ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Uppbud och lagfarter  (läst 3376 gånger)

2003-04-04, 09:39
läst 3376 gånger

Utloggad Gunnar Jonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2177
  • Senast inloggad: 2024-03-23, 13:34
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
Ett problem jag stött på och fått olika förklaringar på. I de tidigare domböckerna finns uppbuden listade summariskt enligt exempel:
 
1/8 i Sandbol uppbjöds av Olof Andersson
 
Frågan är om Olof är säljare eller köpare?

2003-04-04, 11:34
Svar #1

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 22:22
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Köpare. Uppbuden (tre stycken) var en förutsättning för att kunna få fastebrev.
 
Läs mer här: www.nog.nu/kallor.html#ub.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2003-04-04, 15:55
Svar #2

Utloggad Gunnar Jonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2177
  • Senast inloggad: 2024-03-23, 13:34
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
Tack för det.
Det förklarar en hel del för mig. Jag trodde nämligen att det var säljaren som bjöd upp till köp - Typ...
 
Frågan ställd av anledningen att dessa längder ska registreras vad gäller orter och personer för Näs och Gillbergs härader i Värmland. Mer om detta på w1.533.telia.com/~u53306018

2003-10-31, 09:07
Svar #3

ola larsson

Om en gård i två parter försäljs vid början av 1700-talet och någon uppbuds- eller lagfartsnotering inte finns gjord för denna efter föräldrarnas död, är det då helt klart att det är två syskon som säljer sina respektive delar?
I detta fall en man och en kvinna.

2003-10-31, 15:50
Svar #4

Utloggad Lennart Almkvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2727
  • Senast inloggad: 2021-11-12, 21:02
    • Visa profil
Ola,
 
det är inte utan vidare klart att det var två syskon som sålde. Ägarna kan visserligen ha varit en/bägge av föräldrarna, men lika väl en av dem och dennes syskon etc (sånt var vanligt, brukarna hade inte löst in hela gården). Föräldrarnas dödsfall kan ha utlöst försäljning av andelar som ägdes 'längre bort' i släkten. Har du inte fler uppgifter?
 
mvh Lennart

2003-11-06, 08:10
Svar #5

ola larsson

Lennart
 
Det rör sig om en stadsgård där dottern till ägaren, som dör 1682, säljer den ena halvparten 30 år senare. Samtidigt säljs den andra halvparten av en man med okänd släktrelation.
Utan några uppbud och lagfarter för fastigheten under dessa 30 år.
 
Mvh Ola

2003-11-07, 00:15
Svar #6

Utloggad Lennart Almkvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2727
  • Senast inloggad: 2021-11-12, 21:02
    • Visa profil
Ola
 
Visst skulle den första tanken vara att det fanns ytterligare ett barn till ägaren, och eftersom det skulle vara arv enligt stadslag, där syskon ärvde lika, kan man inte anta att syskonen var två systrar. Den som då sålde 30 år senare var antingen syskonet eller dess arvvingar. Arv av fastighet brukade inte lagfaras.
 
Men du vet kanske inte om ägaren som dog 1682 ägde hela stadsgården eller bara en del. I så fall kan den ju gått vidare som oinlöst på två linjer en längre tid, även utan lagfart.
 
Intressant är ju att undersöka dels när ägaren förvärvade gården och av vem, släkt eller oskyld. Och dels söka följa säljaren bakåt för att hitta en ev. koppling till ägaren 1682.
 
mvh Lennart

2003-11-07, 10:21
Svar #7

ola larsson

Lennart
 
Tack för ditt intresse.
Staden är Halmstad, och enligt 1698 års stadsplanekarta är den manlige hälftenägaren där noterad som ägare till tomten.
Denne finns inte omnämnd i domböckerna före försäljningen.
Dottern säljer halvparten i den gård och tomt här i staden vilken hon efter sina salig föräldrar är hemfallen.
Det har funnits fler syskon, då en svärson 1683 begär att få inflytta i sin salig svärfaders hus och gård och vill svara sin hustrus syskon och medarvingar till hushyran efter deras anpart i gården.
Har ännu inte funnit någon notering om gården före 1682.
 
Mvh Ola

2003-11-09, 09:26
Svar #8

Utloggad Lennart Almkvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2727
  • Senast inloggad: 2021-11-12, 21:02
    • Visa profil
Ola,
 
tydligen fanns det flera barn/arvingar. Tänkte bara nämna att det var vanligt vid uppbud att köpebrevet närmast var en sammanställning av t.ex. en sons andelsköp, då han under decennier löst ut syskon och andra. Den typen av köpebrev är då baserad på flera enklare kvitton, som sammanställdes då det blev dags att lagfara.
 
mvh Lennart

2003-12-29, 09:20
Svar #9

charlotte pettersson

Var hittar man köp av torp som står på ofri grund, har sökt i lagfartsbok och dombok men inget resultat?

2003-12-29, 20:19
Svar #10

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Eftersom hus och byggnader tidigare var lös egendom behövdes ingen lagfart eller fastebrev om det inte fanns någon tillhörande jord. I bouppteckningar bör däremot husen finnas med.
Om det var byggd på byns mark, kan det finnas uppgifter i byhandlingar.
I modern tid bör det finnas i fastighetsboken eller andra lantmäterihandlingar (t.ex. servitut).
Enklast bör vara att börja i modern tid och gå bakåt.
 
Hälsningar
Björn Engström

2004-03-22, 16:23
Svar #11

nnsofi Sterner

Fastigheten Marieberg i Delebäck/R hette så även på 1600-talet. Vad heter arkivet för lagfarten från denna tid?(Arkivet finns hos landsarkivet i Göteborg.) Det jag vill ta fram är ägarna för fastigheten från dess tillkomst och fram till 1801.

2004-03-22, 17:14
Svar #12

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Hej Annsofi!
 
Under 1600-talet hittar du allt rörande fastighetsköp och -försäljningar samt lagfarter i häradsrättsarkivets dombok. Dessa mål brukar upptas alldeles i början av protokollet varje ting.  
 
Varje köp/försäljning skulle uppbjudas vid tinget under tre(3) på varandra följande ting (1:a, 2:a och 3:e resan). Tidigast 1 år efter sista uppbudet kunde lagfartsbevis utfärdas.  
 
Det var först på 1700-talet som mål rörande fastighetsköp och -försäljningar utbröts ur domboken och bildade separata volymer, de s k småprotokollen (med beteckningen AII).
 
Läs gärna om torp och gårdar på Landsarkivets i Uppsala webbsida, adress: http://www.ra.se/ula/torp.html  torp och gårdar.
 
Med vänlig hälsning
/Leif

2006-08-11, 01:06
Svar #13

Göran Johansson

Skattehemmanet Härna, Hycklinge socken i Östergötland Kinda hade till hälften ärvts av kyrkoherden i Linderås dotter Elisabeth Zachrisdotter som tillsammans med sin man kyrkoherden Elias Hwahl i Linderås. Makarna hade dessutom 1653-05-04 löst ut den andra halvan av gården av Zacharias Benedictis andra dotter Anna. Av tingsprotokollet framgår att inthet mehr än dhe 2:ne s?skiom wuro arfftagandhe(Kinda härads dombok 1669-10-19).  
 
Enligt uppgift hade prästen i Linderås också sonen Samuel Zachrisson (Hiller) i samma äktenskap (uppgiften presenterad i SoH 1999:4). Gården Härna var de två systrarnas möderne enligt domboksanteckningar 1683.  
 
Min fråga är:
Hur kan det komma sig att sonen Samuel inte blev omnämnd eftersom han hade borde ha haft bördsrätt? Han levde bevisligen 1653 då arv och lösen var på tal.

2006-08-11, 23:06
Svar #14

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Lösa spekulationer:
Sonen kan ha fått någonting annat; om han flyttade till en stad kanske han var mer betjänt av kontanter.
Kanske han läst till präst (eller något annat) och fått utbildningen betald av fadern - det borde räknas som förtida arv.
Sonen kan också ha gjort ett arvsavstående.
Eller - kan det ha funnits en annan egendom någon annanstans, i ett annat härade? Ärvde sonen den egendomen så blir det precis rätt: döttrarna ärver hälften av vad sonen gör.
 
Ingela

2006-08-12, 00:14
Svar #15

Göran Johansson

Hej Ingela, jag har också tänkt på det.  
 
Men det handlade egentligen om bördsrätten till gården Härna och inte själva arvet. Om man läser protokollet från 1669 så får man veta att Elias Hwal (g. Elisabeth Zachrisdotter) hade klandrat en försäljning av gården Härna som dennes svåger Esbjörn Gothovius (g. Anna Zachrisdotter) hade gjort till en annan person som var utom börd. Eftersom det uppstod en tvist hade rätten frågat Elias Hwal varför han inte låtit uppbjuda gården på det sätt som lagen föreskriver. Han svarade sigh alldrigh medh något klander skulle inkommia effter inthet mehr än dhe 2:ne syskion woror arfftagandhe till gården. Han ansåg det således helt riskfritt att inte uppbjuda gården. Om nu Samuel Zachariae Hiller verkligen varit broder så bör han väl trots att han inte ärvde gården åtminstone haft bördsrätt till densamma och möjlighet att klandra en utomnörds försäljning - eller har jag fel? Jag skulle nog vilja dra den slutsatsen att Samuel inte var bror till Anna och Elisabeth. Något är lurt!
 
Vänlig hälsning
Göran

2006-08-12, 03:50
Svar #16

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Om man läser i Nordisk Familjebok 1800-talsutgåvan på hemsidan
http://runeberg.org/nfap/0717.html
och Ugglebandsutgåvan på hemsidan
http://runeberg.org/nfcj/0633.html
så framgår det att i 1734 års lag så skiftar uppbudskyldigheten från säljaren till köparen, vilket redan tidagare blivit praxis vid enskilt upprättade avtal med köpebrev!
 
Så svaret på Gunnar Jonssons fråga bör avgöras av när 1/8 i Sandbol uppbjöds av Olof Andersson.
 
Där framgår också att bördsrättens avskaffande gjorde att uppbuden förlorade mycket av sin betydelse och slutligen avskaffades genom kunglig förordning den 16 juni 1875 om lagfart å fast egendom.  
 
Där framgår även skillnader mellan land och stad.  
 
Mer kan också läsas där under uppslagsorden Bördsrätt, Fastebref, Hembud och Lagfart.
 
Nationalencyklopedin nämner inte ordet uppbud, men underbjuda hänvisas till hembjuda och hembud finns med.
 
Svenska Akademins Ordbok har bara kommit till TILL, så där saknas ännu ordet uppbud som uppslagsord. Det finns dock med i olika förklaringar till andra ord, vilket man finner vid fritextsökning.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2007-08-02, 22:24
Svar #17

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3704
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:49
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har idag fått hem mikrofilmade domböcker från åren 1787-89 för att leta efter en förfaders köp av en gård.  
 
Jag hittade gårdens namn i marginalen under Inteckningsprotokoll där han hade skrivit under. Men jag hittade inte gårdens namn under Uppbuds- och lagfartsprotokoll. Står gårdens namn i marginalen även där? Eller bara inne i den svårtydda texten?  
 
Förmodar att jag ska leta efter uppbudet före inteckningen?
 
Mvh
Marianne

2008-04-10, 12:19
Svar #18

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3704
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:49
    • Visa profil
Hej!
 
Anna Brita Bengtsdotter får en son 1783 i första giftet men blir änka samma år.
(Sonen ärver förmodligen en del pengar som jag TROR - åtminstone delvis - finansierar det senare gårdsköpet runt 1788/89.)
 
Anna Brita gifter om sig 1786 med garvaren Anders Askling och får en son i jan 1788 i en mindre stad.
1789 har de flyttat till en socken i närheten där en dotter föds i september.
1797 dör Anders Askling.
1814-03-02 dör Anna Brita.  
Deras äldsta dotter och måg tar över gården.
 
Enligt Hallands bouppteckningsregister finns varken Anders eller Anna Brita med.
 
Jag har inte lyckats hitta några uppbud eller något fastebrev från ca 1786-1789.  
 
Dottern och mågen fick fastebrev 1815-03-10 står det i bouppteckningen efter mågen när han dör 1834.
 
Jag har kopior på uppbuden från 1814  (18 mars, 3 juni och 2 november) och fastebrevet(?) från 1815-03-10 (Göta HR EVIIAABA:4025).  
Där hade jag hoppats finna hänvisning till det förra fastebrevet men jag kan inte se att det står med. Texten är dock svårläst.
 
Däremot står det Ashlyten(?) Peter Jönsson Nämndeman och som härwid ? bilagdt(?) ? efter Anders Askelin den 14 ? Febr hållet arfskifte ....
Arvskifte och bouppteckning är det samma sak?
 
Kopiorna av fastebrevet(?) verkar inte vara tagna ur Uppbuds- och lagfartsprotokollen. Ligger fastebreven bland civilmålen?
 
Hur ska jag hitta Anders Asklings lagfart/fastebrev?  
Framför allt vill jag veta om han då var arvsberättigad till gården eller inte.
När han dör 1797 står det att han var 37 år och skulle i så fall vara född ca 1760.
I hfl står det aldrig var eller när han är född.
(Anna Britas födelseplats känner jag däremot till,  men hon dör inte där hon föddes.)
 
Mvh
Marianne

2008-04-12, 19:35
Svar #19

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3704
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:49
    • Visa profil
Hej igen!
 
Nu har jag skrivit av texten med moderna bokstäver så att jag någorlunda kan se vad det står.  
Har också fått hjälp av en erfaren gammeltextforskare med de bokstäver/ord jag inte lyckats tolka.  
En mening gick han dock bet på.  
Den lyder såhär:
... Föredenskull dömde jag med Nämnden detta köp fast att stånda och ej återgånga i följe hwarat LN och dess hustru ACA tillerkännes full och oqwald äganderätt till meranämda 1/4 dels hemman ....  
(Namnen är i texten fullt utskrivna.)
 
Har vi tolkat bokstäverna i de understrukna orden rätt? Och vad är i så fall andemeningen?
 
Mvh
Marianne

2008-04-12, 22:55
Svar #20

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Det ska väl vara i följe hwaraf, annars blir det ingen mening med det hela.

2008-04-13, 20:47
Svar #21

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3704
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:49
    • Visa profil
Tack Elisabeth!
 
Så är det nog. Nedre stapeln på f:et är förmodligen så svag att den inte syns på kopian.
 
Mvh
Marianne

2013-01-20, 15:20
Svar #22

Utloggad May Kjellström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 54
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:15
    • Visa profil
Enligt Östra Härads dombok,(Småland), sommartinget 1645 förvärvar Jon Nilsson och hans hustru, Maria Hansdotter, Jons syskons anparter i halva gården Långhult, Näshult socken enligt följande:
- Gertrud Nilsdotter (Jons syster), Inge Perssons i Källeflaga, (Åseda socken), hustru och uppbär härför 12½ lod silver
- Hemming Nilsson (Jons bror)i Prästorp uppbär 12½ lod silver
- Inger i Långhult (Jons syster)uppbär 12½ lod silver
 
Med förmodandet att Jon själv äger en anpart värd 12½ lod silver kan efter förvärvet halva gården förmodas vara värderad i 50 lod silver.
 
På hösttinget samma år förvärvar Måns Persson i Långhult den andra halvan av gården enligt följande:
- Nils Hemmingsson i Lilla Holm säljer hustruns (Ingegerd Persdotter) anpart för 6 lod silver.
- Lars Karlsson i Höghult säljer sin del för 6 lod silver
- Olof Svensson säljer sin moders (Ragnel Persdotter), del för 6 lod silver
- Jon Olofsson säljer med sin moders samtycke hennes anpart för 8 lod silver
- Måns Persson själv löser ut sin fader (Per Jonsson i Långhult) för 24 lod silver.
 
Efter transaktionen äger Måns Persson halva Långhult som enligt ovanstående är värderad till 50 lod silver.
 
Nu till min fråga som gäller Måns Perssons halva av gården:
- Hur kan det komma sig att tre av anparterna värderas till 6 lod silver medan en av dessa värderas till 8 lod silver?
- Om faderns del var värd 24 lod silver så är ju de fyra övrigas sammanlagda värde 26 lod silver?  
- Kan man dra några slutsatser ur detta material om hur gården ägts tidigare?  
- Kommer arvet från de fyra delägarnas fader eller moder?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna