ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äganderätt till jord  (läst 931 gånger)

2000-06-28, 10:18
läst 931 gånger

Utloggad Kari Nicolaisen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 113
  • Senast inloggad: 2017-03-27, 21:45
    • Visa profil
Er det mulig å få rede på hva som hendte med en gård, dvs. hvorfor den ble fraflyttet?
 
Fant min morfars fødegård (Pikstad i Älgå) i fjor sommer. Det var bare murene igjen og alt gjenvokst. En eldre mann i området fortalte at den hadde vært fraflyttet alt rundt 1930 da han selv var barn. Han visste ikke noe om folkene som hadde bodd der.

2000-06-28, 11:48
Svar #1

Carl Szabad

Kari! Pastorsexpeditionen i Älgå borde kunna svara på när flyttning skett och vart. Ägandeförhållandena kan tingsrätten i Arvika svara på om du har det exakta fastighetsnumret vilket pastorsämbetet borde kunna ange. Varför kan förmodligen bara ättlingarna svara på.

2000-06-28, 21:00
Svar #2

Utloggad Kari Nicolaisen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 113
  • Senast inloggad: 2017-03-27, 21:45
    • Visa profil
Carl, tusen takk for svaret, jeg får prøve de to instansene du nevner. Min morfar utvandret til Norge før 1900, og hadde mange søsken. Tror de fleste flyttet ut, har bare greid å spore opp en, som flyttet til Lyse, og hans datter som jeg kom i kontakt med var over 90 år og visste enda mindre om sin fars slekt enn meg. Så etterkommere etter Magnus Nilsson f 6.juli 1839, Pikstad, Älgå og Johanna Nilsdotter f. 12.mars 1837 i Arvika etterlyses herved.  
Fullstendig etterlysning under Älgå og Arvika.

2000-07-16, 11:34
Svar #3

Elaine Löfgren

Jag har funderat på det här med jordägande. Någon person, A, kommer till en plats, bosätter sig och markerar var gränsen går, så att säga. Ofta eller alltid ingick väl en hel del skogsmark. Så småningom kommer en annan, B, bryter mark i skogen, A:s skog, och bosätter sig. Jag har sett detta i Värmland, där jag forskat.  
Jag undrar nu:  
1. Köpte A marken av staten eller var det bara att bosätta sig?
2. Varför accepterade A att B bosatte sig på hans mark. A förlorade ju mark. Eller köpte B sin bit?
3. Var det A:s boställe, det första, som sedan blev bolbyn?
Tacksam för förklaring eller litteraturhänvisning.
Jag vet alltså INGENTING om dessa saker (som kanske framgår av frågorna).

2000-07-16, 14:01
Svar #4

Utloggad Anita Berglund Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1698
  • Senast inloggad: 2021-06-25, 11:41
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Denna fråga berör lite av den fråga som jag ställt här i Ordet är fritt/Utflyttningen till Norrland. Många människor flyttade från bla Dalarna, Värmland och Småland till det inre delarna av Norrland i början och även senare delen av 1800-talet och tog sig mark och skapade nybyggen mitt i skogarna.
 
Även före Laga skifte 1827 så fanns det väl någon som ägde skogen? I Norrland, förmodar jag, tillhörde det mesta av skogen staten och på en del håll ägde även bönder marken.
Nybyggarna måste ha haft någon rätt att bosätta sig och odla mark. Var de tvungna att skaffa tillstånd eller fanns rätten ändå?
 
I en liten skogsby i Ångermanland som jag väl känner till kom ett par dalkarlar vid mitten av 1820-talet och började odla mark. Efter en tid så opponerade sig några bönder som ansåg sig ha rätt till marken och krävde marken tillbaka. Dalkarlarna visade då upp ett kungligt brev där det stod att de hade rätt att att grunda nybygge på kronans mark eftersom de tidigare varit soldater. Bönderna fick till en början ge med sig eftersom de inte varit förutseende nog att kronlösa marken. Det hör sedan till historien att bönderna försökte senare att få nybyggarna att skriva under en skrivelse att fejden skulle läggas ner coh nybyggarna som ej kunde läsa eller skriva skrev glatt på med sina bomärken. Det visade sig att de istället skrev på en avsägelse av byn, men tursamt nog hade bönderna glömt att också få hustrurnas bomärken, så nybyggarna kunde behålla halva byn.
 
Efter Laga skiftes genomförande, som tog många år att genomföra på sina håll, förändrades säkerligen förhållandena så det blev svårare att börja nybyggen.  Det skulle vara intressant om någon kände mer till hur nybyggen kunde påbörjas med eller utan tillstånd, och  om det var vanligt att ovan nämnda Kungliga brev utfärdades innan ett nybygge kunde börja?
 
Mvh Anita Berglund-Eriksson

2000-07-16, 15:10
Svar #5

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Hej Elaine:
 
Du har funderat på det här med jordägande säger du. Välkommen i gänget. Du har nu grejat dig fritidssysselsättning för några år framåt. Man kan nämligen lugnt säga att svaren på dina funderingar är så omfattande att man kan bli matt av mindre. Utifrån var och en av dina frågor har det skrivits många tjocka, ibland mycket tjocka, och ofta svårbegripliga böcker.
 
En viktig motfråga i sammanhanget är: vilken tidsperiod pratar vi om? Dina exempel tycks handla om nybyggare, förmodligen eftermedeltida sådana? En bok som jag ofta rekommenderat folk att börja med, inte utan framgång, är Lars-Olof Larssons Kolonisation och befolkningsutveckling i det svenska agrarsamhället 1500-1640 (Lund 1972). Den ger svar på de flesta av en nybörjares frågor.
 
Sammantaget är dina frågor omöjliga att besvara kort och enkelt. Starkt förenklat kan man säga att det på tidigare obebodd mark bara var att bosätta sig och meddela närmaste fogde att man var där. Så småningom, ibland efter ganska många år, dök det upp en man på gårdstunet och sade något i stil med: Hej, jag är fogde i detta fögderi och skall nu värdera och skattlägga detta nybygge. I regel var nybyggen fria från skatt de sju första åren, ibland betydligt längre i praktiken.
 
Bolbyar är primärenheter, det är rätt uppfattat av dig. Nybyggen, ofta med namn av typen -bol -böle eller -boda och med en förled som är ett personnamn, anges inte sällan såsom avknoppade från en bolby i närheten, från vilken någon flyttat ut i skogen.
 
Frågan om förhållandet mellan brukarna A och B är mycket komplicerad och omöjlig att besvara kort och entydigt. Ofta var de nära släkt med varandra. De som satt inne med bonden på samma jordeboksgård utan att själva vara jordeboksförda blev redan under Gustav Vasas tid föremål för statsmaktens funderingar, undersökningar och åtgärder. Även om detta skriver Larsson en hel del. Det senaste viktiga forskningsresultatet inom området, som nog tyvärr hör till den ovannämnda avdelningen svårbegripligt är Maria Ågrens bok Att hävda sin rätt. Synen på jordägandet i 1600-talets Sverige speglad i institutet urminnes hävd (Stockholm 1997).  Till dess förtjänster hör dock en käll- och litteraturförteckning som innehåller nära nog allt för den som börjat fundera på dessa frågor.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

2000-07-16, 16:18
Svar #6

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Anita: Staten hade ingen anledning att motsätta sig nyodligar i skogen, tvärtom. Från och med Gustav Vasas regeringstid arbetade staten mycket aktivt för att de som så att säga var övertaliga i den etablerade jordbruksbygden skulle flytta ut i skogen och anlägga nya jordbruk. Till den gruppen hörde bl a husmän och avdankade soldater. Detta innebar ju ökade skatteintäkter för kronan. Det uppstod naturligtvis med tiden starka intressekonflikter mellan nybyggare och bönder, inte minst på grund av att de sistnämnda sedan urminnes tid utnyttjat skogen på olika sätt som sin utmark. Undersökningar i Hälsingland (av Stefan Brink) har visat att det inte fanns något sådant som outnyttjad skog i det område han undersökt. Varenda kvadratmeter av skogen var i praktiken upptagen av någon by/gård.
 
Jag är inte så väl insatt i hur just skiftesreformerna i praktiken förändrade situationen (1800-talet är nutidshistoria från mitt perspektiv), men det är högst sannolikt att de kungliga breven åtminstone delvis motiverades av att dessa intressekonflikter aktualiserades av olika skäl. Dessutom hävdade kronan från 1500-talet med allt större emfas en principiell överäganderätt till all jord inom rikets gränser. I dess mest extrema form har detta anspråk uttryckts så att det enda skattebönderna egentligen ägde var rätten att betala skatt.  Nybyggarnas brev kan alltså i ett längre historiskt perspektiv ses som en slags vidareutveckling av kronans förläningsbrev. Innehavet av skattejord var villkorligt och jorden kunde (åter) tillfalla kronan som s k skattevrak om inte skatten erlades.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

2000-07-16, 19:24
Svar #7

Utloggad Anders Ahlberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 432
  • Senast inloggad: 2021-07-18, 15:58
    • Visa profil
Detta är fortfarande en aktuell fråga. Statens fastighetsverk, som på Regeringens uppdrag förvaltar ca 1/7 del av Sveriges area har också uppdraget att klarlägga osäkra ägoförhållanden. I princip anser staten att all mark är statens utom den för vilken annan har lagfart. Det finns en hel del kobbar och skär utmed våra kuster som nu undersöks och i vissa fall har det gått till rättslig tvist.

2000-07-16, 20:12
Svar #8

Utloggad Anita Berglund Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1698
  • Senast inloggad: 2021-06-25, 11:41
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Tack för denna intressanta information.
 
Laga skifte förändrade ju också situationen för landsbygdens fattigaste på så sätt, att tidigare kunde de jordlösa ha sina djur betande på byns allmänningar, men när allmänningarna skiftades upp mellans byns bönder trängdes de fattigaste bort. I olika avtal mellan torpare och skogsägare hade dock torparna rättighet att ha sina djur på skogen sommartid till långt in på 1900-talet.
 
Nybyggarnas och torparnas liv var tufft och när man idag ser de utdöda och raserade nybyggena mitt ute i väglösa skogen, så inser man vilket otroligt arbete dessa människor lade ner för att skapa överlevnad för sina familjer.
 
Mvh Anita Berglund-Eriksson

2000-07-17, 00:44
Svar #9

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Anders och Anita: när jag läser era inlägg erinrar jag mig plötsligt en artikel som kanske kan intressera er:
 
Bo Malmberg: Vräkningar från fattigbebyggelse. En mörk episod vid inrättandet av kronoparker i Vilhelmina socken under 1900-talets första år. Den ingår i en samlingsvolym med en lika plågsamt lång titel: Hans Norman (red) Den utsatta familjen. Liv, arbete och samlevnad i olika nordiska miljöer under de senaste tvåhundra åren (Stockholm 1983).
 
mvh
Kaj Janzon

2000-07-17, 13:34
Svar #10

Ingrid Karlmar

Bolbyar - avgärda enheter
Hur gick det egentligen till när en avgärda enhet uppstod? Fick den som tillträdde marken betala till byn eller hur gjorde man upp. Den avgärda enheten lade ju beslag på en del av den gemensamma marken, likaså blev det ju en till som skulle dela på byns utmarker.

2000-07-17, 22:58
Svar #11

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Ingrid: Det gäller här för det första att inte förväxla hemmansklyvning eller skiften med ren nyodling, eller att förväxla sekundär torpbebyggelse och backstugor inom en bys av ålder etablerade gränser med en avgärdaby.
 
Magnus Erikssons landslag är tydlig på denna punkt: Nu grundas en ny by från en gammal; det kallas avgärdaby... (Byggningabalken XXX). Detta innebär alltså en planerad utflyttning från den gamla byn. Någon, eller några, brukare flyttar från den gamla byn till ett nytt läge och bryter upp nya åkrar för odling. Den gamla byn kallas i den medeltida lagtexten för Odalbyn.
 
Att grunda en ny by på detta sätt var av nödvändighet ett beslut som måste fattas av odalbyns brukare gemensamt. Ett sådant beslut förutsatte vidare ett rejält ackumulerat resursöverskott. Att grunda en ny by kunde inte göras med tomma händer, utan det var ett mycket resurskrävande företag. Man kan alltså knappast säga att avgärdabyn lade beslag på en del av odalbyns begränsade resurser, utan snarare var det så att odalbyns rikliga överskottsresurser närde avgärdabyn tills den senare så att säga kunde stå på egna ben.
 
Hur rättigheterna gällande oskiftade allmänningar skulle hanteras mellan den gamla byn och den nya regleras i omedelbar anslutning till det ovannämnda i lagtexten. Magnus Erikssons landslag ersattes sedan av 1734 års lag (Byggningabalken kap 19: Om avgärda bys rätt), där begreppet bolby dyker upp i lagtexten som beteckning på moderbyn.
 
mvh
Kaj Janzon

2003-03-09, 17:03
Svar #12

Göran Johansson

En person transporterar all sin rätt till skatterättigheten Råberg - vad innebar detta juridiskt/äganderättsligt. Sålde personen helt enkelt ett skattehemman?

2003-03-09, 22:22
Svar #13

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Att transportera ett köp är att överföra samma köp med samma villkor till en annan person.Köpet kan alltså skett via ombud. Men transporterandet kan ske efter en tid, åtminstone under 1700- och 1800-talen kunde transportandet ske efter något tiotal år.

2003-03-10, 18:55
Svar #14

Göran Johansson

Tack Björn. Det kan då uteslutas att Råberg i detta fall kan ha varit arvegods, eller..?

2003-03-10, 23:33
Svar #15

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Transporterad egendom.  
Först har ett köp gjorts.
Sedan har detta köp transporterats på en annan person.
Det kan mycket väl vara inom släkten ändå.
Transporterandet kan ha skett till syskon eller barn.
Efter exekutiva försäljningar var köp via ombud vanliga genom att fodringsägare köper egendomen.
Dessa köp transporteras ganska ofta till en framtida brukare av egendom.  
Genom exekutiva försäljningar kom gårdar ofta ur släkten och det var nästan enda sättet att komma över gårdar utan att ha släktskap.
Egendom skulle ju uppbudas tre gånger och då kunde släkten klandra köpet och själv överta egendomen.
Ett köp kan även vara kombinerad med arv.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna