mer historisk info om svenska förhållanden.
 
Thomas Morgan Rotch's percentage method (published in 1890) began to be  
distributed, and gained widespread popularity by 1907.These complex formulas  
recommended that parents mix cow's milk, water, cream, and sugar or honey in  
specific ratios to achieve the nutritional balance believed to approximate human  
milk reformulated in such a way as to accommodate the believed digestive capability  
of the infant.
 
Home-made percentage method formulas were more commonly used than commercial  
formulas in both Europe and the United States.They were less expensive and were  
widely believed to be healthier. However, formula-fed babies exhibited more  
diet-associated medical problems, such as scurvy, rickets and bacterial infections  
than breastfed babies. By 1920, the incidence of scurvy and rickets in formula-fed  
babies had greatly decreased through the addition of orange juice and cod liver oil  
to home-made formulas.

[Harriet Hogevik]

Hej Ingela och Petra! Tack för upplysningen om att adoption fanns först 1917 - det visste jag inte. Kvinnan som jag träffade hade då troligen blivit adopterad senare när möjligheten fanns. Att hon blev fosterbarn förklarar också den mycket snabba och smidiga handläggningen.
Hemmen för kvinnor som skulle föda uä - fanns de så spridda över landet att nyfödda barn transporterades dit eller var det på landsbygden vanligare att man försökte föda upp barnen på hemmaplan ? - det bör ha sammanfallit i tiden med att man skulle ordna begravning av modern t.ex.
Om formula var i bruk /rekommenderat i Sverige 1910 kanske framgår i läroböcker för barnmorskor från den tiden.
Mvh Harriet

[Per Thorsell]

Som skriven källa kan väl fungera 'Handbok i Husmedicinen ...' av Medicinalrådet Wistrand, min upplaga är tryckt 1875. Där står just det som Harriet beskriver:
 
Då barnet nödgas umbära både moder och amma, är bästa födan uppkokt vatten som varmt blandas med god komjölk, i början till 1/3 mot vattnet, sedan hälften vatten och mjölk, hvarmed fortsättes tills de första tänderna framkommit då annan mat får förtäras.

[Petra Jansson]

Vilken bra ide att titta i boken! Jag tittade i Husläkaren, tryckt 1872, och där står:
Under de tre första dagarna komjölk utspädd med hälften uppkokadt vatten, hvaruti, under dessa dagar, kan läggas i  socker Man ska sedan upphöra med sockret när stolgången blivit gul. Efter några dagar minskas vattnet till en tredjedel för att sedan upphöra med vattnet när barnet behöver mer födande mat.Man kan gärna dock tillföra något Karlsbadervatten ungefär en msk på varje halfqvarter mjölk.
 
Det fanns även riktigt rolig och intressant läsning om hur en amma bör se ut vita tänder, lukta, klä sig
äta osv. Ha! Ha! Jag kan se anställningsintervjun framför mig

[Gudrun Wallengren]

Min mor berettede engang, at hendes mor havde fortalt at man som supplement til morsmælk kunne bruge havrevand, tynd, siet, havresuppe. Dette kunne også helt nyfødte børn tåle, i mindre mængder.
Tidspunktet er slutningen af 1800-tallet, begyndelsen af 1900-tallet, i arbejderhjem i København, og på landet.
 
Jeg har ikke afprøvet blandingen på børn under 3. måneder, men ville egentlig gerne vide om også nyfødte kunne tåle tynd havresuppe?

[Eivor Andersson]

Här kallas det havreavkok och det användes ofta förr. Jag tror att barnen helst skulle vara 3 månader när man började med detta.
 
Det är ju många kvinnor som aldrig får igång någon amning och då måste det finnas  alternativ.
När jag fick barn fick jag pumpa ut mjölk med en maskin (rosa) och ge till de andra på avdelningen som inte hade någon mjölk.
Det fanns handpumpar också.
Undrar när den första nappflaskan kom. Innan fick man mata med sked.
Hälsn. Eivor

[Chris Bingefors]

Min mormor fick TBC när henns andra barn föddes 1925, då skaffade hennes mor getter som mjölkades för att ge ersättning för modersmjölken.

[Petra Jansson]

Hej
Jag hittade lite mer intressant info. Gällande mat: I Europa medförde industrialismen att amningen sjönk dramatiskt, istället fick barnen gröt, välling eller mjölk från kor, getter eller andra djur. Detta medförde att många barn dog av diarré - särskilt under 1700- och 1800-talen
källa:www.9manader.nu
 
Gällande nappflaskan tyvärr endast på engelska : Bottles with hard spouts go back to prehistory. The first consisted of urns with two openings: one for pouring the liquid into the bottle and the other to be put in the baby's mouth. Soft teats of various materials were tried but were very difficult to clean. The invention of vulcanized rubber provided a material that was soft and could withstand the heat of sterilization. Elijah Pratt of New York patented the first rubber teat in 1845. It took until the 1900s before the technology was perfected for a practical soft teat such that the baby bottle could become a practical and safe alternative to breastfeeding
källa: Wikipedia
 
Jag kan även rekommendera hemsidan: www.babybottle-museum.co.uk  
Där finns mycket rolig och intressant info och kul bilder.

[Eivor Andersson]

Hej Petra,
 
Det var en intressant sida  med nappflaskorna.
 
Tack - Eivor

[Harriet Hogevik]

Hej! Här kommer det fram alltmer information men det vore fortfarande av intresse att få höra vad läroböcker i spädbarnsvård från Sverige efter 1900 kan ha rekommenderat (bla. om när man kunde börja med lite fast föda t.ex. mosad potatis).
Jag undrar också om vi har någon tidsangivelse för första bröstpumpen i Sverige (eller var det så många som kunde handmjölka kor att den inte behövdes??)
Sammanfattningsvis uppfattar jag att vi hittills har följande som spädbarnen fick:
Sockervatten de allra första dygnen (kan ges även till helammade barn i väntan på att amningen kommer igång)
 
Modersmjölk:
A. Moderns
B. Från en amma
C. Pumpad modersmjölk  (för inte har man kallat en kvinna som pumpar till annans baby för amma?) - oklart om detta förekom 1910
 
Modersmjölksersättningar:
Mjölk/vattenblandningar (komjölk eller getmjölk)med sjunkande andel vatten
Mjölk/vattenblandning med tillsatt socker eller honung
Tillsats av pressad apelsin - har vi belägg för att detta använts i Sverige
Gavs fiskleveroljan i ersättningen eller separat? Inte direkt de första veckorna antar jag?
Havreavkok - från tre mån eller lite tidigare?
Mvh Harriet

[Chris Bingefors]

Praktisk läkarebok för hemmet tryckt 1902 hänvisar oftast till en handbok av professor O Melin.
 
Avvänjning (detta enligt någon vid namn von Post):
Bör ej ske före 7-9 månader, innan ska endast modersmjölk ges, bäst vid 9-12 månader.
Man börjar med komjölk, tillsatt mjölksocker, sedan buljong med en tesked gryn. Vid ett år kan man sätta in lite gröt+mjölk, hackad fisk eller kött. Vid 18 mån smörgås, grönsaker, kräm. choklad, te, ägg men till andra årets slut bör mjölk vara huvudmålet.  
2-3 året: potatis, pannkaka, karameller, kokt frukt, bär, apelsiner mm men försiktigt och i ringa mängder.
Inget kaffe, fläsk, sill, ost, ärter, kål, feta soppor. feta konserver, feta tårtor.

[Chris Bingefors]

Om modern ej själv kan amma så är det bästa att skaffa en amma, men hon ska vara godkänd av läkare. (Hur månget barn har ej fått plikta med ett förstördt hälsotillstånd! Vi behöfva endast nämna en sjukdom, nämligen syfilis, för att inse detta).
 
Utan amma:
Helst komjölk som späds med kokt vatten, gärna tillsatt grädde (eller gräddmjölk som späds). Sedan följer flera sidor om hur man får fram denna mjölk på ett hygieniskt sätt, det var inte lätt utan kylskåp. (Min anmärkning: Den var inte pasteuriserad vilket innebar att tuberkelbaciller spreds via mjölken). Man kan också späda med avkok på havre eller korngryn eller mjöl. Men före tre månaders ålder kan dessa inte användas för att ge näring utan bara för att göra ersättningen mer lättsmält.
 
1 månaden, vecka 1: 1 del mjölk 3 delar vatten
1 månaden, vecka 2-3: 1 del mjölk 2 delar vatten
 
osv med allt större andel mjölk. Mjöksocker tillsätts också
 
Jag skulle tro att min mormorsmor använde getmjölk för att den är fetare och för att TBC är ovanligare på getter än på kor. Hon förlorade två unga döttrar till TBC, som bröt ut när de var gravida. Troligen hade de först fått smittan när de bodde trångt och levde helt på gårdens produkter. Min familj umgicks när jag växte upp på Ultuna med den man som införde pasteuriseringen av mjölk i Sverige som en åtgärd mot tuberkulosen. Det var intressant att höra honom berätta.

[Gudrun Wallengren]

Jeg ved ikke noget om nappflaskan (sutteflasken på dansk) men derimod om sutten.
Kilden er igen min mormor (1875-1945), født på Lolland i et husmandshjem, død i København.
Desværre har jeg aldrig selv truffet hende, men hun synes at have været en for sin tid meget fornuftig dame.
 
Den der passede barnet, tyggede rugbrød til en blød masse. Det tyggede brød blev lagt i en lille klud, måske kom der også lidt sukker i blandingen. Så blev der bundet en snor om kluden, derefter fik barnet denne napp at sutte på.
 
Jeg tror ikke, at min mormor selv har brugt denne form for sut til sine børn, men hun har fortalt om den til min mor.

[Ann-Mari Bäckman]

Dränkte man inte in en sådan här klut, som Gudrun berättar om , med brännvin, för att söva/lugna barnen eller vad det nu var bra till?
 
Ann-Mari

[Chris Bingefors]

Man talar om sudden och tuggan i läkareboken, dessa fördöms som ohyggliga vanor som inte ska användas.
En som arbetatde med min mor och som var född på 40-talet berättade att hon fick en klut (samma sak) med bränn vin för att sova när hon växte upp hos sina morföräldrar, so antagligen var född på 1800-talet.

[Bibi Gustafson]

När började man med den typ av modersmjölksersättning vi har i dag? Min svärmor har berättat att det som hon använde till min man (född 1950) gjorde honom väldigt tjock. Finns ett foto på honom vid 3 månaders ålder där han verkligen är en gedigen klump. När hon sedan övergick till välling blev han snart normalknubbig.  
När vi var i England på semester sommaren 1965 såg vi vid ett tillfälle ett barn som fick en napp med en liten påhängd bytta som innehöll sockerlösning. Mina föräldrar förfasades över att man fortfarande gav babysar sockerlösning - de kände igen detta från sin barndom, men då var det en sudd som beskrivits ovan som användes. Sockerlösningen kanske var bättre än brännvinet men bara lite...
Informationen att barn som getts modersmjölksersättning med opastöriserad mjölk är intressant och kanske förklarar en hel del. Min farmorsfar dog 1908 och farmor berättade hur han varit till skidhoppsbacken i Hudiksvall, skidat hem till Sundsvall, blivit blöt och kall. Väl hemma drack han mjölk. Sedan fick han lunginflammation och dog. När jag sedan hittade hans dödsnotis visade det sig att han dog i september; knappast skidföre då och dödsorsaken var TBC. Han var född 1878. Av de 4 helsyskonen dog 3 i TBC: Hulda Margareta född 1872 dog 1907, Carl Gustaf f 1878 d 1908 och Olga Maria f 1883 d 1906. Jag har, trots att jag vet att opastöriserad mjölk kan ge TBC, inte kopplat ihop detta. Men troligen har familjen vetat om detta men farmor, som var 6 år när hennes far dog, har inte fått veta hur det egentligen hängde ihop. Om jag tolkar dig rätt Chris, så kunde det dröja ända till vuxen ålder innan TBC:n var fullt utvecklad.
Mvh
Bibi Gustafson

[Gudrun Wallengren]

Da vi nu alligevel er ude i ekstremerne, hvad angår spædbørnspleje, og da det heldigvis ikke bare er mig, der har hørt om hvordan man gjorde, så var der også en anden måde at få skrigeunger til at sove på:
 
Min mor har med rædsel fortalt, at man hos en familie hun kendte, brugte at holde barnet lidt over gashanen, hvis det ikke ville sove....
Det må have været i en by-lejlighed i København.

[Gudrun Wallengren]

Bibi, jeg svarede ikke på dit indlæg.  
Det går bare lidt hurtigt.

[Bibi Gustafson]

Gudrun!
Det förstår jag. Men din historia kan man verkligen kalla för desperate housewifes...
Bibi

[Harriet Hogevik]

Hej Bibi! I de flesta familjer där många syskon dog av Tbc var det inte den opastöriserade mjölken som var smittkällan utan mycket vanligare den luftbruna - att man hostade från sin lungtuberkulos - eller ännu smittsammare - struptuberkulos. För att anknyta till aktuell tråd gissade jag länge att mormors lillebror som var knappt tre månader då han dog dagen efter sin far kunde ha dött av att mormorsmors bröstmjölk sinade när maken blev sjuk och dog. Men så var det inte - dödboken visar att både far och baby dog av olika former av tbc (1902)struptbc resp tuberkulös hjärnhinneinflammation. Makan/ mamman, min mmm dog 1913 av lungtuberkulos - liksom mer än 10.000 andra svenskar det året. Att det akn dröja till vuxen ålder innan man får symptom är det vanliga och graviditetsperioden är speciellt känslig med ökad förkomst.
Rutinerna för hygienisk tillredning av ersättning är avsedda att skydda mot många olika infektioner. Mvh Harriet

[Petra Jansson]

Hej alla
Vad kul att många deltar i denna diskussion.
Gällande frågan om när man började med modersmjölksersättning så hittade jag denna info:
Den industriellt tillverkade pulvervällingen som kom 1947, hyllades som minst lika bra - om inte till och med bättre - än modersmjölken.
källa: alltombarn.se
 
Gällande TBC: Tuberkelbakterien kan ligga vilande i lungorna i åratal, men aktiveras som ett svar på en immunbristsjukdom, vid hög ålder eller vid immunologisk stress. Aktivering sker dock oftast utan någon påvisbar anledning, och är vanlig hos unga vuxna
M. bovis är som namnet anger främst förknippad med tuberkulossmitta hos nötkreatur, och var tidigare vanlig även hos människor som smittades via bland annat infekterad mjölk. Men pastörisering av mjölk har i stort sett eliminerat den smittkällan, åtminstone i i-länder
källa: Wikipedia (obs! där får alla skriva så jag kan inte lova att infon stämmer)
 
Annan intressant info: Mjölkdroppen - barnavårdscentralernas föregångare
Början av 1900-talet präglades av fattigdom, drygt tio procent av spädbarnen dog och
amningsfrekvensen var mycket låg. På Luciadagen 1901 startade nordens första Mjölkdroppe, i Katarina församling på Söder i Stockholm. Idén hämtades bl. a. från Frankrike och spreds snabbt i såväl Europa som i övriga Sverige. Syftet med den filantropiska verksamheten var att fattiga mödrar som inte ammade kostnadsfritt kunde få näringsriktig komjölkblandning till sina späda barn. Barnläkaren Moritz Blumenthal var en av grundarna till första Mjölkdroppen. 1903 bildades Föreningen Mjölkdroppen
De första åren var verksamheten framför allt inriktad på utdelning av mjölblandningar och att ge mödrar stränga råd och anvisningar
 
källa:www.mjölkdroppen.se

[Petra Jansson]

hej igen
Jag måste dela med mig lite av vad Husläkaren 1872 säger om Tubercuosis:
 
Ärflig lungsot uppträder ofta plötsligt hos personer till följe af ansträngning, otjenlig föda, oordentligt lefnadssätt, företrädesvis under manbarhetsåren
 
Utbrottet kan förekommas eller fördröjas genom bl a: undvikande af starka drycker och häftiga sinnesrörelser, särdeles sorg Även sång, dans  och tajta kläder bör man vara försiktig med.

[Harriet Hogevik]

Hej Petra!
Pulvervällingen som kom 1947 - användes redan från nyföddhetsperioden ? Om mamman dör i barnsängsfeber är det oftast inom en vecka efter förlossningen.
Wikipedias text om Mycobacterium bovis är korrekt men missar att aätta i proportion till Mycobacterium tuberculosis som var vanligare då och nu är ensam sjukdomsframkallare av tuberkulossjukdomen hos människa i Sverige. Förutom pastörisering bidrog stränga åtgärder (dvs slakt) mot smittade kreatursbesättningar till att Sverige är fritt från nysmitta med bovin tuberkulos (dvs via mjölk överförd) från mitten av 1930-talet vilket innebär att den som är född tidigare fortfarande kan insjukna i denna sjukdom.(Mina källor är smittskyddsstatistik och olika skrifter som jag tog fram inför föreläsningar om tuberkulos då jag arbetade som smittskyddsläkare samt erfarenheter inom familjen att behöva slakta en hel besättning kor).
Angående texten från mjölkdroppen som är mycket intressant - där borde finnas en receptsamling bevarad kanske - undrar jag om det verkligen står mjölblandningar i sista meningen eller det menas mjölkblandningar.
Husläkaren 1872 hade uppbarligen klart för sig det starka sambandet mellan alkoholmissbruk och tuberkulos - och i begreppet oordentligt levnadssätt kan man säkert inkludera dålig nutrition. Vad gäller sannolikheten att få symtomgivande tuberkulos är statistiskt den viktigaste faktorn under hela livstiden hur många som var tbc-sjuka i mitt samhälle det år jag föddes.
Dags att ut och ta itu med nattens nyfallna snö!!
Mvh Harriet

[Chris Bingefors]

Just den förståeliga rädslan för tuberkulos ledde säkert till att många konstiga uppfattningar spreds, som i det citat som Petra hämtat i Husläkaren. Moral blandad med fakta. Jag är ju tillräckligt gammal för att ha upplevt lite av just tuberkulosskräcken som fanns kvar i min mors familj.
 
Var känsligheten för att dö av sjukdomen ärftlig också? Min far berättade att när han var barn på 20-talet så var alla barnen (4 st) oftast hos en grannfamilj där många dog i TBC, det var nämligen så att där fanns en sjuk vuxen hemma på dagarna medans alla andra arbetade på jordbruket. Därför var det roligt att vara där, tydligen satt barnen i den sjukes säng och hörde på sagor. I det hushållet tillämpades också fortfarande seden att maten (gröt!) sattes fram i en stor skål mitt på bordet och alla hade varsin träslev att äta ur det gemensamma fatet med. Många i den familjen dog alltså av TBC medan ingen i min fars familj, dock hade min far spår av en aldrig upptäckt TBC när han genomgick den obligatoriska skärmbildningen på 40-talet.
 
Tydligen var Sverige föregångsland när det gällde att sanera kreatursbesättningar. I Danmark (enl ett föredrag där på 80-talet) fann man bovin TBC hos personer som utvecklat AIDS och var födda på 40-50-talet och hade växt upp på lantgårdar. Denna TBC måste väl då utvecklats när immunförsvaret skadades.
 
På http://www.ub.gu.se/kvinn/digtid/03/1907/dagny1907_14.pdf beskrivs Mjölkdroppens verksamhet, det verkar vara en slags barnavårdscentral också. Man talar om en baby-apparat som även nämns i Hemmets Läkarebok som lämplig att tillverka ersättning i. (Moritz Blumenthal var fö gift med Ida Gavell, den sk Delsbostintan en populär underhållare i början av seklet)
 
(Meddelandet ändrat av izla 2010-02-26 07:47)

[Chris Bingefors]

I Praktisk Läkarebok nämns ett par kommersiella preparat för ersättningsmjölk. Tydligen mest bestående av mjölksocker, man ska blanda dem i mjölkblandningen.

[Harriet Hogevik]

Hej Chris! Husläkaren publicerad 1872 försökte ge förklaringsmodeller till familjeanhopningar och kallade detta för ärftlig tuberkulos. Att tuberkulos var en smittsam sjukdom blev känt först 24 mars 1882 då Robert Koch upptäckte tuberkelbacillen (min allra första tjänsteresa förutom sedvanliga kurser gick till Stockholm 24 mars 1982 då jag fick representera kliniken vid 100-årsjubileet) - kombinationen Robert Koch 1882 ger över 80 000 träffar på Google (han gjorde lite annat det året också...).  
Familjeanhopningarna berodde alltså på att någon haft högsmittsam tuberkulos (och man visste inte att upphostningarna var farliga /skulle undvikas) men med den långa och varierande latensen till eventuella symtom är det svårt att se samband och individens motståndskraft varierade mycket - mest beroende på näringstillståndet - men annan nedsättning som graviditet och alkoholmissbruk hade också betydelse.  
Glaset med grädde vid platsen för familjens magraste barn var en sedvänja i såväl stadsfamiljer som lantbrukarfamiljer som redan förlorat ett barn i tuberkulos (1925 - 1935) i min släkt och troligen ganska allmänt.
I Svenska gods och gårdar, del Bohuslän som trycktes 1943 är det en minoritet lantbrukare som uppgivit att deras kreatursbesättningar är reaktionsfria (förmodligen för att det vid den tiden var nästan självklart).
Och ja, Mjölkdroppen i Stockholm var föregångare och pionjär i världen till företeelsen barnavårdscentral.
Mvh Harriet